Tillämpa principen om lika igen, eller anpassning?

Vänsterpartiet har sagt att de ska göra politisk svartlistning till en valfråga i år. Samtidigt så är det en motsägelse att just vänsterpartiet, numer menar sig vara ett "politiskt parti som alla andra", och att man menar att man tar avstånd från att socialistiska stater använder politisk repression mot borgerliga intressen som politiskt medel.

Nu uppträder då Gudrun Schyman i TV och kräver i efterhand att även den politiska repressionen mot vänsteranhängare avslutas. I studion finns Olle Westberg från folkpartiet, som kan man förvänta sig ska stödja ett så "liberalt" krav på demokrati.

Naturligtvis blev Gudrun Schyman illa belönad för detta initiativ. Olle Westberg accepterar tydligen inte Gudrun Schymans förklaring om att vänsterpartiet har avsikten att i det fall vänsterpartiet hade makten inte skulle använda sig av politisk repression som medel.

Olle Westberg inleder med att förklara sina "liberala" avsikter, med att han stödjer politisk registrering av Gudrun Schymans fd kamrater i det politiska Studieförbundet MLK. Uppenbarligen på grund av sådana åsikter som man hade i MLK, vad annat kunde han avse?

Då är det ju i alla fall så att alla borgerliga partier anser att utövande av politisk repression är ett godtagbart medel att bekämpa socialistiska åsikter, det enda sättet att undgå politisk repression är att ofrivilligt anta en kapitalistisk ideologi, och förklara sig vara anhängare av ett "vanligt" parti. Olle Westbergs retorik är av mindre intresse i det fallet.

Olle Westberg försöker på känt vis blanda bort korten om vem som ägnar sig åt politisk repression. Uppenbarligen menar han att det inte är den som de facto idag i Sverige utövar repressionen som utgör hotet, utan de kommunister som talar om att införa motsvarande omvända framtida klassdiktatur som utgör problemet. Eller menar Olle Westberg att MLK m fl marxist-Leninistiska organisationer planerade statskupp?

Som vanligt behövs ingen bevisning, utan svepande påståenden om de kommunistiska organisationernas avsikter framförs som motivering till att tillämpa politisk repression mot de som har kommunistiska värderingar.

Jag är kommunist, och vare sig jag eller någon annan kommunist föredrar att erövra makten med våldsamma medel framför fredliga medel; varför skulle man föredra en svårare väg hellre än en lättare parlamentarisk väg om det vore möjligt?

Däremot så tror jag inte att kommunisterna i Sverige kan erövra makten via parlamentet, Det visar ju Olle Westberg utmärkt väl vilka orsaker som står i vägen för detta.

Hur ska opinionsbildningen gå till, hur ska man kunna förmå sympatisörer att våga demonstrera occh organisera sig aktivt i vänsterorganisationer under dessa förhållanden? Idag så organiserar sig ju främst de som menar att de står för sin åsikt öppet oavsett om arbetsgivare och säkerhetspolis ämnar använda repression mot dem för denna ståndpunkt.

Tyvärr så visar det ryska exemplet där presidenten bombade sitt eget parlament, och i det fallet det ska tillåtas en kommunistisk majoritet i parlamentet, så ska det parlamentet i så fall vara helt maktlöst.

Vad är nytt sedan sekelskiftet i den saken kan man fråga sig?

När man talar med det stora flertalet vänstersympatisörer så brukar de ofta ange som ett av de tyngsta skälen till att de avstår från att organisera sig öppet, är att de tror att de kommer att få svårigheter att få anställningar, eller svårigheter att få bättre arbete om de öppet börjar delta i en vänsterorganisations verksamhet. Något nytt sedan sekelskiftet ser jag inte heller i den frågan; den som vågar sätta sig emot den här ordningen drabbas av repression nu som då. Dessvärre så finns inget lagligt skydd mot politisk repression idag. Man kan anmäla diskriminering av kvinnor, och utlänningar, men myndigheterna vill inte förbjuda politisk diskriminering, eller göra sådana brott åtalbara.

Sådan är den problematik som kommunister i alla tider har framfört gentemot borgerligheten. Kommunisterna har samma problem med borgerligheten som innan den borgerliga parlamentarismen infördes; För deras del har ingenting förändrats i den saken.

Hur ser då Olle Westberg och hans "demokrati-vänner" då på yttrandefriheten? Om detta kan man läsa i Personal Kontroll Kungörelsen, eller Register Kontroll Kungörelsen som den heter sedan 1995. PKK är SÄPOs direktiv om hur de ska bedriva repression mot detta politiska systems opponenter, för att uttrycka det i klartext.

I PKK står det ingenting om att undanröja förberedelser till brottslig aktivitet gentemot staten och parlamentet, där talar man rakt ut om att man ska bedriva repression mot åsikter, och inte bara det, utan mot anhöriga och bekanta till de som har dessa åsikter.

Den parlamentariska nämnden som gjorde utredningen SOU 1968:4 kom fram till följande:

"...För att riket ska kunna skyddas mot risker av nu antydd art är det därför nödvändigt att registreringen blir tämligen omfattande. Härigenom kommer även lojala medborgare att bli antecknade i säkerhetsavdelningens register. Detta är oundvikligt om registren ska fylla sin uppgift. Eljest kan det inträffa att anteckningar som borde finnas hos säkerhetspolisen inte finns där."

Vidare behandlade nämnden frågan om relevansen av den samlade informationen, här uttalar man att

"det kan vara och är väl i allmänhet så, att många anhängare till ett sådant parti (ytterlighetsparti), sympatiserar med dess program men är lojala mot vår samhällsordning, gränsdragningen blir svår mellan dessa och de aktiva förespråkarna. Förekomsten av politiskt betingad säkerhetsrisk inom ett politiskt parti eller grupp leder därför till att uppmärksamhet måste ägnas åt gruppen i helhet".

PKK paragraf 2 säger att anteckningarna i registren inte får göras enbart av det skälet att någon tillhör en organisation. Men samtidigt medges att en grupp kan registreras om den kan befaras bedriva omstörtande verksamhet. Det enda kravet för registrering är att det är "klarlagt" om individen är medlem eller sympatisör till gruppen. Eftersom RPS/säk's register inte är ett belastningsregister utan ett spaningsregister, gäller "normen" även befarad framtida aktivitet.

Även att försöka att undvika registrering kan vara farligt. Enligt f.d justitieminister Geijer torde aktivitet för bildande av hemlig cell föranleda registrering av vederbörande. Enligt de sk tillämpnings-föreskrifter som utarbetades 1972 för RPS/Säk har RPS/säk skyldighet att bevaka utvecklingen inom vänsterorganisationerna.

När Olle Westberg talar om "vår demokrati", och försvaret av denna "demokrati", så stödjer han samtidigt den här verksamheten. Visserligen så menar han att Gudrun Schyman med fler har rätt att få veta om de är utsatta för repressionen, men var och en kan se att PKKs direktiv handlar om att registrera folk för deras åsikter, och även de registrerades anhöriga och bekanta; dvs repression i full skala mot politiska opponenter.

Jag och alla kommunister har därför aldrig någonsin tillmätt någon som helst betydelse till sådant tal som Olle Westberg gav prov på i TV. Nu liksom vid sekelskiftet så vill inte kapitalets företrädare bemöta socialismen med lagliga fredliga metoder, utan nu som då tillämpar de repression istället.

I den frågan kommer nog inte Olle Westberg någonsin ändra sig. De som först tillämpar aggression är orsaken till konflikten, de som går över från att besvara ord med handlingar av repressiv karaktär trappar upp konflikten och klasskampen.

Om Olle Westberg anser att kommunisternas åsikter om proletariatets diktatur är oberättigade och odemokratiska så uppskattar jag att han då istället tillämpar 'principen om lika igen' som motmedel i den motsättningen.

Olle Westberg kan gärna bemöta sådan påstående ord mot ord, inte med handlingar som åsiktsregistrering. I annat fall gör han ju sig själv skyldig till just de övergrepp han påstår sig vara motståndare till.

De påhittade beskyllningar som de riktar mot de registrerade kommunisterna handlar om att de påstås förbereda statskupp. I och för sig har ingen av de som hittat på dessa beskyllningar någonsin påvisat några som helst bevis för sina påståenden, så de påståendena kan i så fall gälla lika väl Olle Westberg som någon annan.

Jag och andra kommunister anser att så länge den här ordningen existerar, där alla demokratiska framsteg måste erövras i hård klasskamp, så kan vi av dessa orsaker inte ha en över klasserna stående demokrati först på dagordningen under socialismen, då uppenbarligen inte Olle Westberg m fl heller har det.

Jag liksom alla andra kommunister anser därför att så länge nuvarande ordning gäller under kapitalismen, så länge gäller också motsvarande omvända ordning under socialismen. Detta kallar jag 'principen om lika igen, varken mer eller mindre', eller proletariatets demokratiska diktatur om ni så vill.

Men det har aldrig någonsin hävdats bland kommunister, att man hellre föredrar en klassdiktatur än en över klasserna stående demokrati! Detta vet Olle Westberg lika väl som någon annan. SÄPO är inte uppbyggd för att motverka ett sådant hot, då varken jag eller någon annan kommunist någonsin varit inblandad i den fantasifulla verksamhet Olle Westberg ljuger om att kommunister ägnar sig åt.

När jag menar att jag har lika stor rätt att hävda samma omvända principer som Olle Westberg mfl, dvs den omvända tolkningen av PKKs politiska lagar, så utgör jag inte ett hot mot demokratin, det gör däremot Olle Westberg, eftersom han Stödjer denna repression, och bemöter ord med handlingar, och är därmed en av de ansvariga för repressionens utövande utövande.

Jag kan inte påstås utöva aggressiva avsikter, då jag enbart har en åsikt att jag så länge nuvarande ordning består, anser att motsvarade ordning med omvända förtecken är den enda realistiska under socialismen; klassdiktaturen.

Jag ska gärna ändra på mig om jag ser att Olle Westberg mfl gör det beträffande sitt utövande av politisk repression, men sedan sekelskiftet har ju ingen ordning under kapitalismen ändrats vad det gäller den saken.

Jag och alla andra kommunister vill gärna möte våra politiska opponenter i fredliga lagliga offentliga diskussioner istället för att vi bemöts med repression av Olle Westberg och hans vänner; inte kan vi väl själva vara emot detta? Om Olle Westberg ändrade sig, skulle jag då även anse att Olle Westberg bevisat att en omvänd klassdiktatur mot folk som Olle Westberg vore onödig under socialismen. Tyvärr så är inte det helt och hållet fallet nu idag.

Den dag borgerligheten bestämt sig för att sluta med detta, ska jag och alla andra kommunister anse motåtgärder onödiga, då ska vi revidera våra teorier, då i så fall en över klasserna stående demokrati uppenbarligen går att förverkliga.

Ola Eriksson