LENNART BERNTSON
Syftet med denna uppsats är att ge en beskrivning och analys av teori och ideologi i Sveriges kommunistiska parti från dess grundande till sprängningen 1929. Denna målsättning har i första hand inneburit en analys av leninismens införande och utveckling i partiet, eftersom denna doktrin från 1919 fick en programmatisk förstarangsplats. Leninismens karaktär och ställning i SKP har dessutom studerats mot bakgrund av 2:a internationalens version av marxismen, liksom utvecklingen inom det socialdemokratiska vänsterpartiet 1917-19.
Leninismens införande och ställning i SKP under 1920-talet kan givetvis analyseras från flera utgångspunkter, exempelvis med tonvikt på de politiska och socio-ekonomiska sammanhangen, eller i termer av partiets strategi och taktik i vissa utvalda frågor. Jag har emellertid valt att avgränsa denna undersökning till att gälla partiets teori och ideologi - med särskild blick för teorin. Vad är då skillnaden mellan partiets teori och ideologi, och var går skiljelinjen mellan teori-ideologi, och partiets politiska strategi-taktik? Låt mig göra dessa distinktioner mot bakgrund av den exceptionella roll som kommunistpartierna hävdar att den vetenskapliga teorin spelar för deras politiska praktik. De kommunistiska partierna var och är nämligen de enda partier som gör anspråk på att den politiska strategin och taktiken inte enbart vägleds av en ideologi utan också av en vetenskaplig teori, i kommunistpartiernas fall marxismen. Lenin reste detta anspråk redan i Vad bör göras där han hävdar att: "Utan en revolutionär teori kan det inte heller finnas någon revolutionär rörelse", och vidare "...förkämpens roll kan endast utföras av ett parti som leds av en avancerad teori" .[1]
Vad beträffar den förstnämnda distinktionen kan ideologin definieras som en relativt sammanhängande uppsättning subjektiva värderingar, idéer, föreställningar etc. Teorin däremot är en uppsättning begrepp, delteorier, inbördes konsistenta, baserade på en systematisk, och logisk framställning, vilka uttalar hypoteser och påståenden om verkligheten.[2] Denna definitionsmässiga skiljelinje utesluter dock inte att skillnaden på det kunskaps- och vetenskapsteoretiska planet ofta är mindre klar; att rent av ett utbyte och ömsesidig påverkan föreligger mellan ideologiska värderingar och teoretiska begrepp. För att markera detta utbyte har jag nedan under a) medtagit både begrepp och värderingar.[3]
Vilket är då förhå