Drabble
Kortfattat, part V
11/oktober/2007 20:35
Ny drabble. Lite flummig.
All
That Could Have Been
The opportunity was long gone, but when
she thought about it she still felt the
barely discernible remnants of regret.
She wondered if the sensation of regret
had some kind of evolutionary purpose.
Maybe the brain needed a continuous
stream of negative emotions for it to
rewire itself into doing things
differently. Perhaps the Neanderthals
were rendered obsolete because they
were lacking the ability to regret, she
thought to herself.
Is regret over something you didn't do
the same kind of regret as regret over
something you did do? She wasn't sure,
but she decided to find out next time.
Kortfattat, part IV
03/september/2007 19:55
Här är en ny drabble. Ni kan drillen, som de
säger där borta.
In
the Wrong Place at the Wrong Time
As he was lying there, half-digested
with severed limbs, in the belly of the
T-Rex, he decided that maybe time
travel wasn't all that it was cracked
up to be.
A fraction of a second later, he
disappeared. By being eaten by a
dinosaur, he had set off a chain of
events that altered 65 million years of
history.
The reptile was content for the moment
and would consequently not eat the
nearby Velociraptor.
This particular Velociraptor would then
eat the creature carrying the mutated
gene that would've been the starting
point of an evolution eventually
resulting in homo sapiens.
Kortfattat, part III
02/september/2007 22:37
Då var det dags igen. Vissa människor fastnar
i knarket, andra
i the Hoffs afro. Själv står jag där, upp
till knäna i drabble-kvicksanden.
Här kommer nästa stora lilla episka
berättelse.
A
Good Night's Sleep
The irony was overwhelming.
When they told him they were moving, he
had replied that he couldn't wait to
get older so he could decide for
himself where to live.
Like most twelve year olds, he
ultimately had no say in the matter and
off they went. It was a long journey,
even at near lightspeed.
As he awoke from his cryogenic slumber,
he heard his mother hysterically repeat
something about a cryo-chamber
malfunction. The mirror handed to him
by the medical droid instantly revealed
what the hysteria was about.
Looking back at him was a sixty-seven
year old man.
Strindberg och Carola
30/augusti/2007 23:10
Det har visat sig att öppningsmeningen i
Strindbergs bok "Hemsöborna" är ett lätt
modifierat plagiat av en Carola-låt. Detta är
givetvis förvånande. Vem hade kunnat ana att
Strindberg, denne (påstådde) litteräre
virtuos, helt hänsynslöst skulle ha snott en
av de mest kända öppningsmeningarna i
skrivkonstens historia från en schlagerdänga.
Låt oss jämföra de två:
1. Utdrag från "Fångad av en stormvind" med Carola:
"Jag är fångad av en stormvind, fast för dig. Ingenting kan hindra mig, när det blåser i mitt hjärta."
2. Öppningsmeningen från "Hemsöborna":
"Han kom som ett yrväder en aprilafton och hade ett höganäskrus i en svångrem om halsen."
För lekmannen kan dessa två textstycken se helt olika ut, men en närmare granskning visar att så inte är fallet. Strindberg har, för att använda standardterminologi, dummat ner Carolas text och gjort den mer lättillgänglig. Detta ursäktar givetvis inte stölden av meningens essäns utan är bara ytterligare en skymf mot konsten. Carolas låt avfärdas av många som en simpel poplåt, men den mångfacetterade texten har ett underskattat djup.
Medan Carolas text är på en abstrakt nivå, där läsaren/lyssnaren kan göra sin egen tolkning, är Strindbergs mening så konkretiserad att det inte längre finns några som helst frihetsgrader för en subjektiv interpretation kvar. Läsaren inser direkt att drängen Carlsson dök upp utan förvarning precis som en regnskur på våren och att han har problem med alkoholen till den grad att han springer omkring med nästa fix knuten runt halsen för att han inte ska tappa bort den.
Jämför detta med Carolas text där stormvinden är en metafor för alkoholismen som har protagonisten i ett järngrepp. Samtidigt som huvudpersonen uppgivet konstaterar sitt beroende märks kärleken som huvudpersonen känner till alkoholen tydligt. Alkoholen är det enda som kan få protagonisten att känna sig i balans när ångesten kommer krypande. Konflikten inombords är så stark att det är omöjligt att inte empatisera med den stackars suputen. Detta är konst, mina damer och herrar. Kanske är det den starkaste skildring av ett destruktivt beroende som har gjorts i modern tid. Antagligen såg inte Strindberg textens kraftfulla budskap när han plagierade den på ett sådant mediokert sätt.
Med anledning av denna upptäckt har jag ombetts, under hot om vedervärdiga konsekvenser rörande någon form av rosa blobbmonster vid missad deadline, att skriva en drabble med Carola-tema. Jag vill givetvis inte göra mina lätt bindgalna fans besvikna och har därför konstruerat en sådan.
Processen gick till så att jag rad för rad översatte texten till låtarna "Evighet", "Tommy tycker om mig", "Mickey", "Tokyo", "Främling" och "Fångad av en stormvind" till engelska. Sen skrev jag ett litet program som slumpsorterade alla textraderna tills jag inte längre visste vilka rader som hörde till vilken låt. Till sist försökte jag pussla ihop någon sorts story i form av en dialog bestående av ett litet urval av textrader. Jag blev en aning överraskad när det visade sig att jag fått ihop exakt 100 ord när jag var klar, utan att i efterhand justera någon av översättningarna.
Här är resultatet:
1. Utdrag från "Fångad av en stormvind" med Carola:
"Jag är fångad av en stormvind, fast för dig. Ingenting kan hindra mig, när det blåser i mitt hjärta."
2. Öppningsmeningen från "Hemsöborna":
"Han kom som ett yrväder en aprilafton och hade ett höganäskrus i en svångrem om halsen."
För lekmannen kan dessa två textstycken se helt olika ut, men en närmare granskning visar att så inte är fallet. Strindberg har, för att använda standardterminologi, dummat ner Carolas text och gjort den mer lättillgänglig. Detta ursäktar givetvis inte stölden av meningens essäns utan är bara ytterligare en skymf mot konsten. Carolas låt avfärdas av många som en simpel poplåt, men den mångfacetterade texten har ett underskattat djup.
Medan Carolas text är på en abstrakt nivå, där läsaren/lyssnaren kan göra sin egen tolkning, är Strindbergs mening så konkretiserad att det inte längre finns några som helst frihetsgrader för en subjektiv interpretation kvar. Läsaren inser direkt att drängen Carlsson dök upp utan förvarning precis som en regnskur på våren och att han har problem med alkoholen till den grad att han springer omkring med nästa fix knuten runt halsen för att han inte ska tappa bort den.
Jämför detta med Carolas text där stormvinden är en metafor för alkoholismen som har protagonisten i ett järngrepp. Samtidigt som huvudpersonen uppgivet konstaterar sitt beroende märks kärleken som huvudpersonen känner till alkoholen tydligt. Alkoholen är det enda som kan få protagonisten att känna sig i balans när ångesten kommer krypande. Konflikten inombords är så stark att det är omöjligt att inte empatisera med den stackars suputen. Detta är konst, mina damer och herrar. Kanske är det den starkaste skildring av ett destruktivt beroende som har gjorts i modern tid. Antagligen såg inte Strindberg textens kraftfulla budskap när han plagierade den på ett sådant mediokert sätt.
Med anledning av denna upptäckt har jag ombetts, under hot om vedervärdiga konsekvenser rörande någon form av rosa blobbmonster vid missad deadline, att skriva en drabble med Carola-tema. Jag vill givetvis inte göra mina lätt bindgalna fans besvikna och har därför konstruerat en sådan.
Processen gick till så att jag rad för rad översatte texten till låtarna "Evighet", "Tommy tycker om mig", "Mickey", "Tokyo", "Främling" och "Fångad av en stormvind" till engelska. Sen skrev jag ett litet program som slumpsorterade alla textraderna tills jag inte längre visste vilka rader som hörde till vilken låt. Till sist försökte jag pussla ihop någon sorts story i form av en dialog bestående av ett litet urval av textrader. Jag blev en aning överraskad när det visade sig att jag fått ihop exakt 100 ord när jag var klar, utan att i efterhand justera någon av översättningarna.
Här är resultatet:
Perfectly
Alright
Mickey: "Who do you want? Is it someone
else or me?"
She: "I like him."
Mickey: "He's not good for you."
She: "Tommy likes me and I know it's
true."
Mickey: "But still, a stranger..."
She: "Oh Mickey, you don't understand
what it's like."
Mickey: "Will you explain it to me?"
She: "He's the one I like, even though
he is nonchalant."
She: "No on else makes me feel the same
way."
Mickey: "Stay home tonight."
She: "I want to see him."
Mickey: "Oh."
She: "Hey Mickey, you are perfectly
alright."
Mickey: "Uh-huh yeah."
She: "Sayonara, I'm on my way."
Kortfattat, part II
29/augusti/2007 23:34
Drabbles (100-ordig novell, se föregående
inlägg) kanske är tråkiga att läsa, men de är
roliga att skriva. Dessutom är det ju alltid
roligt att plåga sina läsare, även om de är
imaginära, så därför har jag skrivit en till.
Tydligen tycker jag att dödsscenarion är fascinerande att skriva om. Jag vet inte om jag borde gå till psykdoktorn?
Tydligen tycker jag att dödsscenarion är fascinerande att skriva om. Jag vet inte om jag borde gå till psykdoktorn?
Unfortunate Turn of
Events
The second she felt the barrel of the
Glock pressed against the small of her
back she knew it was a setup.
She had planned the whole operation
meticulously. Every corner of the
building had been mapped out. The
schedule and habits of the night crew
had been observed for weeks.
Yet she knew too well that even the
best laid plans can go awry. Especially
when people are involved. It always
comes down to trust.
Misplaced trust, as it turns out.
"Betrayal is a bitch," she thought to
herself, before she closed her eyes and
awaited the inevitable darkness.
Kortfattat
29/augusti/2007 03:06
Ibland när jag har feber, som nu, och inte
kan sova, som nu, får jag en del konstiga
idéer. Till exempel har jag idag stött på
något som kallas för Drabble.
En drabble är en jättekort "novell" på exakt
100 ord och ska helst skrivas på engelska,
eftersom det är fusk att använda ett språk
som svenska där man kan sätta ihop jättelånga
ord. Av någon anledning tyckte jag att det
lät som en kul grej (fråga mig inte varför)
och jag har därför snickrat ihop två sådana
drabbles. Jag har valt att kalla dessa
storartade litterära mästerverk "Vapor
Trails" samt "Side Effects" och de återfinns
här nedan. Kanske är de redan moderna
klassiker.
Vapor
Trails
As he watched the vapor trails of the
incoming nuclear missiles form in the
autumn sky, he realized that his life
was about to come to a very abrupt end.
It was a very strange feeling to
anticipate one's own death. Instead of
fear or sadness, all he felt was a sort
of detached curiosity. Not curiosity
about death itself, but about the very
fact that he didn't feel anything else.
He contemplated why he was in such a
peculiar emotional state until his eyes
were fried by an intense flash of
light. The following shockwave ended
the unbearable pain.
Side
Effects
"Congratulations on reaching the big
five-oh-oh!" she exclaimed.
"Thanks," he replied, with a forced
smile.
Weird. He didn't feel like he'd been
alive for half a millennium. He knew
this was most likely due to the
mandatory bicentennial memory wipe, but
he couldn't help but feel younger than
his age.
Supposedly, a side effect of delayed
aging is severe memory fragmentation,
but he often wondered if the
defragmentation wipe really was for his
benefit or if it was just another tool
for the government to keep people in
check.
He shrugged and went on to blow out the
burning candles.