Strindberg och Carola
30/augusti/2007 23:10
Det har visat sig att öppningsmeningen i
Strindbergs bok "Hemsöborna" är ett lätt
modifierat plagiat av en Carola-låt. Detta är
givetvis förvånande. Vem hade kunnat ana att
Strindberg, denne (påstådde) litteräre
virtuos, helt hänsynslöst skulle ha snott en
av de mest kända öppningsmeningarna i
skrivkonstens historia från en schlagerdänga.
Låt oss jämföra de två:
1. Utdrag från "Fångad av en stormvind" med Carola:
"Jag är fångad av en stormvind, fast för dig. Ingenting kan hindra mig, när det blåser i mitt hjärta."
2. Öppningsmeningen från "Hemsöborna":
"Han kom som ett yrväder en aprilafton och hade ett höganäskrus i en svångrem om halsen."
För lekmannen kan dessa två textstycken se helt olika ut, men en närmare granskning visar att så inte är fallet. Strindberg har, för att använda standardterminologi, dummat ner Carolas text och gjort den mer lättillgänglig. Detta ursäktar givetvis inte stölden av meningens essäns utan är bara ytterligare en skymf mot konsten. Carolas låt avfärdas av många som en simpel poplåt, men den mångfacetterade texten har ett underskattat djup.
Medan Carolas text är på en abstrakt nivå, där läsaren/lyssnaren kan göra sin egen tolkning, är Strindbergs mening så konkretiserad att det inte längre finns några som helst frihetsgrader för en subjektiv interpretation kvar. Läsaren inser direkt att drängen Carlsson dök upp utan förvarning precis som en regnskur på våren och att han har problem med alkoholen till den grad att han springer omkring med nästa fix knuten runt halsen för att han inte ska tappa bort den.
Jämför detta med Carolas text där stormvinden är en metafor för alkoholismen som har protagonisten i ett järngrepp. Samtidigt som huvudpersonen uppgivet konstaterar sitt beroende märks kärleken som huvudpersonen känner till alkoholen tydligt. Alkoholen är det enda som kan få protagonisten att känna sig i balans när ångesten kommer krypande. Konflikten inombords är så stark att det är omöjligt att inte empatisera med den stackars suputen. Detta är konst, mina damer och herrar. Kanske är det den starkaste skildring av ett destruktivt beroende som har gjorts i modern tid. Antagligen såg inte Strindberg textens kraftfulla budskap när han plagierade den på ett sådant mediokert sätt.
Med anledning av denna upptäckt har jag ombetts, under hot om vedervärdiga konsekvenser rörande någon form av rosa blobbmonster vid missad deadline, att skriva en drabble med Carola-tema. Jag vill givetvis inte göra mina lätt bindgalna fans besvikna och har därför konstruerat en sådan.
Processen gick till så att jag rad för rad översatte texten till låtarna "Evighet", "Tommy tycker om mig", "Mickey", "Tokyo", "Främling" och "Fångad av en stormvind" till engelska. Sen skrev jag ett litet program som slumpsorterade alla textraderna tills jag inte längre visste vilka rader som hörde till vilken låt. Till sist försökte jag pussla ihop någon sorts story i form av en dialog bestående av ett litet urval av textrader. Jag blev en aning överraskad när det visade sig att jag fått ihop exakt 100 ord när jag var klar, utan att i efterhand justera någon av översättningarna.
Här är resultatet:
1. Utdrag från "Fångad av en stormvind" med Carola:
"Jag är fångad av en stormvind, fast för dig. Ingenting kan hindra mig, när det blåser i mitt hjärta."
2. Öppningsmeningen från "Hemsöborna":
"Han kom som ett yrväder en aprilafton och hade ett höganäskrus i en svångrem om halsen."
För lekmannen kan dessa två textstycken se helt olika ut, men en närmare granskning visar att så inte är fallet. Strindberg har, för att använda standardterminologi, dummat ner Carolas text och gjort den mer lättillgänglig. Detta ursäktar givetvis inte stölden av meningens essäns utan är bara ytterligare en skymf mot konsten. Carolas låt avfärdas av många som en simpel poplåt, men den mångfacetterade texten har ett underskattat djup.
Medan Carolas text är på en abstrakt nivå, där läsaren/lyssnaren kan göra sin egen tolkning, är Strindbergs mening så konkretiserad att det inte längre finns några som helst frihetsgrader för en subjektiv interpretation kvar. Läsaren inser direkt att drängen Carlsson dök upp utan förvarning precis som en regnskur på våren och att han har problem med alkoholen till den grad att han springer omkring med nästa fix knuten runt halsen för att han inte ska tappa bort den.
Jämför detta med Carolas text där stormvinden är en metafor för alkoholismen som har protagonisten i ett järngrepp. Samtidigt som huvudpersonen uppgivet konstaterar sitt beroende märks kärleken som huvudpersonen känner till alkoholen tydligt. Alkoholen är det enda som kan få protagonisten att känna sig i balans när ångesten kommer krypande. Konflikten inombords är så stark att det är omöjligt att inte empatisera med den stackars suputen. Detta är konst, mina damer och herrar. Kanske är det den starkaste skildring av ett destruktivt beroende som har gjorts i modern tid. Antagligen såg inte Strindberg textens kraftfulla budskap när han plagierade den på ett sådant mediokert sätt.
Med anledning av denna upptäckt har jag ombetts, under hot om vedervärdiga konsekvenser rörande någon form av rosa blobbmonster vid missad deadline, att skriva en drabble med Carola-tema. Jag vill givetvis inte göra mina lätt bindgalna fans besvikna och har därför konstruerat en sådan.
Processen gick till så att jag rad för rad översatte texten till låtarna "Evighet", "Tommy tycker om mig", "Mickey", "Tokyo", "Främling" och "Fångad av en stormvind" till engelska. Sen skrev jag ett litet program som slumpsorterade alla textraderna tills jag inte längre visste vilka rader som hörde till vilken låt. Till sist försökte jag pussla ihop någon sorts story i form av en dialog bestående av ett litet urval av textrader. Jag blev en aning överraskad när det visade sig att jag fått ihop exakt 100 ord när jag var klar, utan att i efterhand justera någon av översättningarna.
Här är resultatet:
Perfectly
Alright
Mickey: "Who do you want? Is it someone
else or me?"
She: "I like him."
Mickey: "He's not good for you."
She: "Tommy likes me and I know it's
true."
Mickey: "But still, a stranger..."
She: "Oh Mickey, you don't understand
what it's like."
Mickey: "Will you explain it to me?"
She: "He's the one I like, even though
he is nonchalant."
She: "No on else makes me feel the same
way."
Mickey: "Stay home tonight."
She: "I want to see him."
Mickey: "Oh."
She: "Hey Mickey, you are perfectly
alright."
Mickey: "Uh-huh yeah."
She: "Sayonara, I'm on my way."