KÄRLEKENS LOV
Kärleken är tålig och mild.
Kärleken avundas icke,
kärleken förhäver sig icke,
den uppblåses icke.
Den skickar sig icke ohöviskt,
den söker icke sitt,
den förtörnas icke,
den hyser icke agg för en oförrättts skull.
Den gläder sig icke över orättfärdigheten,
men har sin glädje i sanningen.
Den fördragen allting,
den tror allting,
den hoppas allting,
den uthärdar allting.
Kärlekens gåva förgår aldrig.
Så bliva de då beståndande,
tron, hoppet, kärleken,
dessa tre;
men störst bland dem är kärleken.
Nya Testamentet, 1. Kor. 13:4-7,13
***
OM ÄKTENSKAPET
Men låt det vara rymd i er samhörighet och låt
himmelens vindar dansa mellan er.
Älska varandra, men gör icke kärleken till en boja.
Låt den hellre vara ett rörligt hav mellan era själars
stränder.
Fyll varandras bägare, men drick inte ur samma
bägare.
Giv varandra av ert bröd, men ät icke av samma
stycke bröd.
Sjung och dansa tillsammans och var glada, men låt
var och en av er vara ensam,
liksom strängarna på en luta är ensamma fastän de
vibrerar av samma musik.
Giv era hjärtan, men icke i varandras förvar,
ty endast Livets hand kan rymma era hjärtan.
Stå vid varandras sida, dock inte alltför nära,
ty templets pelare står åtskilda,
och eken och cypressen växer inte i varandras skugga.
Profeten av Khalil Gibran
***
I UNGDOMEN
Det glittrar så gnistrande vackert i ån,
det kvittrar så lustigt i furen.
Här ligger jag lat som en bortskämd son
i knät på min moder naturen.
Det sjunger och doftar och lyser och ler
från jorden och himlen och allt jag ser.
Det är, som om vinden ett budskap mig bär
om lyckliga dagar, som randas
mitt blod är i oro, jag tror jag är kär
-i vem?- ack i allt, som andas.
Jag ville, att himlens och jordens allt
låg tätt vid mitt hjärta i flickgestalt.
Gustav Fröding
***
KYSSANDE VIND
Han kom som en vind.
Vad bryr sig en vind om förbud?
Han kysste din kind,
han kysste allt blod till din hud.
Det borde ha stannat därvid:
du var ju en annans, blott lånad
en kväll i syrenernas tid
och gullregnens månad.
Han kysste ditt öra, ditt hår.
Vad fäster en vind
sig vid om han får?
På ögonen kysstes du blind.
Du ville, förstås, ej alls
i början besvara hans trånad.
Men snart låg din arm om hans hals
i gullregnens månad.
Från din mun har han kysst
det sista av motstånd som fanns.
Din mun ligger tyst
med halvöppna mot hans.
Det kommer en vind och går:
och hela din världsbild rasar
för en fläkt från syrenernas vår
och gullregnens klasar.
Hjalmar Gullberg
***
Vem du älskar - det är intet.
Att du älskar - det är allt.
Skönhet sveper nog din kärlek
kring den älskades gestalt,
mera eller mindre mäter
blott ditt eget hjärtas halt.
Fråga icke varför hjärtat
brinner, blott det ej är kallt.
Vem du älskar - det är intet.
Att du älskar - det är allt.
Jarl Hemmer
***
Ur "TAG MIG"
Tag mig. - Håll mig. - Smek mig sakta.
Famna mig varligt en liten stund.
Gråt ett grand - för så trista fakta.
Se mig med ömhet sova en blund.
Gå ej från mig. - Du vill ju stanna,
stanna tills själv jag måste gå.
Lägg din älskade hand på min panna.
Än en liten stund är vi två.
Harriet Löwenhjelm
***
JA VISST GÖR DET ONT
Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer
och det som stänger.
Ja nog är det svårt när droppar faller.
Skälvande av ängslan tungt de hänger,
klamrar sig vid kvisten, sväller, glider -
tyngden drar dem neråt, hur de klänger.
Svårt att vara oviss, rädd och delad,
svårt att känna djupet dra och kalla,
ändå sitta kvar och bara darra -
svårt att vilja stanna
och vilja falla.
Då, när det är värst och inget hjälper,
Brister som i jubel trädets knoppar.
Då, när ingen rädsla längre håller,
faller i ett glitter kvistens droppar
glömmer att de skrämdes av det nya
glömmer att de ängslades för färden -
känner en sekund sin största trygghet,
vilar i den tillit
som skapar världen.
Karin Boye
