Om Husby-Rekarne

Runstenen

Runsten vid Husby-Rekarne Kyrka

Husby-Rekarne består i norra delen av en bruten slättbygd i anslutning till Eskilstunaån och en rullstensås. Södra delen består av en glesbefolkad skogsbygd.
Ortnamnet skrevs 1292 husaby arech och 1316 Husaby Byringhi. Husaby var trolligen, åtminstone i mälardalen, gamla stormansgårdar som övergått till ett under 1000- och 1100-talet allt mäktigare kungaämbete och bestod av ett förvaltningskoplex med förrådshus. Byringe tros ha att göra med ett äldre ´bor´, alltså ett ställe där båtar tvingades bäras förbi forsar. En annan förklaring kan vara förknippat med det gamla ordet bjur ´bäver´. Så småningom skrevs socknen Husby-Rekarne, vilket tolkas som Husby i Rekarne härad. Rekarne är pluralformen för det gamla ordet Rek (1167-99? Reic) i betydelsen ´linje´, ´rand´, ´strimma´, ´väg´. Man tror att Rek kan ha samband med rullstensåsarna i rekarnebygden.
Runstenen står vid kyrkogårdsmuren, strax innanför den södra grinden. Hit fördes den omkring 1860 efter att under närmare 200 år suttit ' inmurad som fönsterbänk vid ett av kyrkfönstren. Ursprungligen hade den hittats i en grav under 1600-talet. En av de borthuggna delarna hittades 1936 vid Åläng i Husby. Den i elegant relief huggna stenen är gjord av den kände runkonstnären Balle, som främst varit verksam i sydvästra Uppland och på Selaön. Texten lyder:" ...lät göra stenen (efter)...sin broder. Han...österut. Balle."

Husby-Rekarne kyrka ligger väl synlig uppe på åsen, på kungsgården Husbys mark. Kyrkan är till stor del byggd någon gång på 1100-talet. Till denna äldsta del fanns ett högt torn, som revs 1737 och ersattes med det nuvarande tornet. Till kyrkan tillfogades under 1400-talet, vapenhus och sakristia. 1643 byggdes ett gravkor på det gamla korets sydsida, det s.k Sparreska- eller Rossvikskoret.

Husby-Rekarne Kyrka

Husby-Rekarne Kyrka

 

Ryningsbergs säteri, bildades av två gamla gårdar; Hackesta och Hällby. Hackesta fick frälsefrihet redan 1594, men säteri byggdes först av Jesper Andersson Cruus på 1640-talet. Efter hans maka Ingeborg Ryning kom det att kallas Ryningsberg. Mangårdsbyggnaden är från 1600-talet men ombyggdes starkt på 1780-talet.

Lundby säteri finns i källorna från omkring 1562, tillhörande Anna Håkansson till Hålbonäs. Så småningom tillfaller godset ätten Cruus, som omkring mitten av 1630-talet uppför ett trevånings slott i sten. Detta rivs någon gång i slutet av 1700-talet och nuvarande byggnad uppfördes 1809. En ytterligare våning påfördes 1895.

Rossvik (Rödzvik, Rutzvik) förekommer i gamla handlingar första gången 1335 tillhörande Eskilstuna Kloster. 1374 tillbyte sig Ragvald Niklisson Fargalt (Hedensö, Näshulta socken) egendomen. Rossvik har sedan en brokig skara ägare inom ätterna Stjernbåt, Natt och Dag, Kagg, Rosenhane m.fl. 1533 blev Rossvik Sparresläktens stamgods och en gren av ätten ´Sparre till Rossvik´ namngavs efter godset. Manbyggnaden är en lång envånings reveterad trälänga, i huvudsak från 1600-talet.

En viktig sörmländsk huvudväg har gått genom socknen, den så kallade Majstigen. Vägen gick från Eskilstuna till Julita respektive Hälleforsnäs. Vägen mellan orterna löper samman i Hållsta, där det under en lång tid funnits ett gästgiveri och som upphörde först 1926.

Bevarade kyrkböcker för Husby-Rekarne socken omfattar följande:


Magnus Entin© 1998-2000