Legenden
Enligt legenden fanns det i templet Lao-Tsun en
vit katt. Kattens namn var Sinh. Den fanns alltid
vid översteprästens sida då han tillbad den
blåögda, gyllene gudinnan Tsun-Kyan-Kse. En
natt då templets präster hade samlats framför
gudinnan, för att be henne om hjälp och beskydd,
invaderades landet. Översteprästen dödades och
när hans ande lämnade honom, hoppade den vita
katten Sinh upp på sin herres huvud.

De församlade munkarna kunde se hur kattens
päls ändrade färg till gudinnans gyllende. Kattens
ögon blev bländande safirblå. Öron, ben, svans och
ansikte fick samma färg som fruktbar jord, utom på
de ställen som vilat på den gamle översteprästens
huvud. Där för blev tassarna vita. Katten vände sig
från gudinnan, för att se mot ingången av temlet,
där man nu kunde höra fler soldater närma sig. Då
munkarna genom detta tecken fått mod, kunde de
slå tillbaka inkräktarna och rädda templet. Senare
upptäckte man att alla de övriga tempelkatterna
hade fått samma färg som Sinh.

Den moderna historien om Birman.
Historien startar någon gång i början på 1900-
talet då det sägs att ett par Birmakatter
skeppades från Burma till Frankrike. Trots detta
så är det först från tidigt 40-tal som man
verkligen kan spåra ursprunget.

Birman godkändes i Frankrike 1925, i England
först 1966 och av USA 1967. Bevisligen
blandade man in en del andra raser i birmaaveln
på 40-talet t.ex. perser och siames.


Cléo de Merodes Sinh, SBI n