Det har länge pratats om katters blodgrupper,
ska man verkligen para en B hona med en
A hane? Man gör vad man själv tycker känns
bra. Väljer man att para en B hona med en
A hane så är det vissa saker man bör tänka på.
Vi själva vill testa alla våra katter först innan
vi använder dom i avel just för att undvika
att få en insjuknad kull pga Neonatal isoerytrolys.

Parar du en A hona med en A hane, så får du
en "välmående" kull kattungar. Så även om
samma hona paras med en B hane. Men, har
din honkatt blodgruppen B och paras med en
A hane, blir det problem. Vad som händer är
att honan normalt föder sin kull, men genom
sin modersmjölk förgiftar sina ungar. Katter
har i sitt blod antikroppar mot främmande
blodgruppsfaktorer.

Katter av blodgruppen A har väldigt lite
antikroppar mot blodgrupp B, eller så har de
inga alls. Dessa antikroppar kan inte passera
moderkakan till dom ofödda ungarna. Men,
när ungarna väl är födda, får dom genom
modersmjölken dessa antikroppar. Under dom
48 första timmarna kan dessa antikroppar
upptas via tarmsystemet till ungarnas
blodcirkulation. Dessa antikroppar bryter ned
kattungarnas röda blodkroppar, vilket oftast
leder till död inom några dagar. Det är detta
som kallas för Neonatal Isoerytrolys.

Dom första symptomen är brunrött urin,
gulaktiga slemhinnor, trötthet och ovilja att
dia. Men, kattungarna kan även plötsligt dö
utan att ha visat några symptom alls. I de
lindrigaste fallen kan kattungarna få kallbrand
i svansen och svanstippen torkar bort. Detta
kan även ske redan i livmodern.

Numera kan man utreda B kattens titerhalt
dvs. kattens mängd antikroppar mot blodgrupp
A. Titerhalten inverkar på A ungarnas förmåga
att överleva när de får genom modersmjölken
antikroppar mot sin egen blodgrupp. Har B
honan en hög titerhalt är det sannolikt att
hennes ungar inte överlever, medan en hona
med låg titerhalt kan få behålla sina ungar.


Viss information är tagen från
Svenska Katters Sida

Tidigare talade man om en gräns vid 1:16
och numera vet man fall där honans titerhalt
legat på 1:32 utan att det varit problem med
ungarna. Men, B honans titerhalt kan ändras
till det sämre efter förlossning. Detta är
förklaringen till att honan tex. plötsligt kan
mista sin andra eller tredje kull.

Blodgrupperna nedärvs enligt Mendels lagar.
Blodgruppen A består av AA eller Ab och B
blodgruppen av bb. Om du parar din B (bb)
hona med en A(AA) hane kommer alla
ungarna att insjukna, eftersom ungarna då till
100% blir A (Ab) katter. Ungarna får då via
modersmjölken antikroppar mot den
blodfaktor de ärvt av sin far. Om hanen är
A (Ab) kommer ungarna att till 50% att
insjukna då deras blodgrupper blir A (Ab) och
50 % förblir friska med blodgruppen B (bb).

Ungarna som insjuknat kan mycket sällan
räddas. Även om ungarna som visat de första
symtomen, genast åtskiljs från sin mamma och
stödmatas, är ungarna tillfriskande mycket
osannolikt. Eventuellt kan deras liv förlängas
med några dagar. Det enda säkra sättet att
rädda en B honans kull där hanen är A, är att
genast plocka undan ungarna. Då kan man
alternativt ge ungarna till en A hona eller
försöka handmata ungarna med mjölkersättning
i ca 2 dygn. Därefter kan ungarna inte längre
uppta sin mammans antikroppar via
tarmsystemet, dvs honan kan igen få sköta om
sina egna ungar.

Vad kan man då göra för att kunna ha kvar
ungarna hos mamman dom två första dygnen?
Nu finns det en special strumpa som man trär
över honans kropp. Då kommer inte ungarna åt
honans tissar, men kan ändå vara hos henne.
Inget är ju 100% säkert, och eftersom man ändå
måste stödmata ungarna ofta så är det bästa att
även sitta och vaka så inget händer, under i alla
fall det första dygnet.

Vi har valt att lägga ut denna information, för
att vi själva har en B hona. Och vi jobbar och
hoppas på att fler uppfödare ska ta ansvar för
sina katterna och blodgruppera mera.


Läs också berättelsen om Buddha...