På många arbetsplatser diskuterar man vid olika tillfällen att av någon anledning vägra ställa upp på extrajobb/övertidsjobb.

En vanlig invändning är då att "det är ingen idé för extrafolket kommer och jobbar i alla fall, de tar ju alla jobbtillfällen de får".
Men det här färska exemplet (från Pågens) visar att fasta och visstidare kan och måste hålla ihop.


Påskstriden

Hur mycket skit kan en människa ta innan han eller hon reagerar? Fråga bagarna på franskbrödavdelningen som blev lovade att vara lediga dagen innan nyår. Fråga dem hur förbannade de blev när de kvällen innan den aktuella dagen fick reda på att de var tvungna att jobba, trots att de så sent som en dag tidigare fick bekräftat att de skulle vara lediga. Lägg till att OB-ersättningen försvann från helglönen när man hoppade in och jobbade en röd dag, eller de plötsliga rastavdragen på övertidsskift och storhelger. För att inte glömma de senaste årens försämringar. ”Nu räcker det! Hit men inte längre!” sa bagarna med en röst. ”Nu tänker vi inte ta mer skit!”

Ingen tänkte teckna sig för att jobba under påsken. Listorna sattes upp men gapade tomma. Enigheten var total. Ingen, varken på franskbröd, matbröd, poolen eller distributionen skrev upp sina namn. T.o.m. visstidarna som har allra mest att förlora på att inte jobba slöt upp och ställde sig bakom kraven. 

Kort och gott: vi tog strid och vi vann! Vi satte ner foten och stoppade försämringarna: Inga rastavdrag ska göras på övertidsskift. Söndags-OB och övertidsersättning fortsätter att betalas ut samtidigt. OB-tillägget i helglönen försvinner inte om man hoppar in och jobbar en röd dag när man skulle ha varit ledig. Arbete på storhelger betalas med motsvarande två timlöner samt OB-röd dag. Dessutom kompenseras de bagare på franskbröd som blev illa behandlade i julas.

Genom vår enighet lyckades vi vända trenden med ensidiga försämringar. Den insikten tar vi med oss.