Det finns faktiskt en lag om att visstidare inte får diskrimineras när det gäller löner och andra anställningsvillkor. Den tillkom år 2002 men har blivit väldigt lite uppmärksammad och väldigt lite använd på arbetsplatserna.
OBS: Det som står här om visstidare gäller även deltidare. Deltidarna får inte diskrimineras i förhållande till heltidare.
Arbetsgivaren får inte ge sämre löne/anställningsvillkor till visstidare än han ger till tillsvidareanställda (§3).
Arbetsgivaren får inte heller missgynna visstidare genom att använda löne- eller andra anställningsvillkor som framstår som neutrala men som i praktiken särskilt missgynnar visstidare (§4).
Om arbetsgivaren säger: Det här lönesystemet är framförhandlat med facket, så det är inget lagbrott! så har arbetsgivaren fel.
Diskriminerande bestämmelser i ett avtal är inte giltiga längre, sedan den här lagen kom till (§5)!
Så det är läge för fackklubbar att gå igenom de lokala avtalen och kräva ändring av diskriminerande bestämmelser.
Det lokala löneavtalet kan ha tillkommit under en period när det inte fanns en massa ofrivilliga visstidare. Och det lokala facket kan dra sig för att säga upp ett helt löneavtal, för att få bort enstaka regler i avtalet. Risken är att man förlorar hela avtalet. Men i och med att lagen om diskriminering kom, så kan man kräva att diskriminerande bestämmelser tas bort utan att hela avtalet riskeras.
Även en eller flera enskilda visstidare kan se till att ändra på diskriminerande bestämmelser i ett avtal.
Lagen säger att diskriminerande bestämmelser ska ändras eller tas bort om den diskriminerade begär det (§6).
Om arbetsgivaren bryter mot dessa paragrafer så kan ha bli dömd att betala skadestånd till den drabbade arbetaren. Man kan både få ersättning för den ekonomiska förlusten och för den kränkning som diskrimineringen innebär (§7).
Hela lagen kan du läsa här (öppnas i nytt fönster): http://lagen.nu/2002:293