Om Semesterlagen

Det här handlar inte om allt i semesterlagen.
Vi har försökt beskriva hur den fungerar i några olika vanliga situationer.
Om företaget har kollektivavtal med Livs (Livsmedelsavtalet) så gäller bättre regler än i lagen, när det gäller pengarna.
Dom bättre reglerna är markerade med lila färg.
I andra kollektivavtal kan det finnas andra regler som avviker från lagen. Det kan t.ex. vara att man får längre semester när man blir äldre, eller att semesteråret ligger utlagt på annat vis än i lagen, eller att man kan få betald semester redan första året (dras då ofta från slutlönen när man slutar.)

Vi har här skrivit om....
Grundreglerna i semesterlagen
Hur stor är semesterlönen?
Betalda och obetalda semesterdagar
Exempel på betald och obetald semester
När man slutar
Krångliga scheman och deltid
Visstidare
Länk till hela semesterlagen finns längst ner.

Grundreglerna i semesterlagen

Semesteråret varar från 1 april till 31 mars.
Det pågående semesteråret (när detta skrivs i oktober 2007) började alltså 1 april 2007 och slutar 31 mars 2008.

Intjänandeåret är förra semesteråret, alltså 1 april 2006 – 31 mars 2007.

Den anställde har rätt till 25 dagars semester under semesteråret.

Hur många av semesterdagarna som är betalda beror på hur stor del av intjänandeåret man har arbetat. Varje månads arbete under intjänandeåret ger drygt 2 dagars betald semester under semesteråret. Man avrundar uppåt. 3 månaders arbete ger 7 betalda semesterdagar (och 18 obetalda).

Hur stor är semesterlönen?

Semesterlönen ska motsvara minst 12% av vad man tjänade under intjänandeåret.
Om Livsmedelsavtalet gäller på arbetsplatsen ska semesterlönen vara 13,2%.

Pengarna fördelas på de betalda semesterdagarna. Lönen för en semesterdag blir något högre än för en arbetsdag.
Även sjukfrånvaro och viss annan ledighet är semesterlönegrundande. De dagar man har varit sjuk under intjänandeåret ska räknas som jobbdagar, när man räknar ut semesterlönen. (För exakta regler, kolla lagen.)

Har man jobbat under hela intjänandeåret så har man 25 betalda semesterdagar.
Tjänade man 200 000 kr, så blir semesterlönen 24 000 kr (före skatt). Per semesterdag blir det 960 kr.
Med livsmedelsavtalet: 26400 kr före skatt, 1056 kr per semesterdag.

Har man jobbat 6 månader under intjänandeåret, så får man 13 betalda och 12 obetalda semesterdagar.
Tjänade man 100 000 kr, så blir semesterlönen för de 13 dagarna 12 000 kr (före skatt). Per semesterdag 923 kr.
Med livsmedelsavtalet: 13200 kr före skatt, 1015 kr per betald semesterdag.

"SEMESTERBALKONGEN"
I Livsmedelsavtalet finns följande minimi-regler för betalda semesterdagar.
(Siffrorna gäller 1 april 2007- 31 mars 2008. Höjning sker 1 april 2008.)

Bageribranchen: Semesterlönen per dag ska uppgå till lägst 1.124 kr.
Övriga brancher: För arbetstagare med minst sex månaders anställning under intjänandeåret ska semesterlönen per dag uppgå till
lägst 1083 kronor per dag för vuxna och lägst 798 kr per dag för ungdomar.
Vid deltidsarbete ändras beloppen i proportion till arbetstiden under intjänandeåret.

Betalda och obetalda semesterdagar

De betalda semesterdagarna måste man ta ut under semesteråret.
Det finns möjlighet att spara högst 5 dagar per år till ett annat år, men bara om man har minst 20 betalda dagar.
Har man inte hunnit ta ut årets semester när man slutar på en arbetsplats, så får man pengarna på slutlönen. Då ska man också få den semesterlön som man hunnit jobba ihop under det pågående intjänandeåret

De obetalda semesterdagarna får man bestämma själv om man ska ta ut eller ej. Arbetsgivaren kan kräva besked om det. Men man behöver inte bestämma sig förrän man fått besked om hur många obetalda semesterdagar man har. Man kan välja att ta ut en del av de obetalda semesterdagarna, man behöver inte ta alla

Exempel på betald och obetald semester

Exemplen utgår från semesteråret 1 april 2007 – 31 mars 2008.

Anna har jobbat ett tag, hon började före 1 april 2006.
Hon har rätt till fullt betald semester, eftersom hon jobbade under hela intjänadeåret.

Britta började jobba den 1 januari 2007.
Det betyder att hon har jobbat under en del av intjänandeåret. (1 jan-31 mars). Det räcker till 7 betalda semesterdagar. Hon har också rätt till 18 obetalda semesterdagar.
Nästa semesterår kommer Britta att ha hela semestern betald om hon fortsätter jobba.

Cecilia började 1 juni 2007.
Då har hon inte hunnit skrapa ihop någon semesterlön till i år. Hon har 25 obetalda semesterdagar som hon kan använda om hon vill.
Nästa semesterår kommer hon att ha nästan hela semestern betald. (21 betalda och 4 obetalda dagar.)

Doris är nyanställd, hon började jobba 1 oktober 2007.
Doris började efter 31/8. Då har man inte rätt till 25 dagars semesterledighet under det pågående semesteråret, utan bara 5 dagar. De dagarna är obetalda.
Nästa semesterår kommer Doris att ha 13 betalda och 12 obetalda semesterdagar.

När man slutar

Erika har sagt upp sig eller blivit uppsagd. Hon har inte hunnit ta ut hela sin semester i år. De pengarna som är kvar, får hon på sin slutlön när hon slutat. Dessutom får hon de pengar som hon hunnit tjäna ihop till nästa års semester.
Arbetsgivaren får inte tvinga Erika att ta semester under uppsägningstiden. Om hon själv vill, kan hon begära semester under uppsägningstiden, men då ska det vara hennes eget val.

Krångliga scheman och deltid

Inger har ett schema som innebär att hon jobbar fler än 5 dagar vissa veckor och färre än 5 dagar vissa veckor.
Oavsett Ingers schema så går det åt 5 dagars semester per vecka, när hon tar minst 5 dagars semester.
Inger vill vara ledig från och med 12 november till och med 23 november. Antalet semesterdagar är 10. Alltså 5 per vecka. Om Inger enligt sitt schema har färre eller fler än 10 arbetsdagar under den perioden, så spelar det ingen roll, det räknas som att hon tagit ut 10 semesterdagar i alla fall, och hon får 10 dagars semesterlön.

Johanna går också på schema. Hon jobbar ibland lördag eller söndag.
Johanna tar minst en veckas semester. Hon lägger den måndag-fredag. Hon jobbar söndag både före och efter semestern. Då har hon rätt att vara ledig en av dessa söndagar, om hon vill. Hon behöver inte använda en semesterdag till det, men får då inte heller betalt.
Om Johanna tar minst 3 veckors semester i ett sträck (exempelvis måndag 12/11-fredag 30/11) så har hon rätt till ledighet på veckändarna både direkt före och direkt efter semestern.

Karin vill ta en minisemester och vara borta från jobbet kortare tid än 5 dagar.
Hon vill vara ledig tisdag-onsdag-torsdag. Enligt schemat så är hon ledig på onsdag. Då behöver hon bara ta ut två semesterdagar, tisdag och torsdag.
Om man tar mindre än 5 dagars ledighet så räknas semesterdagarna exakt enligt schema.

Lena är deltidare. Hon är anställd 1 dag i veckan, på fredagar. Även hon har rätt till semester. Men hon har inte rätt att vara ledig 25 arbetsdagar. I hennes fall skulle det ju bli typ halva året. (Och om hon kunde vara ledig 25 fredagar, så skulle semesterlönen per dag i så fall bli väldigt låg.)
Precis som när det gäller konstiga scheman, så räknar man för deltidare att det går 5 åt semesterdagar i veckan. Lena kan vara semesterledig i 5 veckor, alltså 5 fredagar.

Visstidare

Filippa har ett långtidsvikariat.
Eftersom Filippa är visstidsanställd i längre tid än 3 månader, så har hon samma rätt till semester som de fast anställda. Hur många betalda resp. obetalda semesterdagar hon har rätt till, beror på hur länge hon jobbat. Semesterpengar som Filippa jobbar ihop, men inte hinner använda innan anställningen upphör, får hon ut på sin slutlön.

Greta är visstidsanställd kortare tid än 3 månader.
Det kan stå i Gretas anställningsavtal att hon inte har rätt att ta ut semesterledighet. Men semesterpengar, som då kallas semesterersättning, jobbar hon ändå ihop, och hon får ut pengarna på sin slutlön.

Hanna har en väldigt tillfällig anställning. Den varar i högst 3 månader och omfattar högst 60 timmar sammanlagt.
Hanna har ingen rätt till semesterledighet under sin anställning. I Hannas fall har arbetsgivaren rätt att lägga semesterersättningen direkt på timlönen. I så fall blir det inga extrapengar på slutlönen. Hanna bör kolla om det finns kollektivavtal, eller vad arbetskamraterna har i lön. Om lönen utan semesterersättning är 100 kr i timmen, så ska Hanna ha 100*1,12 = 112 kr i timmen! (100*1,132 = 113,20 om livsmedelsavtalet gäller.).
Men det är också ok om arbetsgivaren behandlar Hanna som andra visstidare och ger henne semesterersättningen på slutlönen.

Hela lagen

Hela lagen kan du läsa här (öppnas i nytt fönster): http://lagen.nu/1977:480