Om lagar och avtal
Den här minikursen är
hämtad från folkrörelselinjens sida, http://folkrorelselinjen.nu
Vad är
en lag?
Lagar stiftas
av riksdagen, alltså
av de
politiska partier som röstas in i allmänna val. Lagar
gäller till dess riksdagen
ändrar
på dem.
De lagar som
handlar om hur det ska vara
på
arbetsplatser, kallas för arbetsmarknadslagar eller
arbetsrättsliga lagar.
Om en arbetsgivare bryter mot lagen, kan han bli dömd att betala
skadestånd (till dem som drabbats) och/eller böter (till
staten).
Några
viktiga
arbetsrättslagar:
- Lagen
om anställningsskydd
(LAS).
Där finns regler för hur man får anställa folk, i
vilka fall man får säga upp någon, med mera.
- Arbetsmiljölagen.
- Arbetstidslagen.
- Förtroendemannalagen. Där står
det t.ex. att den som är fackligt förtroendevald ska kunna
vara ledig för att sköta sitt uppdrag utan att förlora
pengar på det, och att han/hon inte får bli trakasserad.
- Semesterlagen.
Det är
inte bara lagar som kommer
"uppifrån". Det finns också bestämmelser som
utfärdats av olika myndigheter.
Ett exempel
är
Arbetsmiljöverkets
föreskrifter.
Vad är
ett avtal?
Ett avtal är inte en bestämmelse som
kommer uppifrån,
utan en överenskommelse mellan två (eller flera) parter.
Om Olle och Pelle kommer överens om att idag ska Olle
laga maten
och Pelle ska diska, så kan man säga att de har gjort upp
ett avtal. Hyresavtal
görs upp mellan
hyresvärden
och hyresgästen.
När man köper något på avbetalning skriver man
på ett avtal mellan säljaren och köparen.
Avtal som
görs upp mellan en
facklig
organisation och en arbetsgivare eller arbetsgivarens organisation,
kallas för kollektivavtal. De gäller ju för ett
kollektiv.
Kollektivavtal kan
göras upp
på olika nivåer
Avtal för
hela Sverige
Till exempel finns det ett avtal mellan SAF (arbetsgivarnas
organisation, som numera heter Svenskt Näringsliv), och LO
(arbetar-fackens organisation) och PTK (tjänstemanna-fackens
organisation) om att arbetsgivarna ska betala in pengar för sina
anställda till en arbetsskadeförsäkring. Det betyder att
arbetsskadeförsäkringen finns på i stort sett varenda
arbetsplats i Sverige (utom på svartjobb och andra skumma
ställen som inte har avtal med något fack.)
Avtal
för en viss branch
En vanlig sorts kollektivavtal är ett sånt som görs upp
mellan ett visst fackligt förbund och en viss
arbetsgivarorganisation. Ett sådant avtal kallas också
centralt avtal eller riksavtal.
Ett exempel är riksavtalet mellan Svenska
Livsmedelsarbetareförbundet och Livsmedelsföretagen. Det
gäller på alla företag som är med i Livsmedelsföretagen (eller som tecknat ”hängavtal” med Livs) och
där står det vilka timlöner som arbetarna minst ska ha
och vilka tillägg de ska ha på kvällar och nätter.
Där finns också regler om helglön, försäkringar, arbetstider,
arbetskläder osv.
Lokala
avtal
Också överenskommelser mellan en enskild arbetsgivare och en
lokal fackklubb kan vara kollektivavtal. Ofta har man riksavtalet i
botten och kompletterar det med lokala avtal om lönetillägg,
scheman och annat som gäller just på den arbetsplatsen.
Hur
länge gäller ett avtal?
I riksavtalen
står det oftast för hur lång period de
gäller. När slutdatum närmar sig möts
arbetsgivarnas och fackens representanter för förhandlingar
om vad som ska ändras i avtalet inför nästa avtalsperiod.
Om det inte står hur länge ett avtal gäller, så
gäller det ”tills vidare”. Dvs i all evighet om inget händer!
Men det kan alltid sägas upp av arbetsgivarna eller facket med en
viss uppsägningstid.
Avtal
mellan företaget och den anställde då?
Den som anställs
skriver på ett anställnings-avtal. Det
är ett avtal mellan den enskilde och arbetsgivaren, inte ett
kollektivavtal.
Arbetsgivaren får inte försöka göra upp sämre
villkor med den enskilde arbetaren än vad som står i
kollektivavtalet.
Man kan säga att "kollektivavtalet flyter in i
anställningsavtalet", dvs. reglerna i kollektivavtalet gäller
utan att alla reglerna behöver stå i arbetarens personliga
anställningsavtal.
Vad
smäller
högst, lag eller avtal?
Lite förenklat
kan man säga att lagen smäller
högst. Man får inte gör upp avtal som strider mot lagen.
Fast i varje larbetsrättslag finns det en paragraf där det
står
vilka av lagens regler som man får göra avvikelser
från i ett
kollektivavtal. (Sådana regler kallas för dispositiva regler.) Det betyder att
man kan förhandla fram andra regler än
i lagen. Och då är det kollektivavtalet som
gäller (på de arbetsplatser som har kollektivavtal.)
Ofta är det som förhandlas fram i kollektivavtalen
bättre än lagen. Exempel: semesterlagen. I de flesta
kollektivavtal finns det regler som
är bättre än lagen. Så om man jobbar på en
arbetsplats med
kollektivavtal kan man ha rätt till högre semesterlön
eller längre
semester än vad som står i lagen.
Men på andra områden, exempelvis lagen om
anställningsskydd, har reglerna försämrats (för
arbetarna.) Det har blivit lättare för arbetsgivarna att
visstidanställa männiiskor i stället för att
fastanställa dem. De försämringarna förhandlades
först in i många kollektivavtal. Senare ändrades
också lagen.
Obs:
Arbetsgivaren får inte försöka smita ifrån lagen
genom att göra ett avtal direkt med en anställd, utan det ska
vara ett avtal med facket.
Lag och
avtal hänger ihop på
ett annat
sätt också: I medbestämmandelagen står det att
kollektivavtal inte får brytas. Det innebär att om
arbetsgivaren bryter mot ett kollektivavtal, så är det ett
lagbrott.
Både
lagar och avtal hänger
ihop med
styrkeförhållandena mellan arbetare och arbetsgivare.
Regler i lag och avtal som är bra för arbetarna har ofta
drivits fram genom att arbetarna under lång tid har kämpat
på arbetsplatserna för att få igenom sådana
regler.
Regler som är bra för arbetsgivarna kommer från deras
kamp för sådant de vill ha.
Hur det ser
ut på arbetsplatsen
beror inte
bara på lagar och avtal utan ännu mer på om arbetarna
är medvetna om sina rättigheter.
Det finns
massor av arbetsplatser,
både
stora och små, där både arbetsgivaren och arbetarna
är mer eller mindre okunniga om vilka regler som finns. Att
arbetsgivaren medvetet bryter mot reglerna är inte heller
ovanligt.