Om lagar och avtal

Den här minikursen är hämtad från folkrörelselinjens sida, http://folkrorelselinjen.nu

Vad är en lag?

Lagar stiftas av riksdagen, alltså av de politiska partier som röstas in i allmänna val. Lagar gäller till dess riksdagen ändrar på dem.
De lagar som handlar om hur det ska vara på arbetsplatser, kallas för arbetsmarknadslagar eller arbetsrättsliga lagar.
Om en arbetsgivare bryter mot lagen, kan han bli dömd att betala skadestånd (till dem som drabbats) och/eller böter (till staten).

Några viktiga arbetsrättslagar:
Det är inte bara lagar som kommer "uppifrån". Det finns också bestämmelser som utfärdats av olika myndigheter.

Ett exempel är Arbetsmiljöverkets föreskrifter.



Vad är ett avtal?

Ett avtal är inte en bestämmelse som kommer uppifrån, utan en överenskommelse mellan två (eller flera) parter.
Om Olle och Pelle kommer överens om att idag ska Olle laga maten och Pelle ska diska, så kan man säga att de har gjort upp ett avtal. Hyresavtal görs upp mellan hyresvärden och hyresgästen.
När man köper något på avbetalning skriver man på ett avtal mellan säljaren och köparen.
Avtal som görs upp mellan en facklig organisation och en arbetsgivare eller arbetsgivarens organisation, kallas för kollektivavtal. De gäller ju för ett kollektiv.

Kollektivavtal kan göras upp på olika nivåer

Avtal för hela Sverige
Till exempel finns det ett avtal mellan SAF (arbetsgivarnas organisation, som numera heter Svenskt Näringsliv), och LO (arbetar-fackens organisation) och PTK (tjänstemanna-fackens organisation) om att arbetsgivarna ska betala in pengar för sina anställda till en arbetsskadeförsäkring. Det betyder att arbetsskadeförsäkringen finns på i stort sett varenda arbetsplats i Sverige (utom på svartjobb och andra skumma ställen som inte har avtal med något fack.)

Avtal för en viss branch
En vanlig sorts kollektivavtal är ett sånt som görs upp mellan ett visst fackligt förbund och en viss arbetsgivarorganisation. Ett sådant avtal kallas också centralt avtal eller riksavtal.
Ett exempel är riksavtalet mellan Svenska Livsmedelsarbetareförbundet och Livsmedelsföretagen. Det gäller på alla företag som är med i Livsmedelsföretagen (eller som tecknat ”hängavtal” med Livs) och där står det vilka timlöner som arbetarna minst ska ha och vilka tillägg de ska ha på kvällar och nätter. Där finns också regler om helglön, försäkringar, arbetstider, arbetskläder osv.

Lokala avtal
Också överenskommelser mellan en enskild arbetsgivare och en lokal fackklubb kan vara kollektivavtal. Ofta har man riksavtalet i botten och kompletterar det med lokala avtal om lönetillägg, scheman och annat som gäller just på den arbetsplatsen.

Hur länge gäller ett avtal?

I riksavtalen står det oftast för hur lång period de gäller. När slutdatum närmar sig möts arbetsgivarnas och fackens representanter för förhandlingar om vad som ska ändras i avtalet inför nästa avtalsperiod.
Om det inte står hur länge ett avtal gäller, så gäller det ”tills vidare”. Dvs i all evighet om inget händer! Men det kan alltid sägas upp av arbetsgivarna eller facket med en viss uppsägningstid.


Avtal mellan företaget och den anställde då?

Den som anställs skriver på ett anställnings-avtal. Det är ett avtal mellan den enskilde och arbetsgivaren, inte ett kollektivavtal.
Arbetsgivaren får inte försöka göra upp sämre villkor med den enskilde arbetaren än vad som står i kollektivavtalet.
Man kan säga att "kollektivavtalet flyter in i anställningsavtalet", dvs. reglerna i kollektivavtalet gäller utan att alla reglerna behöver stå i arbetarens personliga anställningsavtal.


Vad smäller högst, lag eller avtal?

Lite förenklat kan man säga att lagen smäller högst. Man får inte gör upp avtal som strider mot lagen.

Fast i varje larbetsrättslag finns det en paragraf där det står vilka av lagens regler som man får göra avvikelser från i ett kollektivavtal. (Sådana regler kallas för dispositiva regler.) Det betyder att man kan förhandla fram andra regler än i lagen.  Och då är det kollektivavtalet som gäller (på de arbetsplatser som har kollektivavtal.)

Ofta är det  som förhandlas fram i kollektivavtalen bättre än lagen.  Exempel: semesterlagen. I de flesta kollektivavtal finns det regler som är bättre än lagen. Så om man jobbar på en arbetsplats med kollektivavtal kan man ha rätt till högre semesterlön eller längre semester än vad som står i lagen.

Men på andra områden, exempelvis lagen om anställningsskydd, har reglerna försämrats (för arbetarna.) Det har blivit lättare för arbetsgivarna att visstidanställa männiiskor i stället för att fastanställa dem. De försämringarna förhandlades först in i många kollektivavtal. Senare ändrades också lagen.

Obs:
Arbetsgivaren får inte försöka smita ifrån lagen genom att göra ett avtal direkt med en anställd, utan det ska vara ett avtal med facket.


Lag och avtal hänger ihop på ett annat sätt också: I medbestämmandelagen står det att kollektivavtal inte får brytas. Det innebär att om arbetsgivaren bryter mot ett kollektivavtal, så är det ett lagbrott.

Både lagar och avtal hänger ihop med styrkeförhållandena mellan arbetare och arbetsgivare.
Regler i lag och avtal som är bra för arbetarna har ofta drivits fram genom att arbetarna under lång tid har kämpat på arbetsplatserna för att få igenom sådana regler.
Regler som är bra för arbetsgivarna kommer från deras kamp för sådant de vill ha.
Hur det ser ut på arbetsplatsen beror inte bara på lagar och avtal utan ännu mer på om arbetarna är medvetna om sina rättigheter.
Det finns massor av arbetsplatser, både stora och små, där både arbetsgivaren och arbetarna är mer eller mindre okunniga om vilka regler som finns. Att arbetsgivaren medvetet bryter mot reglerna är inte heller ovanligt.