Återblickar från 2004

PREMIÄR

Fredagen den 5 november 2004

Alla domare var överens

10 poäng

Jag har nog aldrig varit med om en sådan respons från publiken under mina 15 år som revyare.

Detta slår VIF-Revyn med dubbla hästlängder.

Jag försökte att ta bilder, videofilma, men det var lugn i helvete....publiken gjorde mina försök omöjliga med sina ovationer.

Ljud och ljus fungerade till nästan 100 procent, vilket oxå enligt mina erfarenheter är något helt unikt.

Jag kanske inte borde recensera musiken, men va fan..............var satt den eminenta orkestern?

Dessa bilder får tala för sig själv................kvällen var mer än lyckad, den var

Magnifik

Tack för ordet................leffe, en helt vanlig revyentusiast.

Torsdagen den 4 november

Ja, då har klockan just passerat 24.00 och det är faktiskt premiärdag....trots att jag skrivit torsdag. Vi slutade väl ungefär 11.15 så det var torsdag då de följande bilderna togs. Klart att jag vill visa lite grann av vad som komma skall.

Visst syns tröttheten i ögonen, men feelingen och glädjen som alla kände efter ett otrolig t sista rep var märkbar. Jag bara säger en sak till Er som inte vet vad Ni skall tillbringa helgerna framöver........ SÖDERBYMALMSSKOLAN........DUMBURKEN.

Tisdagen den 2 november

Har alla i gänget fått en god nattsömn???? Klockan är nu exakt 11.05 på tisdagsförmiddagen. Egentligen skulle jag vara på Medborgarhuset för att kolla och räkna på ett jobb, men va fan, revyn måste ju gå i första hand, eller hur. Tar nu en sväng till Hammarby industriområde för att rota i "Teatertekniks" s.k. spillåda med färgfilter. Jag får väl muta med ett par fribiljetter, så kanske jag hittar det jag söker. Morsning....nu är jag tillbaka efter att ha fått ett par rullar färgfilter. Lite prinskorv med potatisgratäng satt bra innan Maud och jag åter är på väg till aulan. Hur man ska sätta färg på tillvaron vet jag, men hur man går tillväga med färgsättning på en teaterscen överlåter jag till andra, som förhoppningsvis ej lider av färgblindhet, som jag. Nåväl, det finns tusen saker att fixa för oss revytokar, så tiden fram till genrepet borde ha varit längre.

Förväntansfulla står de då där och bankar på entrédörren, våra goa pensionärer. Vi vill ju ha den mest kritiska publiken just på genrepet, för att kunna korrigera eventuella små defekter. Överlag fick vi positiv kritik, kanske tack vare den fina drinken. Efter föreställningen fick vi däremot veta var skåpet skulle stå. Men hur än vår drottning flyttade skåpet blev kungen inte nöjd. Nej, gott folk, skall vi orka med en arbetsdag i morgon ( tar en titt på uret och korrigerar) i dag, är det nog bäst att krypa till kojs.

Vi fes...............på torsdag.

Lördagen den 30 och söndagen 31 oktober, för att inte tala om nätterna....OJOJ

Nu börjar det brännas under fötterna. Av skilda anledningar kunde inte alla närvara under "hela" helgen. Och som grädde på moset, kan man uttrycka sig så då det gäller en negativ grej, var när Malin S fick öroninflammation med spräckt trumhinna som följd.

Men det som störde mig mest var att alla dessa gangsters hade snott alla våra spotlights.

Torsdagen den 28 oktober

Äntligen kom liten Karin som skall ha hand om ljudmaskineriet. Allt var till och med färdigkopplat då jag kom någon minut efter 19.00. Men tror ni Calle och Thomas hade monterat scenhögtalarna? Nix. Nåväl, de kom upp i alla fall. Nu i helgen skall vi repa dygnet runt, med start lördag morgon klockan sju. Inga roliga bilder finns att visa i dag heller. Så gott folk, vi syns på söndag kväll.

Måndagen den 25 och tisdagen den 26 oktober.

Dessa bägge dagar har bara flugit iväg. Vad vi gjort på repen är svårt att fånga både via bild och ljud. Därför så får det bara bli denna text.

Men jag måste berätta att jag fortfarande går med ett flin i fejset, efter att ha sett Emelie lufttorka sig.

Torsdagen den 21 oktober

Då har vi haft ännu en träning. I kväll kom tjejerna som skall sköta ljud och ljus. Då fick jag vara lite "chef". Det kan behövas på gamla dar. Även i dag funkade ljudet perfekt. Lite bilder på kontrollrummet med det nya innehållet.

Den mesta tiden i kväll gick åt till genomgång av rekvisita, kläder mm. Ned och Micke fortsatte med att montera de röda skivorna med hundratalet små lampor. Nu återkommer jag inte förrän på måndagskvällen. Trevlig helg.

Onsdagen den 20 oktober.

Nu skall jag ta fram ett måttband, precis som man gjorde i lumpen.

Klippa av en centimeter för varje återstående dag fram till den stora premiären. Kan ni tänka Er att det bara återstår 16 dagar. OJOJOJ. I kväll funkade ljudet så bra som det bara kan, med skolans utrustning och Lasses myggor. Kanske det berodde på de nya batterierna jag satt i, eller så hade vi bara tur.


Myggor som inte sticks	En del av kontrollrummet	Malin L i koreograftagen	Lite rörelseenergi, trots allt

Nu ska vi se om jag kan framställa lite rörliga bilder som Ni kan njuta av.

Tyvärr får jag bara ladda upp 20 MB. Så Ni missar de rörliga bilderna.

Måndagen den 18 oktober.

Jag har just kopplat in alla myggor. Fan...jag har glömt att köpa nya batterier. Men det spelar ju mindre roll då Neddan och Micke ändå vill ha scenen för att rigga dekoren.

Vi hinner i alla fall testa entré- och finallåten. Kan ni tänka er att det är faktiskt samma låt, fast helt olika danssteg. Det ser man tydligt på osäkerheten. Malin Linder gör ett jättejobb med våra trögfotade aktörer.

Hur många repetitioner har vi kvar...........2 ggr i vecka lär ju inte räcka, så vi beslutar att utöka till 3 ggr/v.

Det betyder onsdag och torsdag denna vecka. Jag undrar hur många av oss som kommer att missa annat som tidigare var bestämt. Men vad gör man inte för konsten.

Som Ni ser, blev det lite dagsaktuellt i alla fall.

Leffes special

Hur man än väder sig har man ändan bak. Vad menar jag???? Jo..! Det går inte att fuska till en revy trots att tiden bara rinner iväg. men........

I år lämnar jag gitarrerna hemma. Så lite grann tänker vi fuska, fast bra blir det. Lite exempel på hur mina prylar låter får Ni om ni klickar lite på instrumenten på den vänstra bilden



Som Ni förstår är vi i full gång med repetitionerna inför vår premiär den 5 november. Är det inte kaos på scenen så är det kaos i barnkammaren

Jag vet inte hur det går till, men varje år blir vi fler och fler. Det är inte så att vi kör med nån slags audition för att utöka besättningen, utan det bara blir så, av någon för mig, outgrundlig anledning.

Kanske det har med blommor bin att göra, vad vet jag. Jag har ju med råge hamnat på döhalvan.

Det är därför jag får ägna mig åt detta fåneri, att fixa till en så kallad hemsida.

Vem tusan lägger tid på att sitta framför en dator när det snart vankas revy.

Nu har jag pratat alldeles för mycket. Denna "Dagsaktuellt" skulle ju i både ljud, bild och text handla om hur vi framskrider med våra repetitioner inför premiären. Gott folk, det kommer.
Såg Ni att jag höll fingrarna i kors bakom ryggen?

revykramar / leffe p / t.f. ljudtekniker

tillbaka till hemsidan