Det finns olika sätt att leka med döden

Friklättring

Klippklättring/Friklättring
Turer som är mellan en och tre replängder på klippväggar långa kallas för klippklättring och även för friklättring. Med friklättring menas att endast säkringar och rep används som säkerhet, inte som ett hjälpmedel för att ta sig upp. Detta innebär att en bestigning endast räknas om inga säkringar som placerats i klippan har använts som hjälp för att ta sig uppåt vid bestigningen.

Friklättring delas in i ”Traditionell klättring och sportklättring”. Följande element ingår:

Traditionell klättring:
- Prestationen bedöms utifrån den stresstålighet som krävs för att klättra en tur.
- Klättraren ansvarar för placeringen av säkringar eller får klara sig utan dem.
- Felbedömningar som klättraren gör kan få mycket allvarliga konsekvenser.

Sportklättring:
- Prestationen bedöms utifrån turens tekniska grad.
- Rörelsemomentet är det dominerande.
- Borrbultar innebär perfekta säkringar. Vilket gör klättringen säkrare.

Traditionell och sportklättringens stilar kan användas på såväl klippor som alpina väggar.

 

 



Fridykning

Fridykning har utövats under tusentals år både för jakt på föda och för krigsflottornas tjänst. Idag är det bara ett fåtal folkslag runt om i världen som lever på fridykning.

De mänskliga djuprekorden är ingenting mot de djup som många dykande däggdjur kan uppnå. Kaskelotten kan dyka till 3000 meter och vara under vattnet 2 tim. Den bästa fridykaren kan med hjälp av släde dyka till 133 meter och vara under vattnet i ca 4 minuter.

De viktigaste hjälpmedlen för fridykaren är cyklop, snorkel och fenor. Exempel på övriga hjälpmedel är djupmätare, viktbälte och lampa.

Att träna sig till en bättre fridykare kan man göra bl a genom konditionsövningar som ökar syreupptagningsförmågan och sänker pulsen vilket gör att man förbrukar mindre syre.

Hyperventilera är ett populärt uttryck bland många fridykare, detta gör att dyktiderna kan förlängas men är om det missbrukas livsfarligt.

Det som till största del bestämmer dyktiden är lungvolymen och syreförbrukningen. Det går med hjälp av miniräknare att räkna ut maximala dyktiden för en fridykare. Det går även att räkna ut maximala dyktiden vid olika aktiviteter, t ex lätt dyk, tungt dyk osv.

Det som bestämmer maxdjupet är förhållandet mellan vitalkapaciteten och residualvolymen, även maxdjupet går att räkna ut med hjälp av miniräknare.

Har man skadat lungorna i en olycka så är det säkrats att gå till en doktor innan man börjar med fridykning.

Shallow water blackout är ett fruktat ord bland de tävlande fridykarna, det är en av de vanligaste och allvarligaste skadorna vid avancerad fridykning.

När spädbarnet kommer under vattnet med ansiktet så stängs struphuvudet automatiskt för att förhindra att vatten rinner ner. Detta fenomen försvinner när barnet har blivit ca 6 mån.

När en vuxen människa dyker under vattnet så sänks pulsen som en följd av att den mänskliga dykresponsen slår till.



Fallskärmshopp

Leonardo da Vinci gjorde 1485 en ritning över en fallskärm, som enligt hans beräkningar borde kunna flyga. År 2000 gjordes en rekonstruktion av denna fallskärm, för att se om dess beräkningar var korrekta. Den provflögs över Mpumalanga i Sydafrika - och fungerade!

Det första fallskärmshoppet gjordes 22 oktober 1797 från en ballong ovanför Paris. Det första hoppet från ett flygplan gjordes i mars 1912 i USA och i Sverige 18 september 1919.

Den första kvinnliga fallskärmshopparen i Sverige var Elsa Andersson. Hon hann tyvär inte göra mer än 3 hopp innan hon omkom.

Från början var fallskärmarna runda och gick dåligt att styra. Utrustningen vägde ungefär 30 kg och reserven hade man på magen. I mitten av 70-talet kom den första fyrkantiga skärmen och idag är skärmarna rektangulära eller mer eller mindre elliptiska. Utrustningen väger ungefär 8 kg.

Det första tandemhoppet i Sverige gjordes 28 maj 1985 i Lidköping. Passageraren var Annika Hagström, journalist och programledare på SVT.

Med tanke på att det nu finns bra skärmar är det tveksamt om man skall hoppa utan...

 

 


Fasadklättring

Att klättr uppför en skyskrapa kan väl ses som en spektakulär variant på friklättring...