Skolfartyget LAGAREN,
ex Fyrskeppet SVINBÅDAN





- Läs även:

På SVINBÅDAN år 1940 (448 kB)
LAGAREN från 1894 till nu! (270 kB)
Var är klockan och lanterninen?! (107 kB)
LAGAREN blir skolfartyg! (1,1 MB)
Kollosegling med LAGAREN!
SHAMROCK, LAGAREN och gården
LAGARENs konsekvenser
När Ingvar blev stimchief (88 kB)
Sillfrukost 16/12 -06 (107 kB)
Jubel-Presentation 3 2005 (300 kB)











Utdrag ur: kongl. Maj:ts nådiga förordning, angående hvad afseende å passagerareångfartygs byggnad utrustning och begagnande iakttagas bör; Gifven Stockholms Slott den 12 Febr. 1864:
Art. 2 om passagerare-ångfartygs konstruktion och utrustning
3 § Ångfartyg tillhörande första klassen skall hafva minst två master jemte segel af erforderlig storlek, bland hvilka bör finnas å främsta masten ett råsegel och skall hela segelarean vara så stor att, i händelse maskineriet blir obrukbart, fartyget med begagnande af endast seglen kan manövrera.

Ur Shamrocknytt 2003-01:
Rapport från mast-
bygget på Lagaren


Den första av de två masterna, nämligen storen, längtar efter att få byta sin horisontella, passiva tillvaro mot en mer aktiv, vertikal sådan!

Vantfästen, beslag för bom och rå har kommit på plats. Den inpassade T-skenan i rostfritt som skall styra gaffelns gejdsko är svetsad i sin fulla längd. Som väntat slogs sig masten och fick en "bananform".

Tord Persson, vår gamle skicklige plåtslagare, satte in värme med gaslågan precis på de rätta ställena och simsalabim så var masten rak igen. Vi har också haft turen att vår vän svarvaren - fräsaren Arnold Bauden velat hjälpa oss med maskinbearbetning av bom- och gaffeltappar, bussningar och gejdrar men där återstår mycket. Rolf Alfredsson , projektets plåtslagare och svetsare, har fullt upp med detaljer både i masten och på de i somras tillverkade röstjärnen. Konsoler för lanternor är monterade och kabeldragningen är på gång. I mastfoten har vi gjort den erfordrade förstärkningen och den vinkel som vi hoppas skall stämma med vår förebild när det gäller riggen, nämligen Sveabolagets båtar s/s SVITHIOD och s/s GAUTHIOD.


Sveabolagets SVITHIOD som hon såg ut före ombyggnad till propellerdrift.

Rederiet, som bildades i Stockholm 1871, alltså i början av det decennium som kom att kallas grundartiden. 1860-talets svåra år med depression och missväxt (storsvagåren 1867-68) övergick plötsligt i vår första påtagliga högkonjunktur, tyvärr kortvarig. Företag startades och pengar fanns det gott om. Ett av de många rederier som bildades var alltså Svea. Man beställde nya segelfartyg, men också de två hjulångarna SVITHIOD och GAUTHIOD, tänkta för passagerarlinjen Stockholm - Lübeck. De byggdes helt av järn, 650 brt. Med maskiner på 250 HK och kolförbrukning på 12 ton/dygn skulle farten bli 12 knop. De två masterna förde segel enligt "1864 års Kungl. Maj:t nådiga förordning", men också för att underlätta maskinernas arbete.

Seglen fick tydligen göra mycket arbete för farten översteg sällan åtta knop och kolförbrukningen var stor. Det fanns de i rederiets styrelse som tyckte som revisorerna: "De fem segelfartygen har seglat in tre gånger så mycket som de åtta ångfartygen, så låt oss gå tillbaks till segel!" (1875).

Rederi AB Sveas framställning av sin vackra SVITHIOD efter moderniseringen i början av 1900-talet.
Man har för säkerhets skull ett extra rå på stormasten, men inte något av råseglen är är satta. Två passa­gerare förströr sig med att beundra det skummande vatten som den kraftfulla skruven river upp i den grova sjön.
Över styrhytten och akteröver en bom för riggning av suntält - hon skulle minsann mycket vä kunna gå också på värmen om så erfordrades!
Notera unionsflaggen!



Däcksbild från Gauthiod ca 1900:
Salongsskylight med soffor, suntält och ett enormt styrhjul akter om masten. Se även Stockholms Skeppsbros husfasader i fonden samt skuggan av fotograf med skärmmössa och lådkamera med draperat bakstycke!

Nåväl, SVITHIOD och GAUTHIOD byggdes om till propeller­fartyg och kom upp i sina 12 knop men riggen, den blev efter en del förändringar den som nu Lagaren har som sin förebild. Vår förhoppning är att den är på plats under år 2003. Mycket är gjort som redan nämnts och bommar och gafflar väntar på montering.

Rået kommer från Hälsingland vid Jultid, en efterlängtad julklapp!

Slutligen vill jag citera Carl Johan Love Almqvists resenärer i berättelsen "Det går an" på YNGVE FREY, byggd på Södra Varvet i Stockholm på 1820-talet, nu på väg till Arboga över Granfjärden där det blåser friskt.

"Det lilla uppspända seglet kom att fladdra en smula vårdslöst... Efter några minuters fladdrande ficks seglet in, och det sattes i en ställning efter vindens fordran... Men dessa fartyg som gå med en kraft av inre eld fråga ej stort efter vind och våg".

Visst skall vi hoppas att LAGARENs "inre eld" är tillförlitlig. Men om så inte är fallet så har vi snart vindens kraft!

Karl-Erhard Johansson


Vad händer med Lagaren just nu:
hem.bredband.net/lagaren

30 april 2007