Skolfartyget LAGAREN,
ex Fyrskeppet SVINBÅDAN




Johan Söderberg, född 1965 i Täby men med pojkår i Eksjö i Småland, hör till dem som mött den ena arbets-kamraten efter den andra skolad på Hemgården. Johan kom dock själv dit senare:
Så sent som sommaren -04 anvisades han av Holger Renberg – vänligt men bestämt! – platsen som ansvarig för gårdens maskinbefälskurser. Den av Holger framförda kallelsen var tydligt inriktad på L
AGAREN.
Efter att Johan Söderberg inför Hem-gårdens ledningsgrupp framfört syn-punkter med anledning av Stiftelse-styrelsens oförmåga att hantera sitt beslut om L
AGAREN.s försäljning, har maskinbefälskurserna från och med VT-07 överförts till Olle Meier.



- Läs även:
Johan om LAGARENs skrovform Holger om LAGARENs skrovform

Havet sorterar ständigt sina vågor

Vågor även utan skrov

En tidigare artikel på denna sida kan säkert ha intresse för de redan skeppsbyggnadsintresserade. Problemet med vågor är dock intressant dessförinnan, nämligen så fort man står vid en strand. Den som vill förstå havets vågor i den av människan otyglade skapelsen kan börja med något enklare - skeppsbyggeri till exempel! Med den kunskapen kan man sedan hjälpligt ta sig vidare:
  Docent Kristoffer Döös vid Meteorologiska institutionen vid Stock­holms Universitet ger en fullständig sammanfattning av vågtyper här.
  Exempel på vågproblemets hamnbyggnadstekniska betydelse ges här.


  Man inser lyckligtvis snart, att den vågtyp som sjömannen eller semesterfiraren möter är en av alla de som vetenskapsmannen excellerar i: Tröghet och tyngdkraft och spelplanen är i allmänhet den öppna sjön:

Bernoulli, …

När det blåser över ett blankt hav krusas först vattenytan. Varje liten ojämnhet i luftflödet sätter avtryck i vattnet och varje liten ojämnhet i vattenytan skapar ojämnheter i lufttrycket ovanför vattnet. Luftströmningen är inte förlustfri, om inte annat för att ett direkt impulsutbyte mellan vågor och luft mycket snart utvecklar sig. Strax efter en vågtopp blir lufttrycket lägst och det gör att redan förefintliga vågor tillförs energi. "Sjön växer". Vinden gör vågorna större ända tills alla vågor är av den längd att de går lika snabbt som vinden - detta tar dock sin tid:

…Fourier och Froude

Man skulle kunna tänka sig att ytvågorna skulle göra havet randigt. I själva verket ser havet mer oordnat ut - uttrycket "gropig sjö" beskriver inte bara upplevelsen genom ett fartygs rörelser utan i någon bemärkelse även det visuella intryck vattenytan ger. Orsaken är den komplexa sammansättningen i det system av ytvågor som bygger upp vågrörelsen på havet - en stor mängd olika frekvenskomponenter finns representerade, alla rör sig med sin, av våglängden beroende hastighet.

Brottsjöar ger vågor med allt större våglängd

Hos ytvågor på en vattenyta finns en övre gräns för hur mycket energi en våg kan innehålla. Uppstår på något ställe ett sammanlagrat mönster av korta, tillräckligt höga vågor så bryter sjön. I samband med dessa icke linjära brottsjöar uppstår nya, långvågigare komponenter med allt större våghastighet.
  Processen fortgår tills den skenbara våghastigheten (vågtopparnas rörelsehastighet) överensstämmer med vindhastigheten. Vindhastigheten sätter således en övre gräns för våglängd och i praktiken därmed också våghöjd. I passadvindbältena råder jämn, konstant vindstyrka och vågorna tenderar då till slut bestå av allt färre frekvenskomponenter. Sjön blir mindre och mindre gropig, mer och mer randig i ett mönster som utbreder sig med samma hastighet som vinden. Brottsjöarna blir allt mer sällsynta och upphör således helt i de sällsynta fall vinden är helt jämn.

Bränning över reven

När vågor kommer in på grundare vatten upphör det enkla sambandet mellan våghastighet och våglängd. Största våghastighet avtar och blir allt mer och mer beroende av det minskande vattendjupet. Den i vågsystemet ingående energin koncentreras då på allt mindre yta och får sjön att bryta. Detta kallas bränning.
  Av ett stort antal olika frekvenskomponenter sammansatta vågor tenderar genom interferens (superposition) att ömsom mer gärna bryta (och gör ju så redan i öppen sjö), ömsom ta sig förbi det grunda stället. Det bryter således inte hela tiden över ett grund. Det förklarar vad som skett bakom en kustbank eller korallrev - i lugnvattnet bakom revet har vågorna genom brottsjöarna tappat det mesta av sin energi även om gropig sjö i viss mån kan ta sig förbi. Så är dock inte alltid fallet med monsunvindens mer enhetliga vågor. Över en viss våglängd bryter i praktiken varenda vågtopp över revet och en korall-laguns lugnvatten ger verkligen skäl för namnet!

Sjön blir inte värre och värre som man skulle kunna tro

I samband med att sjön bygger upp (eller vinden vrider) bryter således sjön. Vid ett tillfälligt blåsväder hinner dock gropigheten inte reda ut sig i någon större omfattning. Vad sjöfarare dock märker, är att sjön ofta känns värst i samband med tilltagande eller kantrande vind. När vinden kulminerar har sjön vuxit men börjar bli mer välordnad och i de fall vinden, utan att vrida alltför mycket, sedan börjar avta, blir sjön till slut ganska söderhavslik med långa, vackra vågor som i bredd breder ut sig mer och mer.

Via våghastigheten sorterar havet själv sina vågor i storleksordning

Östersjön är ett litet hav. Närheten till det Nordatlantiska polarfrontsystemen ger oss på denna breddgrad ett mycket omväxlande väder. Längre söderut talar man inte på långt när lika ofta väder som vi. Blåsväder passerar således Östersjön ganska snabbt och lämnar en upprörd sjö bakom sig - de långa vågorna med större hastighet än de korta. Dyningens energiinnehåll sorterar på det sättet upp sig mer och mer.
  Sitter man på en strand, exempelvis Ölands ostkust, kan man bevittna detta vackra skådespel - i en skön sommarkvälls avtagande vind upphör drivkraften till vågbildning, men vågorna rullar i många timmar ännu in mot stranden, bara det att man därefter plötsligt märker vad som hänt: De längsta vågorna försvinner, våglängden minskar mer och mer men de korta har inte hunnit fram - sjön blir av sig själv mer och mer välordnad. Till slut kommer därför ett synnerligen välordnat system av allt bredare och helt sakta allt kortare vågor med mer och mer enhetlig längd:
  - Fina, blanka och slutligen till synes helt sinusformade vågor - vackra som efter ett fartyg i spegelblank sjö!
  Ofta händer detta om kvällen och kan vara i många timmar - det behövs då inte mycket fantasi för att i tanken plötsligt befinna sig på en söderhavsstrand!

Långa vågor som man får vänta ut

Eftersom långa vågor visserligen rör sig snabbare än korta, dock på sådant sätt att våglängden är proportionell mot kvadraten på hastigheten, inser man att även ytvågor på en vattenyta har en med våglängden sjunkande frekvens. Allehanda yttre mer eller mindre periodiska störningar som månens och solens dragningskraft men även jordbävningar och lufttrycks­variationer skapar därigenom också havsvågor. De största ytvågor som får plats i Östersjön är dock inte längre än att periodtiden vanligen håller sig kring någon enstaka timme.
  Medan korta vågor bryts av de yttersta skären tar sig de längsta vågorna (i likhet med ljud och ljus - långa vågor går lättare runt hörn än korta) djupt in i skärgårdarna. Vågorna märks i detta fall mest i form av mycket sakta växlande strömdrag. Man skall därför inte ge upp om man i lätt vind till synes förgäves kämpar mot strömmen i ett trängre sund. Inom högst en halvtimme eller så går det lättare eftersom strömmen vänt och du kommer igenom!

- Läs mer om sådant som Hemgårdens elever får lära sig ombord!

På denna hemsida finns plats för en mer utförlig artikel om tidvattenvågor och deras praktiska konsekvenser för sjöfarten. Kompetensen finns och min förhoppning är förstås att denna korta betraktelse skall skänka exempelvis Leif Franzén ingivelsen att skriva.
  Det lär förstås hamna här på webben först i höst, ty nu är Frasse alltför upptagen med seglingar, behörigheter, klassningar, bemanning, säkerhets­utbildning och allt annat som krävs för den verksamhet Hemgården bedriver.
  Den som vill veta mer redan nu måste mönstra på Shamrock! Vid sidan av all annan nautisk kunskap ungdomarna erbjuds (i givande föreläsningsform) ingår nämligen orienterande kunskap i exempelvis tidvattenvågor - mönstra på du med!

JOHAN SÖDERBERG




Vad händer med LAGAREN just nu:
hem.bredband.net/lagaren

19 juni 2007