Skolfartyget LAGAREN,
ex Fyrskeppet SVINBÅDAN




- Läs även: Holger Renbergs PM om LAGAREN Holger Renbergs PM, 2001
Verksamhetsplan 2005-12-11 Thore Hansson 2006-09-10 Ingvar Rylander 2006-11-22 Lagargruppens kravlista 2007-01-15 LAGAREN blir skolfartyg! (1,1 MB)
Läsvärd historik:

Ångfärjan DJURGÅRDEN 3 gratis vinterliggare på Skeppsholmen –

Dyr Snyltare?



Museiföreningen Stiftelsen Skärgårdsbåtens koleldade ångfärja Djurgården 3 kom efter många års arbete åter i trafik 1985. Det är faktiskt inte bara ont om riktiga ångbåtar, det är dessvärre ont om riktiga ångmaskinister också. Det var därför inte så konstigt att Lagarengruppens, vid behov även ångpraktiserande maskinchef Ingvar Rylander, under såväl renoveringsarbeten som driftsättning av Djurgården 3, var maskinansvarig också där.

Om somrarna låg Djurgården 3 vid en egen kajplats vid Gustav-III staty nedanför slottet. I samband med säsongens sista resa förhalades hon regelbundet till Skeppsholmen. Där fanns verkstäder och goda personella resurser. Man kunde tidvis även ha någon liten värme ombord så att maskineriet hölls torrt och det gick att arbeta.

Vad innebar nu detta för Hemgården? Ja, naturligtvis fanns plötsligt en ångfärja från 1897 som man ansvarade för, men det fanns då också verksamhet där. En och annan packning skulle

skäras till, om våren skulle ångpannan fyllas och eldas på, men viktigast av allt – tillvaron vid hemgården resulterade ganska snart i kursverksamhet och ett trettiotal nya maskinister fick utbildningsbevis och behörighet klass B (sedermera klass-VI, idag ändrat till klass VIII).

Hur är det idag, snart tjugu år senare? Antalet ångbåtar har inte minskat, ej heller behovet av behörig maskinpersonal. Snarare har man planer på att utöka utbildningskraven. Någon form av grundkurs för eldare skulle behövas, men framför allt: möjlighet att skaffa sig den nya T-fartygsbehörigheten för effekter över 75 kW existerar inte i Sverige när detta skrivs! Skeppsholmsgården har via Lagaren-gruppen haft samtal med Sveriges ångbåtsförening, Statens Maritima museer, examinatorn i Stockholm samt Sjöfartsverket om förutsättningarna. Blir Lagarengruppen husvill kan man förstås ro över till S:T ERIK på andra sidan sundet – där är vi mer än välkomna – men då försvinner samtidigt maskin-inriktningen som verksamhet från Skeppsholmen. Vore inte det synd?

Cellos kursbunt med material från
Bergström, Frykholm, mfl










När en ångfärja från 1897 plötsligt skymtar fram på bilderna från Hemgården Skeppsholmsgården är det ytterligare ett exempel på vad gubbarna kring Lagaren betytt. Naturligtvis – det är frågan om en oavlönad organisation som måste ges just sådana fruktbara förutsättningar som varit och är Hemgårdens existens-berättigande: En egen ledningsgrupp krävs så som Skeppsholms-gården är organiserad idag! Säkert smärtsamt att behöva gå med på, men gör det egentligen så ont ens för ett otränat öga?

Varför är det så?

Lagarenprojektet har som synes inneburit så mycket mer än att fartyget i juni år 2005 för första gången var klart att tas i drift som skolfartyg på allvar. Själva fartyget har aldrig varit i första hand ett produktionsmedel. Det är därför som verksamheten ej kan samordnas med folkhögskolan och dess lokaler! (så som man motiverar beslutet om försäljning) Kanske måste man ha följt arbetet ända från tidigt 70-tal för att se detta? Gör det i så fall här:

LAGAREN blir skolfartyg! (1,1 MB)
Holger om LAGAREN (47 kB)
Artikel i DN 18/2 1973 (64 kB)




Vad händer med Lagaren just nu:
hem.bredband.net/lagaren

9 feb 2007