Skolfartyget LAGAREN,
ex Fyrskeppet SVINBÅDAN





Mch Ingvar Rylander berättar
om hur den nuvarande
AGA-spisen kom till fartyget




Bergmjöl (I n f u s o r i e j o r d, D i a t o m a c é j o r d, K i s e l j o r d, K i s e l g u r), geol., benämnes en hvit eller hvitgrå, i torrt tillstånd mjölliknande jordart, som i rent tillstånd består nästan uteslutande af de mikroskopiskt små kiselskeletten efter i vatten fritt lefvande alger, s. k. diatomacéer. Aflagringar af bergmjöl förekomma inom flera världsdelar; i Sverige äro sådana kända från Norrland och Lappland (Degernäs och Ekträsk i Degerfors socken, Repas och Råneälf i Gellivare socken, Löfnäs i Arjepluog socken), Jämtland, Värmland, Västergötland, Uppland, Södermanland, Småland, Blekinge och Skåne (östra Genastorp i Ousby socken, Almaån i Stoby socken m. fl. st.). Vanligen träffas de vid bottnen af torfmossar, ofta tillsammans med gyttja, hvilken jordart själf innehåller diatomacéer i större eller mindre myckenhet. Mäktigheten är 0,5-l eller flera meter, flerstädes mindre. På grund af det mjölliknande utseendet har jordarten fordom af allmogen i aflägsnare delar af landet under stränga nödår användts i blandning med mjöl till brödbakning, för hvilket ändamål det likväl tydligen icke har det ringaste värde. - Bland märkligare aflagringar af diatomacé-jord må nämnas de, som ligga utbredda under Berlin, i Liineburghedens torfmossar (där på sina ställen nära 12 m. mäktiga), vid Bilin i Böhmen och S. Fiore i Toscana. Dessa äro bildade i färskvatten. Staden Richmond i Virginia står på ett 6 m. tjockt lager diatomacé-jord, och i staterna Oregon, Nevada och Kalifornien äfvensom på den västindiska ön Barbados finnas mäktiga bäddar däraf, samtliga af marint urspung. - Bergmjölet har funnit användning vid beredning af dynamit, vattenglas, eldfast målarfärg (s. k. eldfärg) och porösa tegel m. m. samt såsom isoleringsmedel för ångrör, ångpannor och bakugnar, emedan det eger stor förmåga att förhindra värmets utstrålning. Den verkliga naturen af ifrågavarande bildning uppdagades 1837 af Ehrenberg. E. E.

Fyrskeppet SVINBÅDAN, första fyrskepp med AGA-ljus 1908 fick förstås även en AGA-spis – Läs om vad som hände när Holger och Ingvar skulle hämta den AGA-spis som nu finns ombord:

HISTORIEN OM EN
AGA-SPIS



I början av 80-talet erhöll Holger en AGA-spis som gåva, mot avhämtning, av en familj i Stocksund. Denna spis tyckte vi skulle kunna funger bra som värmekälla och spis i Lagaren.

Holger kontaktde AGA angående hur man flyttar en dylik spis [En AGA-spis väger ca 800 kg!]. Ingen där kunde svara på spörsmålet men han fick telefonnummret till en pensionerad spismontör. Denne montör blev riktigt språksam när han fick frågor om hur man flyttar en spis och jag fick svaret
" – Det är enkelt! Kapa till fyra stycken entumsrör motsvarande styvt spisens bredd, lyft spisen med ett par spett samt placera tre av rören under. Skruva sedan av hällen och rulla ut spisen!"

En lördag körde så Holger och jag med bil och släp till Stocksund för spishämtning. Montörens råd fungerade perfekt ända tills vi kom ut på trappavsatsen där jag borde ha återmonterat spishällen, vilket jag alltså inte gjorde …

Från avsatsen var det ca 1/2 m ned till släpvagnen varför vi placerade 2 st plankor under spisen för att på dessa hasa ned den på vagnen. Nästan nere hängde sig spisen på ett spikhuvud varvid Holger lyfte spisen med ett spett. Då tippade spisen till vår stora förvåning, varefter den ramlade isär i sina beståndsdelar.

Hade jag varit klok och återmonterat hällen, hade förmodligen spisen klarat tippningen. Nu låg där i stället en hög med spisdelar samt en stor driva kiselgur som fungerat som isoleringsmaterial! Det var bara till att skaffa säckar och med en lånad snöskyffel ösa upp all kiselgur.

Efter att lastat allt på kärran återvände vi till Skeppsholmen där delarna förrådsställdes under ett par års tid.

Under en solig semestervecka plockade jag fram alla AGA-spisdelar och lyckades, förvånadvärt nog, montera ihop spisen, så jag är förmodligen en av de få som vet hur en AGA-spis ser ut invändigt.

Efter montering placerades spisen på dess nuvarande plats i foajén för att i framtiden anslutas till en skorsten. I samband med att den nuvarande skorstenen byggdes för tre år sedan installerades också ett rökrör som kan anslutas till spisen.

En AGA-spis ombord är ju också historiskt riktigt då en dylik var installerad under fyrskeppstiden men den stod då i byssan (nuvarande el-rum).

I aktre delen av foajén, fanns på fyrskeppstiden, en mäss för besättningen medan den nuvarande mässen(runda rummet) var avsedd för lotsar.

Ingvar Rylander


Fler tekniska / teknikhistoriska artiklar:

AGA-spisens funktion (86 kB)
Anna har levt 65 år med sin AGA-spis (75 kB)
Johan om LAGARENs skrov (133 kB)
På SVINBÅDAN år 1940 (448 kB)
Holger om Lagaren 1994 (47 kB)


Vad händer med Lagaren just nu:
hem.bredband.net/lagaren

11 feb 2007