Jag ser hans gigantiska kropp mot solnedgången.
Ser hans eldröda livsgnista pustas emot mig.
Hans gåtfulla ögon bölixtrar i natten.
Hans vassa, kloliknande händer försöker ta tag i mig.
Hans fruktansvärda ödleliknande ansikte ser på mig.
Hans grymma ögon frågar mig: Varför?

Hans svarta, frätande blod sprutar omkring oss.
Hans sylvassa tänder slutar att hugga efter mig.
Hans kraftiga svans slutar att slå.
Hans rubinröda ögon tittar på mig,men de ser ingenting längre.
Hans bronsfärgade fjäll skyddar inte längre mot skadorna.
Hans stora vingar kommer aldrig mer få honom att flyga.
Hans härjanden är över.

Min stora passion är inte död än.
Just den här är död, men än finns många kvar.
Säg vad vore en drakdödare utan drakar???

Dikt jag skrev 1992

Övrigt