23 januari 2012. BONO och Lelle åkte iväg till djursjukhuset imorse. Dom skulle ta blodprov igen. Hoppas, att
det fortfarande går åt rätt håll. Febern är borta, nu pendlar den mellan 38 och 38.5. Några dagar var den under 38.
PR var hem till kenneln i helgen. Han skulle paras igen. Det blev hans fjärde. Han har ju redan två valp-kuller, med
7 valpar i varje kull. Parningen som gjordes omkring jul. Vet jag inte hur det gick, parningen gick bra. Men finns det
några små PR-valpar i magen på Texas?
3 januari 2012. Börjar med, att tacka så hemst mycket för alla trevliga Jul- & Nyårshälsningar som vi fick.
Antar att det flera som undrar hur det är med BONO. Han, har slutat med antibiotikan. Men han äter fortfarande
kortison, 35mg om dagen. Han skall fortfarande ta det lugnt. Får inte följa med på några längre promenader, som
husse och PR gör. Utan mest bara små kiss och bajsrundor, som blir rätt så ofta. Han kissar ju väldigt mycket, ibland
inne åxo. Varje natt kissar han inne. Det är kortisonen, som gör, att han känner sig törsig och dricker mycket.
Samt att han känner sig hungrig. Äter som vanligt torrfoder, samt tuggis och märgkex. Sedan försöker han skäla mat.
Han som aldrig har hoppat upp mot diskbänken för, att komma åt mat. Har stulit åt sig tre stycken hela hårtkokta ägg.
Utan skal, igår tänkte han skäla ägg med skal som var okokta. I söndag snodde han en bit entrecoté som vi skull ha till middag.
Så det blev för oss att dela på det som blev kvar. Entrecoté var stekt. På torsdag morgon, skall vi tillbaka till
djursjukhuset. För ny blodprovstagning. Hans feber pendlar mellan 38.5-39.5. Oftas ligger den på omkring 39 grader.
Det onda i halsen är borta, så febern beror inte på bakterierna längre. Utan det kan bli så av den immunologiska bilden,
som Bono har. Och som vi hoppas att dom får bukt med. Vi har undrat lite över den där kemiska kasteringen som gjordes.
Om det chipset kan ha ändrar hans blodbild. Veterinären har ju talat om förgiftning. Nåja, nu är det bara vänta och se tiden ann
7 november 2011
Idag är det 47 år sedan Lennart och jag, gifte oss i Gamla Upsala Kyrka.
25 oktober 2011
Idag har vi dubbla födelsedagar. Våra två bus-pojkar, kullbröderna PR & BONO, fyller 2 år
2 september 2011
Tänk att vi har varit Welsh Springer Spaniel ägare i 35 år. I går den 1 september var det så länge sedan
våran första welsh flyttade in till oss. Nicke hette han. I finare sammanhang Keepsake Adonis. Vi är så nöjda
med att vi valde just den rasen
20 juni 2011
Igår var PR med på en utställning i Gränna. Han åkte ditt, med Annica och hennes familj. Han kom hem med ytterligare ett CERTIFIKAT,
Han blev åxo BIM. Vi är alla så glada åt hans fina framgångar i utställningsringarna
22 maj 2011
Ny film inlagd
5 maj 2011
Idag fick jag se höftledsresultat, från Bonos höftledsröntgen, som han gjorden den 21 april 2011. Blev jätteglad, han har HD A
4 april 2011
Idag har vi den stora glädjen, att få fira Simbas 7 årsdag. Tänk vad när det var, att det inte hade varit möjligt. Stort grattis till honom.
Hurra, hurra, hurra, hurra för lilla Simba från matte, husse, Bono, PR och bästa kompisen Zorro
2 april 2011
Igår var det 1 år sedan våran kära Johan, fick vandra över regnbågsbron. Nog har vi mist några djur, under alla år, som vi har haft djur.
Men förlusten av Johan, var den värsta. Han var ju så ung. En hund mitt i livet,skall inte behöva bli sjuk och dö. Nicke, Willy och Rasmus,
var alla gamla, när vi måste ta bort dom. Klar det kändes åxo. Men på ett annat sätt. Rasmus kan man bl.a tänka på hur frisk och pigg han fick
vara i över 14 år. Han var 14 år och 5 månader, när han fick sluta sitt liv. Då hade han varit sjuk i två veckor.
Findus var åxo alldeles för ung, han blev bara knappt 4 år. Ni förstår, att vi är väldigt glada att det gick så bra med Simba. Tack för all
hjälp vi fick med honom, på Rembackens Djurklinik
20 mars 2011
Allt är bara bra med Simba. Vi är så glada, för att allt gick bra...Idag är det 17 år sedan Rasmus föddes. Det känns faktist inte så avlägset. Han levde ju
tills han blev 14 1/2 år. En frisk och pigg liten krabbat, var han åxo, nästan ända till slutet. Det tog ju bara 2 veckor, från det han insjuknade tills vi
måste ta bort honom.
15 mars 2011
Den 8 mars var vi till Rembackens Djurklinik igen. Ann-Katrin ville ta ett nytt blodprov på Simba, där hon kunde se om levern var frisk. Och det var den.
Alla värden var bra. Simba blev friskförklarad. Sonden togs bort. Efter det så har Simba ätit sin mat själv. Han äter torrfoder, Fit 32 och Exigent 35/30.
Däremot så vill han inte äta z/d, som Zorro måste äta. Så nu gör vi så, att Simba får sin mat på köksbordet. Han visar själv, när han vill ha mera mat.
Då lyfter vi på tallriken, som ligger över maten. Sedan är det bara, att vakta så inte hyeanan äter av den åxo. Hittills har det gått bra. Sedan får dom lite räkor,
det verkar som Zorro inte får några utslag av räkor. Nu duger Simba att leka med åxo, han ser väl inte konstigt ut längre.
6 mars 2011
Nu tycker jag, att vi kan säga, att det går åt rätt håll, med Simba. Om ingenting oförutsett händer. För nu äter han mera av torrfodret, omväxlande med räkor.
Jag ringde till veterinären igår, för jag ville höra om vi skall fortsätta ge honom mat genom sonden, lika mycket, eller om vi kunde minska ned.
Men hon var ledig tills på tisdag, så hon som svarade tyckte vi skulle köra på som vanligt, så skulle hon be veterinären ring på tisdag, när hon börjar igen.
Nu hoppas vi på att Simba snart skall slippa sonden. Och börja leva som en vanlig katt igen. Det gör han i och för sig nu åxo, han har blivit sig, sjäv igen.
En som inte tycker det, är Zorro, han vill inte leka med Simba, när Simba vill det. Vet inte riktigt varför, han tycker Simba inte är som den lekkamrat han hade.
Nu hoppas vi att han snart får tillbaka honom, så dom kan leka och putsa på varann.
1 mars 2011
Nu verkar det gå åt rätt håll. Vi får hålla tummarna för att det fortsätter med det. Simba sondmatas fortfarande, men nu har han blivit väldigt intresserad av räkor.
Han t.o.m kommer ut i köket, när jag håller på med dom. Imorse hoppade han upp på diskbänken i sin iver. Han har åxo ätit några bitar torrfoder. Jag har köpt foder,
som skall vara extra smaskigt, så äter han Fit 32, som han ätit iflera år, vi hade bara det, innan Zorro utvecklade allergi. z/d som Zorro måste äta, äter däremot
inte Simba, än. Han levde ju på det innan han blev sjuk, när Zorro måste börja med det. Problement nu är, att vi inte kan ställa fram en skål med torrfoder, det som
Simba vill ha, utan att Zorro kommer ditt och tjuvar åt sig. Faktist har det blivit ett litet problem. Jag sa, det till veterinären och hon förstod. Så nu hoppas vi
på att Simba äter mera torrfoder när vi ställer fram det åt honom. Men det problemet löser sig väl också, får vi hoppas. För hur friskare Simbas lever blir, mera intresserad,
blir han av mat, tror vi iaf. Eftersom det inte finns någon bakom liggande sjukdom till Simbas matvägran, utan han fick någonslags fix idé, som vi inte förstod.
Jo, visst förstod vi, men inte hur det skulle bli för utveckling av det, som jag har skrivit om tidgare.
19 februarii 2011
Var några dagar sedan jag skrev om Simba. Han är väldigt pigg. Nu får han röra sig fritt i lägenheten. Ingen risk, att han gömmer sig. När det är dags för
mat. Så följer han självmant med oss in i "hobbyrummet eller "sjukrummet" som det får heta nu. Han hoppar upp och läger sig på en fodertunna, som vi använder
som behandlings bord. Han har fortfarande inte kommit igång med, att äta. Jo, räkor äter han nu med största förtjusning. Veterinären blev så glad, när hon hörde det.
Nu har hon åxo fått svar på alla prover, som dom tog på Simba. Det "ända" felet på honom är fettlever. Han har inget bakliggande som framkallade det.
Varken i levern eller diabetis, som åxo kan vara en orsak till, att katten slutar äta. Så i Simbas fall, borde förfettningen helt på, att han slutade äta,
av annan orsak. Kanske tjurskalighet. När jag dumt nog höll på med, att kolla ett annat foder på Zorro, som visade sig inte funka på honom. Äter inte en katt,
som har varit för "tjock" på 3-5 dagar, så börjar leverförändringen. Där efter så blir katt illamående, levern säger ifrån, helt enkelt. Jag grämmer mig fortfarande
över det som hände. Men nu har jag fått mig en läxa. Orsaken till, att jag inte lyssnade på Mia till 100% berodde delsvis på, att jag, fick ett annat råd, av en
person som jag inte vill namnge. Också brukar man ju läsa om katter som är borta flera dagar, och som det nästan inte är något fel på annat än uttorkning och att
katten har magrat. Okey, det kanske funkar på normalviktiga katter, men verkligen inte på en för "tjock" eller som vetenären sa, en kraftig katt, som Simba var
Nu har ha iaf gått upp lite i vikt, nästan 2 hekto, på 14 dagar. Det behöver han, för han är jättemager.
9 februari 2011
Vi tycker, att Simba är en sammarbetsvillig liten kisse. Han ligger på en fodertunna och spinner, när vi matar honom, genom sonden och byter omslaget, han
har som skydd, runt halsen. Så han inte kommer åt, att klösa bort sonden, på så sätt slipper han tratt. Men engång om dagen måste han vara utan omslag.
Halsen behöver luftas, han är rakad, där sonden sitter. Lelle håller honom sällskap då, så att igenting konstigt händer, med tratten. Hundarna och Zorro får
inte tillträde till Simba sjukrum, som vi brukar kalla hobbyrummet. Zorro brukar sitta utanför och gapa, tycker säkert det är konstigt, att han inte får träffa,
sin kompis. Hundarna har lärt sig, att dom inte få komma med in där. Så dom stannar utanför, första dörren. Vi stänger med två dörrar, så det blir som en sluss.
Mest bara för, att vi inte skall glömma bort oss och någon obehörig träder in. Läs, Zorro, Bono och Pierre
6 februari 2011
Idag böt vi omslag på Simbas hals, det gick bra. Han är så snäll. Han fick vara utan omslag ett tag, men då fick han ha tratt på sig. Lelle satt med honom
inne i hobbyrummet och höll koll. Matningen genom sonden går åxo bra.
5 februari 2011
Nu är Simba hemma igen. Husse var och hämtade honom på eftermiddagen. Han verkar väldigt pigg, tycker vi. Sond insättning gick bra, nästa åtminstone.
Det blev lite inflammation, där sonden är instucken i halsen. Så måste vi behandla det åxo. Han äter fortfarande antibiotika och någonting annat som
skall vara bra för levern. Han har fått börja med Hills a/d våtfoder, som vi får ge honom, igenom sonden. Vi har gjort det två gånger nu och det fungerar
jättebra, hoppas att det fortsätter så...Veterinären berättade för Lelle, att Simba inte är så förtjust i henne. Han började spinna, när han fick se sin husse.
Igår blev han riktigt sur på henne. Hon tog hem honom till sig över natten. När hon körde hem igår, så började Simba morra i sin kattlåda.
Hon hade gasat upp bilen lite extra, för hon hade blivit sur, på någon som sölade fram, enligt henne. Så när det blev fritt, då ökade hon farten, ett ögonblick.
Då morra Simba åt henne.Så det verkar vara go, i honom iaf.
4 februari 2011
Simba är nu tillbaka hos Rembackens Veterinär praktik. Veterinären ville sätta in en sond i halsen på honom, som skulle vara bättre, än den han
hade i näsan, som ramlade ur. Så vi åkte ditt, med honom idag. Meningen var den, att vi skulle få ta hem honom direkt. Men det fungerade inte så bra, när hon
skulle sätta in sonden. Simba ville inte somna. Utan hon fick göra på ett annat viss, med att få honom till att somna. Han var visst lite för envis när det gällde,
att slappna av, han ville vara vaken...Så vi fick åka hem utan Simba, senare ringde veternären och sa, att nu var sonden på plats och att allt hade gått bra.
Men hon ville behålla honom, där över natten.Utan att det skulle kosta oss någonting. Så vi får hämta honom imorgon, mitt på dagen, ungefär. Hon tyckte, att Simba hade blivit lite piggare.
2 februari 2011
Idag fyller Zorro, fyra år. Stort grattis till honom. Han har fått grattis-hälsningar från sin mamma och pappa, samt hans gammelmatte. Det tackar han och vi för.
I måndags hämtade vi hem Simba. En liten ynklig kisse, har det blivit av honom. Vi måste tvångsmata honom, ungefär varannan timme. Enda tills han börjar äta själv.
Han får proteinrik flyttande mat. Som är till för leversjuka katter och hundar. Så får han antibiotika, samt en annan medicin som är bra för sjuka levrar. Han håller till
i ett rum, som vi kallar för hobbyrummet. Vi får väl kalla det för sjukrum, nu då. Han behöver vara själv. Så måste vi åxo kunna få tag i honom, där inne vet vi ju vart
han är. I lägenheten kan han ju vara var som helst. Han verkar förhållande viss pigg. Låter väl lite ibland, för han tycker väl, att det är ensamt där inne. Vi brukar
var där inne hos honom, lite till och från. Hoppas, att allt skall gå vägen. När han kom hem, då hade han en sond i näsan, men den ramlade ur nästan direkt, vet inte riktigt
hur det gick till, för han hade ju tratt på sig. Dom ville sätta in en ny sond, i halsen på honom. Men vi vill inte det. Det blir ju ett litet ingrepp, som Simba kan få slippa
tycker vi. Vi kör på med, att spruta ned maten genom munnen på honom. Han är en envis liten rackar, så ibland vägrar han svälja, då sipprar maten ut i en mungipan på honom.
Det är olika på katterna i det fallet. Zorro, han sväljar det som kommer in i munnen på honom. Men att få in, något är lite knivigare, han skakar på huvudet, så fort han märkar,
att man försöker få honom, att gapa. Så tabletterna brukar flyga iväg. Men ned kommer allt tillslut i alla fall.
30 januari 2011
Veterinär Rembacken ringde nyss. Han sa, att Simba visar inte mycket förändring ännu. Men han sa, att det kan ta lite tid, innan man kan se ordenligt om behandlingen,
ger resultat. Han hade iaf, stora förhoppningar om det. Det brukar kunna ta några dagar, innan man kan se, att det vänder. Han är iaf mindre gul, på slemhinnan i munnen.
Simba är väldigt snäll, när dom, håller på med honom. Skönt att han blir ordentligt omhändertagen. Han förstod
att jag känner mig ledsen över, att det här skulle behöva hända Simba. Han försökte trösta mig med, att det är sånt här som kan hända.
Simba är inte ensam om det.
28 januari 2011
Senaste rapport om Simba. Veterinär Rembacken, ringde nu på eftermiddagen. Simba blir kvar där. Han skulle ta med honom hem över helgen. Orsaken är den, att
Simba behöver tångsmatas, varje timme och så har han dropp. Dom har satt ner en slang, från nosen på honom, som dom tvångsmatar honom genom. Usch, ja stackars
Simba. Men vi tycker, att det är bäst om dom som vet, vad dom gör tar hand, om honom. När nu veterinären föreslog det. Här hemma, måste han i alla fall, fått
vara i en bur, hundens utställningsbur, då i så fall. Så blir det en väldigt upp håsad stämning, när man skall hålla på med katten, så ofta. Hundarna vill ju
vara hem. Jag vet hur det är när man, skall göra någonting åt, någon katt. Och det gör ju ingenting, när katten är frisk. Men nu är Simba sjuk.
Veterinären tyckte, att det såg ut som Simba blivit lite bättre. Han slemhinna i munnen, var inte så gul idag. Fy, katten, att sånt här skulle behöva hända.
27 januari 2011
Nu har dom gjort Leverbiopsi, allt gick bra. Simba lever. I och med provet, kunde dom se, att Simba har drabbats av fettlever. Levern var gul. Usch, vad
tråkigt att det skulle behöva hända. Man skall inte följa alla goda råd, man får. Åtminstone inte dom dåliga. Allt ihop började med, att vi skulle
testa ett nytt foder på Zorro, han har nämligen foderallerigi och lever på ett foder som heter Z/D. Som är lite dyrt, allra helst när båda katterna åt av det.
Men det nya fodret, som skulle vara ett bra foder, just för dom som har foderallerigi. Funkade inte på Zorro, däremot så ställde det till allt elände med Simba.
Tror vi iaf. För Simba vräkte i sig det nya fodret, så det var säkert gott. Sedan blev han illamående och kräktes upp allt ihop. Det var första gången Simba kräktes
upp mat. Han gjorde ett nytt försök, lite senare på dagen. Kräktes även upp mat då åxo. Sedan slutade han, att äta. Åt inte av Z/D som föresten aldrig hade
tagit bort, heller. Vi köpte en mindre påse av Fit 32 som katterna åt tidigare. Han åt väl några bitar, sedan ville han inte ha det, heller. Räkor var det ända
han tog emot, men inte svansen på räkan. Så gick tiden. Jag hade faktist beställt tid på Djursjukhuset, men blev avråd, vill inte skriva av vem. Jag skulle heller
låta Simba vara utan mat, tyckte den personen. För han var bara envis, visst var han envis, men vad blev följden. Ja, nu vet vi det. Min bästa kompis Mia, tyckte att det
rådet lätt väldigt konstigt. Man skall aldrig låta en katt svälta, sa hon. Om jag bara hade lyssnat på henne, hon sa, att katter kan utväckla just "fettlever"
Om katten har varit för "tjock", är risken stor, har jag nu fått lära mig, men det är säkert aldrig bra. Kraftig som veterinären kallade det.
Simba blev tillslut väldigt mager. Det fanns bara några muskler kvar, inget fett. Sade vetenären när vi kom ditt i måndags med Simba.
Nu får vi hoppas, att allt går vägen. Nu är det tvångsmatning som gäller, dom håller på med det, för han är kvar hos Rembackens Djurklinik.
Han får komma hem till helgen, då får vi tvångsmata honom, varannan timme. Vi måste klara det, för vi vill inte mista våran härliga kille. Som klarade provtagningen
Zorro saknar verkligen sin kompis, han kommer till mig om nätterna och vill gosa
26 januari 2011
Jag vet inte hur många det är som har läst på Facebook, att Simba är sjuk. Han är inlagd hos veterinär Rembacken, sedan i måndags.
Han hade blivit så underlig i sitt beteende. Ville inte äta. När vi var där så gjorde dom en Bukröntgen på honom, som inte visa något.
Så tog dom blodprover, ett av proverna visade, att levern inte var frisk. Hon skickade iväg ett prov, för närmare analys. Så slog hans hjärta väldigt fort. Som sagt, så ville dom,
ha honom kvar. Dom satt in behandling, med dropp och antibiotika, Så tvångsmatade dom honom. Han var väldigt uttorkad, trots att han har
druckit vatten, ordentligt. Idag hade hon svar på, leverprovet. Det visade på förhöjt levervärde. Han svarar samtidigt väldigt dåligt på antibiotikan.
Så imorgon skulle dom göra en Leverbiopsi, som inte är helt riskfritt. Det vore hemst om Simba dör då. Men gör dom inget så dör han för det.
Så vi anser,att vi inte har något val. Han kanske skulle behöva kortison åxo, men om felet på levern är, fettlever, så blir det bra sämre.
Nu får vi hoppas att allt skall gå bra, så att Simba blir frisk och pigg igen. Han är ju en så rar liten kisse. Det märks att Zorro saknar honom.
16 januari 2011
Idag är det 7 år sedan "Willy", vandrade över Regnbågsbron. Tänk vad tiden går fort. Undar om inte den går fortare när man blir äldre. När den istället skulle behöva,
gå saktare. Man tänker ju på Willy lite då och då. Det var en så speciel hund. Han tog dagen mest som den kom. Lugn, glad och snäll. En härlig hund, att minnas. Härlig att äga,
han blev lite drygt 13 år
1 januari 2011
Här hos oss bor nu Bonos kullbror, PR. Han kom hit med Annica och Philip, dagen före julafton. På prov, heter det.
Allt funkar iaf bra, med Bono och med katterna. Så det är troligt att PR, blir kvar här. Nu har vi överlevt en "bomb-afton" igen. Det verkar som om hundarna klarade det bra.
Bono var väl den som reagerade minst, men han är ju mera vann, att vara med oss. Jag tycker faktist att det gick riktigt bra för Pierre, åxo.
Avslutar med att önska Er alla ett GOTT NYTT ÅR och God fortsättning på det nya året