Vaknade till trumpetmusik som de tyska missionärerna spelade. En frukost i matsalen klarade vi också av. Sen gick Peter och jag iväg till hippo-polen, där vi skulle kunna se flodhästar. Dom såg man däremot inte så mycket av, endast ett par ögon och ibland ryggen som stack upp ur vattnet. Eftersom Ulrika fyllde år idag så sjöng vi för henne medans hon satt i solen och försökte att bli brun. Sen var det dags att åka iväg till Ngorongoro. Vi hade tre stycken jeepar som transportmedel. Jag hamnade tillsammans med Ulrika, Peter och Micke samt våran chaufför Sawanda. Det blev om möjligt ännu guppigare att ta sig ut till asfaltvägen igen än vad det var att åka med bussen till Mt Meru. Efter en lång stunds hoppande kom vi i alla fall fram till den stora vägen och kunde ta det lite lugnare. Vi passerade Arusha, den stora stan där många vekade leva på att sälja plank på små brädgårdar. Längs med vägen såg vi en hel del masaier, bland annat många på en stor marknad. Det gick också att se baobab-träd, och stockar som hängde i en del träd. Det var tydligen bikupor. Vi åt en box-lunch vid en träsniderishop. Dom sålde statyer i alla storlekar. Men det verkade vara ganska dyrt. Till lunch fick vi inte helt överraskande kokt ägg (väldigt kokt), grillad kyckling m.m. Senare kom vi ut på skak-väg igen. Vi passerade små byar som bestod av lerhyddor med halmtak. På grund av den något dåliga vägen så gick en del till fjädringen på våran Land-Rover sönder. Vi åkte sakta in till närmaste verkstad i Karatu för att få den lagad. Under tiden gick vi in i "New star bar" bredvid verkstaden och köpte cola för 300 shilling, ungefär 3,50 kr. Sen kom dom två andra jeeparna, då började Annika att dela ut pennor till några barn som blev väldigt glada. Sen kom det naturligtvis fler barn som också ville ha pennor men då hade dom andra redan åkt vidare för att hinna skriva in oss vid grinden till Ngorongoro. Efter ytterligare en cola och flera barn som ville ha pennor så var bilen klar och vi åkte vidare mot parken. Vi kom in genom grinden och började stiga uppför kraterkanten genom ett regnskogsaktigt landskap. Vi stannade till vid den högsta punkten och kunde titta ut över kraterdalen. Det gick att se samlingar av djur långt där nere. Väl framme vid campingen var det redan mörkt. Vi blev placerade i tvåmanstält som senare visade sig vara i kortaste laget, dom var nog max 180 cm långa. Jag delade tält med Peter. Vi fick te, popcorn och kakor vid ett campingbord. Därefter fick vi spagetti & köttfärssås. Efter det var det tack och god natt för dagen.
