Naturvärden

Uppdaterad 2006-10-05

Kontakta  flygfältsansvarig / Ordförande Kim Bergman på 070-83 26 219 för mer information.

Föga anade försvarsmakten när Brattfors krigsflygfält stod färdigt i juli 1940, att fältet i framtiden skulle komma att bli ett refugium för arter som då var betydligt vanligare i Sverige. Dessa arter koloniserade fältet från dels det omgivande, förr småskaliga jordbrukslandskapet, dels från den omgivande, betydligt luckigare sandtallskogen. Vissa av arterna finns ännu sällsynt i omgivningarna, andra är i Värmland idag bara kända från flygfältet eller har haft ovanligt stora populationer där. Flygfältet är således mycket spännande inte bara genom de välbevarade militära försvarsanläggningarna utan också genom de biologiska kulturvärdena, som förflyttar den uppmärksamme besökaren till en svunnen tid. Länsstyrelsen bildade år 2003 ett kulturreservat av flygfältet och skrev i skötselplanen in att huvuddelen av det ca 120 hektar stora gräsfältet ska skötas på ett sätt som gynnar de sällsynta arterna. Därmed öppnades en utmärkt möjlighet att framgent sköta fältet på ett sätt som bidrar till att uppfylla och kombinera flera av riksdagens uppsatta nationella miljömål, bl.a. ”Levande skogar” och ”Ett rikt växt- och djurliv”.

Efter inventeringar av insekter vid flygfältet mellan främst 1988-91 har hittills över 400 arter konstaterats,varav 18 är med på Naturvårdsverkets rödlista över hotade eller missgynnade arter. Två arter - silversandbi och gulhornad rovfluga - är dessutom föremål för ett nationellt åtgärdsprogram. Flera av arterna utgörs av sydliga, värmekrävande fjärilar, vildbin, rov- och vägsteklar, skalbaggar och andra insekter som är beroende av öppna sand- och ängsmarker. Även för rödlistade fåglar som nattskärra och sånglärka har flygfältet länge varit en viktig livsmiljö.

Flygfältet anlades 1939-40 genom avverkning av den dåvarande tallskogen, stubbuppbrytning, samt påförsel av matjord, konstgödsel och en fröblandning bestående av sannolikt nio arter av gräs och örter. Fröna såddes i form av ett rutnät för att från luften ge fienden intryck av att vara uppstyckad åkermark. Flygaktiviteterna medförde slitage av marken vilket, i kombination med de sandiga småvägarna och naturlig urlakning av jorden, skapade goda villkor för en spontan succession av vilda torrängsväxter från omgivande marker. I flygfältets centrala del, där slåtter ägt rum under de flesta år sedan beredskapstiden, räknades år 2006 till ca 40 arter av örter och gräs. Intressant nog har även merparten av de ursprungligt sådda växterna överlevt där till idag - bl.a. hårdsvingel, timotej, käringtand och vitklöver - vilka således utgör en del av områdets botaniska kulturarv. Inom fältets resterande delar,

som inte slogs regelbundet efter krigets slut, tog ljungen efterhand över. Efter att försvaret avvecklade de militära aktiviteterna år 1981, planterades de ljungdominerade delarna med tall. Som ett led i restaureringen av flygfältet inom det nybildade kulturreservatet avverkades under 2005 den uppväxande täta tallplantagen och marken frästes. En spontan etablering av gräs och örter startade omedelbart på det nyöppnade fältet, där även de ursprungliga sådda gräsen och örterna växte upp, sannolikt från en vilande fröbank.

För att främja dels de levande kulturminnena, dels bilden av ett flygfält uppdelat i rutor, beslutades att under de närmaste åren låta fältets vegetation utvecklas ur den befintliga fröbanken, utan påförsel av vare sig matjord eller ny frösådd, och att slå vegetationen vid olika    tidpunkter i olika rutor. Genom att på så vis kombinera kulturmiljövård och naturvård har Brattfors flygfält stora förutsättningar att bli ett toppobjekt för en bred skara besökare.

Brattfors flyg fält, 4 mil nordost om Karlstad, sett från mitten och åt väster 21/7 2006. Till vänster i bild ses en del av fältet som slagits sedan krigsåren och som idag erbjuder en örtrik ängsflora. Till höger har en tallplantage nyligen avverkats och marken frästs, varefter en återetablering av gräs och örter tagit fart, i hög grad via den befintliga fröbanken. Den dominerande rödbruna örten är bergsyra. Foto: S.-Å. Berglind.

Metallvingesvärmaren är en rödlistad fjäril som flyger tämligen talrikt på Brattfors flyg fält, och som här söker nektar på flockfibbla. Dess larv lever på bergsyra. Foto: S.-Å. Berglind

Artikeln hämtad ur Miljömålsbladet från länsstyrelsen i Värmlands län Nr 3 2006

Main page