In english. En francais. In italiano

Vasa sjönk på sin jungfrufärd i augusti 1628. Skeppet bärgades 1961 och är nu det mest välbevarade 1600-tals skeppet i världen. Jag berättar först lite om Gustav Vasas söner och Gustav II Adolf. Vidare har jag skrivit lite om Stockholm på Vasas tid. En artikel om skeppet Vasa och flottan finns också. Därefter kan du läsa om Vasas utsmyckning och om vad man ville förmedla för budskap med alla skulpturer som täckte skeppet.

Innehåll

Sverige från Erik XIV tills det 30-åriga kriget.

Stockholm omkring Vasas tid.

Regalskeppet Vasa.

Vasas skulpturer.

Skriv i gästboken.  Titta i gästboken.

Länkar till andra sidor om Vasa.
En bra site på engelska om Vasa.
En lärorik och faktaspäckad amerikansk sida om Regalskeppet Vasa.
En annan bra site är Vasamuseet.

Några källor och lästips:
Regalskeppet Wasa - Skulpturer / Hans Soop. Mycket bra bok.
Regalskeppet Vasan / Björn Landström.
I lejonets tid / Matz Erling och Hans Hammarskiöld.
Vasa - Kungens skepp / Lars-Åke Kvarning och Bengt Ohrelius
Nu seglar Vasa! (Bra bok för barn) / Sven Nordqvist och Mats Wahl.

Målningen av Vasas förlisning ovan är gjord
av Björn Landström. Observera att Vasa inte var blåmålad som visas utan röd.
Något som Björn Landström inte kände till när han målade sin fina teckning.

Denna site uppdaterades senast: juli 2007, översättning till italienska.

Alla texter är © Johan Avard.

Sverige från Erik XIV tills det 30 åriga kriget.

Gustav Vasas söner.

Vid Gustav Vasas död 1560 blev hans äldste son kung under namnet Erik XIV. Gustav Vasas andra två söner var Johan och Karl som fick stora landförläningar. Erik var en typisk renässansfurste, mångsidigt bildad med ett hov av italienskt och franskt snitt. Han var väl insatt i Machiavellis läror om Fursten och hur man skulle skaffa och sedan behålla makt. Han trodde att Sveriges kungar var ättlingar till de gamla goterna, som ärkebiskopen Johannes Magnus skrev i sin historia om Sverige tidigare på 1500-talet. Johannes Magnus skrev en falsk svensk kungalängd som sträckte sig ända tillbaka till Noaks sonson, Magog. Erik sökte utrikespolitiskt skapa ett östersjövälde där Sverige skulle kontrollera handeln. Den tyska Ordensstaten hade upplösts och lämnat ett vakuum efter sig. Det tomrummet skulle Sverige fylla. Erik erövrade Estland 1561 och därefter utbröt krig, det Nordiska sjuårskriget. Danmark, Sveriges starkaste medtävlare i Östersjön, var huvudmotståndaren men man låg även i krig med Polen och Lübeck. Danmark var intresserat av att begränsa svenskarnas makt i Östersjön och Polen gjorde anspråk på den svenska tronen.

Krigslyckan växlade och mot slutet av kriget blev Erik sinnessjuk och hans bröder tillsammans med adeln gjorde uppror och Johan, hertig av Finland, tillträdde tronen 1569. Erik och Johan hade tidigare kommit i konflikt då Erik stärkte kungamakten på adelns bekostnad genom att minska förläningarnas självständighet. Fred slöts med Polen. Fred blev det 1570 med Danmark och fästningen Älvsborg som danskarna erövrat inlöstes för 150000 riksdaler. För Lübeck blev kriget en bekräftelse på att stadens och Hansans makt var till ända.

Erik satt fängslad resten av sitt liv och hertig Johan som kröntes till Johan III tog alltså över rodret. Johan slöt fred med Danmark 1570 som nämnts ovan och därefter fick han koncentrera sig på Ryssland. Sverige angreps av Ivan den förskräckliga 1572. Svenskarna lyckades försvara det nyvunna Estland och erövrade delar av Ingermanland. Riket stärktes i öster.
Johan vurmade för den romersk-katolska kyrkan och han införde en ny liturgisk ordning, den Röda boken. Hans fru Katarina Jagellonica var syster till det katolska Polens kung Sigismund August. Detta närmande till katolicismen ledde till konflikter med hans bror hertig Karl som var kalvinist. Johan lyckades 1587 få sonen Sigismund vald till polsk kung. Själv hade han misslyckats med sin kandidering till polsk kung.
Johan var en stor personlighet och är bl.a. känd för att han slog i möbler med en silverhammare när han blev arg, han hade ärvt sin fars koleriska temperament. Han var intresserad av teologi och arkitektur. Han påbörjade flera slottsbyggen Sverige, bl.a. i Uppsala, Vadstena och Kalmar. Efter Johans död 1592 valdes Sigismund till Sveriges kung. Karl, Gustav Vasas tredje och yngsta son, blev Riksföreståndare och i praktiken Sveriges regent.

Sigismund återvände till Polen efter sin kröning. Karl lierade sig med de ofrälse och gjorde uppror mot Sigismund och besegrade denna vid Stångebro 1598. Sigismund avsattes från Sveriges tron följande år. Karl gjorde sedan upp med de adelsmän, rådsherrarna, som hade stött Sigismund i Linköpings blodbad.

Gustav II Adolf blir kung.

Han kröntes formellt till Karl IX först 1607. Karl IX var en skicklig organisatör som tidigare hade styrt sitt hertigdöme som ett litet miniatyrrike i riket. Han reformerade förvaltningen i Sverige och gynnade bergsbruket och jordbruket. Utrikespolitiskt låg Sverige i ständig kamp med Polen om östersjöprovinserna efter Sigismunds avsättning. Man brukar säga att Sveriges tid som stormakt tar sin början med Karl IX. Han dog 1611. Hans son Gustav Adolf blev nu kung endast 17 år gammal. Sverige låg i krig med Polen och Ryssland vid hans trontillträde och strax därefter angrep Danmarks kung Kristian IV Sverige och det s.k. Kalmarkriget utbröt. En mängd svenska fästningar intogs av danskarna, däribland Kalmar.

Sverige och Danmark hade ju sedan lång tid tillbaka kämpat om de sydliga svenska landskapen. Fred slöts 1613 och Sverige fick betala 1 miljon riksdaler i lösen för Älvsborgs fästning. Älvsborgs andra lösen. Nordkalotten som man också krigat om erkändes som danskt-norskt territorium. Man slöt stillestånd med Polen 1614. Fred slöts slutligen med den tredje motståndaren Ryssland 1617 och Sverige vann Ingermanland och en del av Karelen. Därefter fortsatte kriget med Polen. Målet var att strypa Polens handel med västra Europa. Sverige erövrade Riga och senare Livland, som ungefär motsvaras av dagens Lettland. Flera preussiska städer vanns. Gustav II Adolf hade innan kriget med Polen reformerat den svenska hären. Den indelades i mindre rörliga enheter, s.k. brigader som använde lätt artilleri för att öka sin slagkraft. Se vidare längre ner på sidan.

När det gäller inrikespolitiken gavs Rådet ökad makt vid Gustav Adolfs trontillträde. Axel Oxenstierna låg bakom detta och han blev rikskansler. Han reformerade statsförvaltningen och skapade kansliet som blev regeringens centrala organ. Ett system av ämbetsverk och domstolar färdigställdes också. Utlbildningsväsendet byggdes ut. Sverige hade en begränsad handel vid den här tiden trots försök att stimulera den och resurserna var begränsade.

Gustav II Adolf

Sverige ingriper i det 30-åriga kriget.

Sverige var fortfarande ett fattigt land i Europas utkant. De nyvunna provinserna var viktiga inkomstkällor och måste försvaras. Det var bakgrunden till Sveriges ingripande i det 30-åriga kriget. Nya rikedomar hägrade säkert också, adeln blev ju rik på kriget. Detta krig hade pågått ute i Europa sedan 1618. Sverige var protestantiskt och ville försvara det protestantiska Nordtyskland med dess furstendömen mot den tysk-romerska kejsaren i södra Tyskland. Denne var katolik. Men de handelspolitiska intressena var alltså huvudmotivet vid inträdet.

Danmark hade tidigare besegrats av kejsaren. Kejsarens härförare Wallenstein som invaderat Danmark började sedan planera skapandet av en östersjöflotta. Sverige var därmed akut hotat av kejsaren. Gustav Adolf försökte övertala nordtyska furstar att bilda en gemensam allians med Sverige och lät sprida ut lösblad i norra Tyskland där han presenterades som 'Lejonet från Norden'. Gustav II Adolf landsteg i Pommern 1630. Tillsammans med sachsarna besegrade svenskarna en kejserlig armé ledd av Tilly vid Breitenfeld 1631. Därefter blev Gustav Adolf den naturliga ledaren för protestanterna. Det hade inte sett ljust ut för protestanterna men genom segern vid Breitenfeld vände krigslyckan. Gustav Adolf trängde sedan söderut mot kejsarens kärnländer. Året därpå stupade han vid Lützen. Den svenska framstöten var hejdad.

Bakom de militära framgångarna låg en ny stridsteknik. Gustav II Adolf övergav den gamla s.k. spanska stridstekniken med fotfolk i stora långsamma och otympliga fyrkanter. En formation som kallades tercio. I en sådan var soldaterna i mitten overksamma. Musketerarna i mitten kunde ju inte skjuta. Tanken var att en sådan formering skulle mala sönder motståndaren.
Kungen ville istället ha mindre, rörliga grupper, brigader kallades de. De stod uppställda i led om tre eller sex man. I en sådan formation kunde alla musketerare skjuta samtidigt. Efter att musketerarna skjutit klev pikenerarna fram och anföll, de drog sig tillbaka när musketerarna hade hunnit ladda om. Man använde sig av lätt artilleri också. Flankerna skyddades av lätt kavalleri som anföll med värja. Deras motståndares kavalleri stred i tung rustning och var betydligt långsammare.

Gustav Adolf hade fört fram Sverige till en position som europeisk stormakt vid sin död. Efter kungens död vann kejsaren mark och Frankrike som dittills hade bidragit i kriget med subsidier till svenskarna ingrep aktivt med vapen mot kejsaren Ferdinand. Protestanterna fick återigen övertaget och slutligen undertecknades ett fredsfördag, den Westfaliska freden 1648. Sverige och Frankrike blev stormakter. Tyskland som härjats mycket svårt förblev splittrat i en mängd furstendömen som förblev självständiga i förhållande till kejsaren. Sverige vann nya landområden, bl.a. Vorpommern. Många adelsmän blev rika på kriget och många slottsbyggen påbörjades vid den här tiden.

Kristina, Gustav Adolfs enda barn, var bara sex år gammal vid hans död och en förmyndarregering med Axel Oxenstierna i spetsen tog över rikets ledning.

Tillbaka till index

Kort om Stockholm kring Regalskeppet Vasas tid.

Sverige var ett fattigt land vid tiden för Vasas sjösättning 1628 och detta återspeglades i huvudstaden Stockholm. Staden var ingen sjudande och rik metropol precis. Stockholm hade endast 10000 invånare vid den här tiden. Höst och vår kunde befolkningen stiga till det dubbla då en mängd soldater och sjömän uppehöll sig i Stockholm. Stockholm var en farlig stad att vistas i, förödande bränder utbröt ofta och spred sig snabbt bland träbebyggelsen. Dödligheten var över genomsnittet i Europa. Den egentliga stadsbebyggelsen fanns i Gamla stan som då kallades för Stadsholmen. Det var här som handeln skedde och här bodde en stor mängd handelsmän varav många var tyskar. Det fanns även många hantverkare här.
En karta av Stockholm från omkring 1640.
Slotter Tre Kronor låg där det nuvarande slottet är beläget. Den förstördes vid en brand 1697.

Tre Kronor söderifrån

En modell av Tre Kronor som visar hela slottet söderifrån. Vid den norra och södra ändan av Stadsholmen fanns stadsportar belägna där tullen uppbars. Riddarholmen hette Gråmunkeholmen. Ett franciskankloster hade tidigare funnits där, därav namnet. I klosterbyggnaderna inrymdes Stockholms första barnhus. Skeppsholmen kallades för Lustholmen och där fanns en kunglig köksträdgård. På nuvarande Södermalm hade en del borgare slagit sig ner men annars var det sparsamt med bebyggelse där.

På det som nu är Norrmalm fanns en hög ås med träbebyggelse på sidorna. Norre Förstaden kallades området. Krigsindustrin var samlad här. På Ladugårdslandet låg kungens ladugård. Blasieholmen var på Vasas tid en egen ö som kallades Käpplingeholmen. Broförbindelse med Norre Förstaden fanns. Det var här skeppsgården fanns. Regalskeppet Vasa byggdes där. Den holländske skeppsbyggmästaren Henrik Hybertsson ledde arbetet. Hybertsson dog 1627 och fick alltså inte se Vasa sjösättas.

Tillbaka till index