Jag ville fortsätta att fiska men Birger ville till Galway så det blev Galway. I Galway så sov vi över efter att ha tittat på stan. Dan därpå vände vi näsan mot Dublin för att resa hem. När vi for hem bestämde jag mig för att åka hit igen men då med några personer som är mer intresserade av fiske efter öring och lax än Birger och Henrik. 

Samtidigt som vi for från Carra så började en av de största kläckningarna av nattsländor som jag någonsin sett. Lough Carra är en helt unik sjö, med sin vita botten och smaragdgröna vatten. Öringen i sjön är också helt unik sin teckning. Den är ljusare än en havsöring och med en väldigt svag teckning.

Fisket i sjöarna verkade vara väldigt bra men fisket i floderna var svårare än jag var van vid från Norrbotten. Man fick pröva fram en helt ny teknik och vara väldigt snabb med motrycket. En sekunds tvekan och fisken var borta. Men redan innan vi for så visste jag att det inte var sista gången som jag besökte den gröna ön. När jag kom hem började jag genast leta på Internet efter nåt lämpligt bed and breakfast eller någon stuga som låg i närheten av både nöjen och bra fiske. Jag tror att jag hittat ett par bra ställen som fyller kriterierna och nästa år så tar jag en veckas semester på västra Irland igen, om det är möjligt.