31 augusti 2009 - let's be mates
Jag är lite kär i Lady Sovereign och Birgitta Stenberg just nu. Såg 1 på Malmöfestivalen och läser Chans av 2. Synd bara att Stefan måste finnas i Chans, det är en osedvanligt pappersartad gymnasist. Typ utklippt i smörpapper och med påmålat litterärt intresse. Fast det är iofs skitkul när hans fru mor Madame frågar vad han läser just nu, och det är Baudelaire och några andra, minns inte och orkar inte leta, och hon säger "idel narcissister alltså". LULZ. Stefan skulle säkert kunna vara något att reta sig på, om man bara orkade bry sig om denna oerhört tvådimensionella figur. Nedslående; bra annars.

Jag har haft en ganska fin vecka, tog promobilder av Siri för Band in Box och det blev nog bra, tror jag. Eller ja, det får ju Siri avgöra, men för egen del var jag rätt nöjd.

Bror och jag har börjat nyttja gymmet i min källare, vilket är bra på tre sätt: 1) Jag HATAR att gymma, så att betala för eländet är helt uteslutet, 2) Vi kan sjunga allsång till Madchester på crosstrainern, 3) Jag kan inte skylla på att jag inte hinner.
Den sista punkten är kanske något jag kommer att förbanna så småningom, men de första tre gångerna har peppen varit rätt hög. För att gälla en roddmaskin, en träningscykel och en orbitrek, alltså. Finns en ribbstol från 1953 också, men jag vet inte vad man använder ribbstolar till. När man var liten klättrade man ju upp i dem, men sen dess vet jag inte. Skulle jag klättra två steg nu så skulle jag ju slå i taket.

Ska vi återgå till väsentligheterna nu då, alltså hur det går med jakten på ett SLS/SLES-fritt schampo (sodium lauryl/laureth sulfate): inte så bra hittills. Inte heller helgonblod, vigvatten eller kakaofett har jag, eller schampokakor från Lush, eller nåt hemgjort örtavkok. Däremot har jag gått på två nitar i genren, och den ena var en flaska Neutral, som visserligen innehåller SLES men som är godkänd av astma- och allergi-förbundet. Spelar ju ingen större roll när det är SLES man inte tål, men jag var despo. Det är hur som helst fullständigt ohållbart, nu dagdrömmer jag om Betnovat.

Den andra niten var i ett marknadsstånd på festivalen, där de här tvättnötterna trycktes i handen på mig. Ni vet, indiska såpnötter. Avger nån slags naturligt tvålämne. Problemet är att jag känner ett stort ÅH NEJ inför indiska såpnötter som jag inte kan förklara på ett logiskt sätt. Jag har inga hållbara skäl att avfärda såpnötter. De är naturliga - bra, oprocessade - bra, ganska billiga - bra och det finns alltså inga skäl att inte använda dem utöver denna oerhörda trötthet som kommer över mig. Jag tänkte, liksom, ska jag stå och göra såpnötsavkok till mitt hår nu i evig tid, tappa upp på burk, ställa i kylen, det löddrar förmodligen inte, SUCK SUCK. Jag försökte tvätta med dem i maskin, men eftersom jag inte haft tvättid på en månad så vågade jag inte ta hela steget ut, utan lade till en rågad tesked tvättmedel eller så. Jag har liksom inte tid eller lust att tvätta om två maskiner. Nästa gång vågar jag mig kanske på såpnötter only. Det blev rent, men det luktar ingenting. Spelar ju ingen roll iofs. Till håret pallar jag nog inte ha dem.

Ni behöver förresten inte tala om att löddret i schampo inte är det som gör håret rent, tack, jag vet. Jag tycker mest att det här med SLS-känslighet borde kunna skötas på ett lite smidigare sätt än att få beståndsdelarna i schampot genom att mjölka kor baklänges genom nyckelhålet i kyrkporten vid midnatt på en torsdag när det blåser östlig vind. Kalla mig lat, men.

Nä, nu är jag trött, ses. Ska tänka på det där med latinstudierna också, Mats. Eller Oraklet ska tänka/sia, alltså, jag ska sova.

Chans.