Vagnmakarens Nanobryggeri

Karve Amerikansk India Pale Ale 2009 #1

Efter ett längre uppehåll i ölbryggandet är det nu hög tid för ett nytt bruksöl. Det blir en variant på 2007 års Karve Pale Ale, den här gången som en starkare IPA med amarillo- och cascadehumle samt mer karamell- och vetemalt. Det blir också invigning av min kylspiral – den behövs verkligen när jag nu saknar ett badkar.

Specifikationer

• Mängd: 20 liter
• Startdensitet: 1,060
• Slutdensitet: 1,016
• Alkohol: 5,8 vol%
• Beska: 60 IBU
• Färg: 15 EBC (bärnsten)

Extraktgivare

Vikt	Andel	Typ	Färg
4 000 g	80 %	Pale Ale-malt	6 EBC
300 g	6 %	Carapils	4 EBC
250 g	5 %	Caraamber	70 EBC
50 g	1 %	Crystal-malt	130 EBC
400 g	10 %	Vetemalt	4 EBC

Humle

Vikt	Typ	Alfasyra	Koktid
70 g	Cascade (kottar)	6,0 %	60 min
10 g	Amarillo (kottar)	8,0 %	20 min
10 g	Cascade (puckar)	6,0 %	20 min
10 g	Amarillo (kottar)	8,0 %	5 min
10 g	Cascade (puckar)	6,0 %	5 min
10 g	Amarillo (kottar)	8,0 %	torr
10 g	Cascade (puckar)	6,0 %	torr

Jäst

• Safale US-05

Procedur

• Försockringsrast vid 67°C i 17 l vatten i 90 min
• Samlar upp 11 l vört
• Lakar med 12 l vatten; samlar upp 12 l vört
• Vörtkok i 75 min

Brygglogg

16 januari: Förkultur

Då jag inte längre har något maltextrakt sätter jag en mini-mäsk på 100 g malt och ¾ liter vatten i en presso-kaffekanna. Mäsken får stå i en timme och därefter pressas malten ner och vörten hälls av. Denna kokas i en halvtimme och får sen stå och kallna med locket på. Därefter dekanteras den försiktigt över på en flaska för att avskilja det värsta av druven. Jästen gillar visst vörten för den jäser som en galning under det knappa dygn den får stå.

17 januari: Bryggdagen

Börjar dagen med att värma 17 l vatten till ca 75°C. Detta ger en något lösare mäsk än vanligt. Sätter mäsken som når ända upp till kanten på mäskkärlet och låter den stå i 90 minuter. Rör om flera gånger under tiden. När 20 minuter återstår värms 12 liter vatten upp. Tömmer ut första avrinningen och fyller på med lakvatten. Rör om och låter stå ca 15 minuter. Tömmer andra avrinningen.

Bestämmer mig för att dela vörtkoket och häller 4 liter på en mindre gryta. Efter en lång stunds väntan inser jag att spisen ändå inte orkar – vörten i stora bryggrytan vill inte koka! Häller över ytterligare 3 liter på en tredje gryta. Nu börjar det äntligen koka – huga! Eftersom det redan tagit så lång tid minskas själva koktiden till 75 minuter.

Inviger min nya kylspiral (tack fadern!). Den fungerar bra trots ett läckage som beror på att en av slangnipplarna är för bred för den slang jag använder.

Efter koket återstår 16 liter vört med en specifik densitet på 1,067. Detta är långt över målet på 1,055. Bestämmer mig för att spä till 18 liter på 1,060.

24 januari: Omtappning

Noterar en densitet på 1,018. Återstående volym är 17 liter.

25 januari: Torrhumling

Mycket jäst följde med vid gårdagens omtappning så ölet tappas om en gång till. Till damejeannen tillsätts 10 g av vardera Cascade och Amarillo.

31 januari: Flasktappning

Bereder sockerlag på 1 dl strösocker. Omtappningen till jäshink går lite långsamt eftersom allt mer humle efterhand sätter sig i häverten. Densiteten är 1,016 vilket ger en alkoholhalt på 5,8 vol%. Antal flaskor blir 11 st 50 cl och 30 st 33/35,5 cl. Totalt strax under 16 liter öl. Ölet är halvljust, med viss dragning åt rött och redan relativt klart.

30 augusti: Provsmakning

Färg: orange bärnstensfärg. Mild humledoft och lätt maltighet. Syrlig intensiv humlearo. Brödig, rostad smak och aningen träig. Stor beska och efterbeska.

☆

Nepit Veteöl 2009

Mindre klåfingrighet och mer i sydtysk anda. Ingen rågmalt eller omältat vete den här gången och mängden av de olika malterna har justerats. Det är också dags att prova en billigare torrjäst. Humlen är dock densamma.

Specifikationer

• Mängd: 20 liter
• Startdensitet: 1,044
• Slutdensitet: 1,011
• Alkohol: 4,3 vol%
• Beska: 15 IBU
• Färg: 10 EBC (gyllene)

Extraktgivare

Vikt	Andel	Typ	Färg
1 500 g	37,5 %	Pale Ale-malt	6 EBC
2 000 g	50,0 %	Vetemalt	4 EBC
300 g	7,5 %	Münchnermalt	15 EBC
100 g	2,5 %	Carapils	4 EBC
100 g	2,5 %	Caraamber	70 EBC

Humle

Vikt	Typ	Alfasyra	Koktid
12 g	Hallertauer Tradition (kottar)	6,7 %	60 min
10 g	Hallertauer Tradition (kottar)	6,7 %	20 min
10 g	Hallertauer Tradition (kottar)	6,7 %	5 min

Jäst

• Safale WB-06

Procedur

• Försockringsrast vid 67°C i 17 l vatten i 90 min
• Samlar upp 12,5 l vört
• Lakar med 13 l vatten; samlar upp 12,5 l vört
• Vörtkok i 90 min

Brygglogg

14 mars: Förkultur

Sätter en minimäsk på 100 g pale ale-malt och ca 1 liter vatten i en presso-kanna. Låter stå nån timme. Värmer på efter halva tiden för att bibehålla temperaturen. Kokar vörten med en liten gnutta humle och spär med vatten efterhand som det kokar bort. Resultat: ca 7 dl vört med densitet 1,034. Häller på flaska och tillsätter en påse WB-06. Förkulturen börjar snart skumma som tusan. Efter nån dag när jäsningen har lugnat ner sig placeras flaskan i kylen.

24 mars: Bryggdagen

Sätter min mäsk som vanligt men är inte helt uppmärksam och lyckas få upp temperaturen alltför högt. Reagerar dock snabbt och får ner temperaturen med kallvatten. I övrigt fortlöper processen som vanligt. På grund av erfarenheten från förra gången delas vörtkoket upp i två omgångar (hälften av vörten kokas med hälften av humlen). Humlen doftar citron och passionsfrukt. Resultatet är något nedslående – 18 l med densitet 1,044. Målet var 20 l och 1,048.

27 mars: Omtappning

Tidig omtappning – tanken var 5 dagar primär och därefter 14 dagar sekundär. Noterar en densitet på 1,018 eller ca 3,4 vol% . Förhoppningsvis fortsätter det ner till 1,010.

12 april: Flasktappning

Bereder sockerlag på 1 dl strösocker och 1 dl vatten. I hinken återstår 17 l och densiteten är 1,011. Inte helt fyskam – en halvlätt sommaröl. Antalet flaskor blir 16·50 cl och 25·33 cl. Kan notera att ölet inte är lika grumligt som förra gången, kanske på grund av den längre tiden på sekundär.

☆

Klostergården Dubbel 2009

Så var det äntligen dags att prova på en ny ölstil igen, denna gång belgisk dubbel. Att ölet blir stiltypiskt är inte så viktigt, huvudsaken är att det smakar mörk belgare. Belgiska öl innehåller ofta mycket socker och öppnar därmed upp för möjligheten att få prova olika typer av socker – här demerarasocker och brunt kandisocker, båda från Dansukker och köpta i en vanlig ICA-butik. På grund av klen spis blir det två vörtkok med vars en sorts socker. Basmalten är Dingemans belgiska ale-malt, istället för Weyermanns pale ale-malt som använts i de fleta recept, samt en gnutta münchnermalt. Melanoidinmalt och CaraAmber bidrar med brödighet och viss färg medan CaraAroma bidrar med mer färg och en söt russinsmak. På humlefronten är det förrådsrensing med Magnum som bitterhumle och Fuggle som ersättare för Styrian Golding (som annars är vanlig i belgisk ale). Jästen, Safbrew T-58, har fått blandade omdömen – rekommenderas starkt av vissa, anses långt från de flytande trappistjästerna av andra – så den ska bli intressant att testa.

Specifikationer

• Mängd: 20 liter
• Startdensitet: 1,064/1,068
• Slutdensitet: 1,015/1,016
• Alkohol: 6,4/6,8 vol%
• Beska: 25 IBU
• Färg: 45 EBC (mörkbrun)
• Cirkapris: 160 kr

Extraktgivare

Vikt	Andel	Typ	Färg
3 000 g	55,6 %	Belgisk ale-malt	7 EBC
800 g	14,8 %	Münchnermalt	15 EBC
300 g	5,6 %	Melanoidinmalt	70 EBC
400 g	7,4 %	Caraamber	70 EBC
300 g	5,6 %	Caraaroma	350 EBC
300 g	5,6 %	Demerarasocker	~50 EBC
300 g	5,6 %	Brunt kandisocker	~200 EBC

Humle med mera

Vikt	Typ	Alfasyra	Koktid
20 g	H. Magnum (kottar)	10,9 %	60 min
10 g	Fuggle (kottar)	4,5 %	20 min
10 g	Fuggle (kottar)	4,5 %	5 min
0,3 g	Protafloc		20 min

Jäst

• Safbrew T-58

Procedur

• Försockringsrast vid 67°C i 19 l vatten i 90 min
• Samlar upp 13 l vört
• Lakar med 13 l vatten; samlar upp 13 l vört
• Vörtkok i 90 min

Brygglogg

11 september: Förkultur

Kokar 150 g ljust maltextrakt i 1,5 l vatten, låter svalna och häller över på två flaskor till vilka jag tillsätter vars ett halvt paket Safbrew T-58. Passar också på att väga upp den malt som ska användas.

13 september: Bryggdagen

Börjar dagen med att värma upp 19 l vatten. Parallellt krossas de 4,8 kg malt som ingår i receptet. Blandar 15 l vatten i mäskkärlet så att det håller 75°C. Rör i malten och fyller på med ytterligare 4 (?) l vatten så att mäsken nu håller 67°C. Kärlet är så fullt att det nästan svämmar över. Efter 90 min samlas 13 l upp och ytterligare 13 l fylls på i mäskkärlet. Efter 30 minuter samlas dessa upp för en total volym på 26 l.

Vörten delas upp på två grytor och kokas parallellt på spisen repektive en lös kokplatta modell äldre. Under tiden provades det två hembryggder och en hel massa belgisk öler. Ingen jättebra idé om man samtidigt ska försöka hålla reda på alla humlegivor till de två koken. Socker och protafloc tillsätts samtidigt med smakhumlen vid 20 min.

När vörten har kylts och humlen silats från så visar det sig att versionen med demerarasocker kokat ner till målet på 10 l. Versionen med kandisocker som inte kokat lika kraftigt ligger på 11 l. Märkligt nog håller den förra en densitet på 1,064 och den senare 1,068. Det är möjligt att de två lakningarna har skiktat sig i den hink de samlades upp i och att det hade behövts mer omrörning.

19 september: Omtappning

Börjar med att tappa över demerara-versionen på en brun damejeanne. När jag öppnar brygghinken har jag näsan lite för nära – doften som slår emot mig är överväldigande, den sticker i näsan och får ögonen att tåras. Efteråt doftar det i halva lägenheten. Hinken diskas ur och sköljs med jodofor. När den torkat ska den användas till omtappningen av kandi-versionen.

1 oktober: Flasktappning

Under dagen tvättas och steriliseras ett stort antal flaskor. Samtidigt kokas sockerlag på 1 dl socker och lika mycket vatten som får stå och kallna fram till kvällen.

Tyvärr hade jag problem att få ur demerara-versionen ur damejeannen så det blev en del svinn och trots det också en del jäst (jag tror jag fått nog av damejeanner nu). Slutdensiteten blev 1,015 för demerara- och 1,016 för kandiversionen. Slutgiltig volym blev 18 liter. Båda smakar redan väldigt gott (speciellt kandiversionen) – en bra blandning av torkad frukt och rostat bröd. Jag tror att de blir riktiga höjdaröler.

25 oktober: Provsmakning

Denna dag beger jag mig till Helsingborg för att vara med vid flasktappningen av det sambryggda helvetesölet. Med mig har jag en flaska innehållande de sista slattarna från flasktappningen av båda versionerna. Redan nu har det fått sig ett rejält flott och krämigt skum. Doften är angenämt fenolisk. Smaken drar åt chokladkola-hållet med ett lätt rostat inslag. Kroppen känns ganska så lätt och gör ölet sådär förrädiskt lättdrucket som man väntar sig av en belgare. Nu räknar jag den inte som färdiglagrad än på några veckor. Då förväntar jag med att den ska smaka ännu bättre.

☆

Sambryggning med Hembryggarbloggen:
Belgisk helvetesöl

Den 13 augusti träffades Vagnmakarens Nanobryggeri och Helsingborgs Hembryggargille för att prova varandras bryggder och diskutera ett framtida bryggsammarbete. Vad vi kom överens om var en Duvel-inspirerad öl med äpplemust. Ett receptförslag bollades fram och tillbaka några gånger och så småningom kunde vi enas och bestämma ett bryggdatum i Helsingborg.

Specifikationer

• Mängd: 19 liter
• Startdensitet: 1,080
• Slutdensitet: 1,016
• Alkohol: 8,4 vol%
• Beska: 27 IBU
• Färg: 13 EBC (bärnsten)

Extraktgivare

Vikt	Andel	Typ	Färg
6 000 g	85,1 %	Pilsnermalt	4 EBC
275 g	3,9 %	CaraPils	4 EBC
275 g	3,9 %	CaraVienna	50 EBC
500 g	7,1 %	Strösocker	0 EBC
0,4 l		Kivikås Must
0,4 l		Kullamust

Humle med mera

Vikt	Typ	Alfasyra	Koktid
50 g	Styrian Golding (pellets)	5,2 %	60 min
15 g	Saaz (pellets)	3,3 %	20 min
15 g	Saaz (pellets)	3,3 %	5 min
0,3 g	Protafloc		20 min

Jäst

• 2 paket Wyeast 1762 Belgian Abbey II

Brygglogg

27 september: Bryggdagen

Ett helt gäng glada hembryggare sammanstrålar vid 11-tiden i en lägenhet i Helsingborg. Bryggningen börjar med att malten krossas och mäsken blandas ihop så att den håller 66°C. Mäskkärlet består av två brygghinkar som står i varandra – den inre med perforerad botten och den yttre försedd med en tappkran. Under mäskningen isoleras kärlet med liggunderlag. Under tiden tittas det på Futurama.

Mäsken lakas därefter med flödsläkning. Vörten kokas i 60 minuter och under tiden tillsätts de tre humlegivorna, strösockret och Protaflocen. Från början var det tänkt att ljust kandisocker skulle användas men enligt vissa uppgifter ska strösocker fungera precis lika bra. Vi provar också de två olika sorters äpplemust som har inhandlats, Kivikås Must (gjord på Belle de Boscoop) och Kullamust, och bestämmer oss för att använda hälften av varje.

Vörtern kyls med kylspiral och äpplemust samt jäst tillsätts. På ett av jästpaketen har det tidigare sats en rejäl förkultur för att vi ska få tillräckligt med jästceller för den starka vörten.

Några av oss avslutar kvällen med en ölprovning på Dahlbergs.

25 oktober: Flasktappning

Denna gråa och småregniga söndag beger jag mig åter till Helsingborg. Ölet delas mellan de deltagande bryggarna, ca 2,2 liter per person. Hydrometern visar 1,016 vilket ger en alkoholhalt på 8,4 %. Viss disighet fortfarande och färgen skulle jag beskriva som gulorange. Under upptappningen provas en Klostergården Dubbel (en flaska innehållande hälften av var sort).

Efteråt stannar jag kvar för att med stor fascination bevittna en massaker på 7 kg kiwi som ska användas till en kiwi-pseudo-lambic.

☆

Stark Brun Porter 2009

Hemligheten bakom en brun porter är, enligt Jamil Zainasheff, brunmalt (rostad malt på 150 EBC). Någon sådan har jag inte tillgång till (om jag inte rostar den själv) men däremot har jag ambermalt (100 EBC). Jag hoppas att den ska kunna ge ett liknande resultat. För säkerhets skull kompletterar jag med lite münchnermalt som jag också sett i en del recept (det verkar som att jag pytsar i lite münchnermalt i nästan alla öl jag gör).

Specifikationer

• Mängd: 20 liter
• Startdensitet: 1,059
• Slutdensitet: 1,019
• Alkohol: 5,3 vol%
• Beska: 30 IBU
• Färg: 56 EBC (mörkbrun)
• Cirkapris: 160 kr

Extraktgivare

Vikt	Andel	Typ	Färg
3 250 g	66,3 %	Pale ale-malt	6 EBC
500 g	10,2 %	Münchnermalt	15 EBC
500 g	10,2 %	Ambermalt	100 EBC
400 g	8,2 %	Crystalmalt	130 EBC
250 g	5,1 %	Chokladmalt	850 EBC

Humle med mera

Vikt	Typ	Alfasyra	Koktid
20 g	Target (kottar)	12,0 %	60 min
10 g	Fuggle (kottar)	4,5 %	20 min
10 g	Fuggle (kottar)	4,5 %	5 min
0,3 g	Protafloc		20 min

Jäst

• Safale S-04

Procedur

• Försockringsrast vid 67°C i 18 l vatten i 90 min
• Samlar upp 12,5 l vört
• Lakar med 12,5 l vatten; höjer temperaturen till 70°C
• Samlar upp 12,5 l vört
• Vörtkok i 90 min

Brygglogg

2 oktober: Förkultur

Kokar 100 g ljust maltextrakt och två humlekottar i 1 l vatten i 20 min, låter svalna och häller över på en glasflaska till vilken jag tillsätter ett paket Safale S-04.

4 oktober: Bryggdagen

Kommer igång skapligt tidigt. När klockan är tio är malten krossad, vattnet värmt och mäsken satt. Det märks att jag börjar känna min utrustning – resultatet av satslakningen är 25 l på decilitern när.

Vörtkoket delas upp på två grytor och målet är att koka bort 5 l. Resultatet blir 19,5 l som jag spär till 20 l med en densitet på 1,059 – aningen över målet. På det hela taget flyter bryggningen på bra, utan några problem eller stressmoment.

10 oktober: Omtappning

Wow! Jag har nog inte sett en så kompakt jästkaka tidigare. Konsistensen är som en tjockare kaksmet. Ovanpå flyter det mörkbuna ölet med knappt en tillstymmelse till disighet. Är detta Protaflocs förtjänst? I så fall är jag djupt imponerad. Återstående mängd öl i hinken är nu 19 liter.

21 oktober: Flasktappning

Återigen har jästen format en seg, dock något tunnare, jästkaka på botten av kärlet. Jag hade kunnat hälla ölet direkt från hinken. Densiteten ligger på 1,019 – något högre än jag hoppats på. Alkoholhalten blir följaktligen 5,3%. Ölet blandas med sockerlag gjord på 1 dl socker och tappas upp på flaska. Antal flaskor: 33·33 cl, 12·75 cl, 1·18 cl samt 1·75 cl (en okänd mängd 33:or är egentligen amerikanska 12 oz/355 ml).

I likhet med tidigare mörka öler så är också detta redan nu väldigt gott. Chokladarom med en gnutta kaffe i och en ganska kraftig engelsk ale-fruktighet som drar lite åt det kryddiga belgiska hållet. Eftersmaken är aningen bränd och bitter med en förvånandsvärt kraftig humlebeska. Ännu ett öl som jag tror blir till succé och som jag hoppas ska göra sig riktigt väl på julbordet.

3 november: Provsmakning

Härligt rostad och russinaktig doft. Frisk smak med viss sötma och en fruktig humlearom. Sotig och bränd eftersmak.

☆

Karve Amerikansk India Pale Ale 2009 #2

Favorit i repris. Receptet på Karve APA/IPA har fungerat så pass väl att jag bara gör några mindre justreringar på malt-sidan, mest för nyfikenhets skull. På humle-sidan blir det en lagerrensning där jag passar på att göra slut på all den amerikanska humle som ligger i frysen (Amarillo, Cascade och Simcoe).

Specifikationer

• Mängd: 20 liter
• Startdensitet: 1,055
• Slutdensitet: 1,012
• Alkohol: 5,7 vol%
• Beska: 66 IBU
• Färg: 17 EBC (bärnsten)
• Cirkapris: 200 kr

Extraktgivare

Vikt	Andel	Typ	Färg
4 000 g	80 %	Pale Ale-malt	6 EBC
200 g	4 %	Carapils	4 EBC
200 g	4 %	Caravienna	50 EBC
200 g	4 %	Crystal-malt	130 EBC
400 g	8 %	Vetemalt	4 EBC

Humle med mera

Vikt	Typ	Alfasyra	Koktid
28 g	Simcoe (kottar)	13,2 %	60 min
18 g	Cascade (puckar)	6,0 %	60 min
10 g	Amarillo (kottar)	8,0 %	20 min
14 g	Cascade (puckar)	6,0 %	20 min
15 g	Amarillo (kottar)	8,0 %	5 min
14 g	Cascade (puckar)	6,0 %	5 min
20 g	Amarillo (kottar)	8,0 %	torr
14 g	Cascade (puckar)	6,0 %	torr
0,3 g	Protafloc		20 min

Jäst

• Safale US-05

Procedur

• Försockringsrast vid 67°C i 18 l vatten i 150 (!) min
• Samlar upp 12 l vört
• Lakar med 12 l vatten; höjer temperaturen till 70°C
• Samlar upp 12 l vört
• Vörtkok i 90 min

Brygglogg

14 oktober: Bryggdagen

Bryggningen planerades inte förän samma dag så vörten till förkulturen kokas samtidigt som mäskvattnet börjar att värmas upp. Vörten kyls i vattenbad och blandas därefter i en flaska tillsammans med ett paket Safale US-05. Mäsken sätts och på grund av ett hastigt påkommet ärende blir den stående i 2,5 h. Under denna tid faller temperaturen inte med mycket mer än två grader.

Från de två lakningarna samlas strax över 24 l vört upp. Under tiden har jag vägt upp humlen inför vörkoket. Det var tänkt att jag skulle använda endast Simcoe (35 g) samt Amarillo (20/25/30 g) men det visar sig att jag har betydligt mindre humle kvar i förrådet än beräknat. Jag hittar några Cascade-puckar och då dessa visar sig vara rätt så gamla så jag bestämmer mig för att ösa i rejält av dem (en puck på 14 g i varje giva samt lite extra småskröfs i den första).

Efter att vörten kokats, kylts och humlen silats från så får jag mig en smärre chock: bara 16 liter. Jag bestämmer mig direkt att späda vörten rejält. När jag väl når 20 l (genom att laka ur humlen med kokt vatten) så visar hydrometern 1,055 och jag känner mig rätt nöjd.

22 oktober: Omtappning och torrhumling

Jag vet inte riktigt hur det har gått till men volymen öl i hinken är närmre 21 liter än 20. Ölet tappas över på en ny hink och torrhumlen tillsätts. Densiteten är 1,013 och preliminär alkoholhalt på ca 5,5 vol%. Det har dock pluppat regelbundet från jäsröret ända fram till omtappningen så densiteten kan nog sjunka ytterligare nåt steg.

Färgen är åt det guloranga hållet och ölet är fortfarande rätt disigt. Jästkakan är fastare än vanligt tack vare Protaflocen men är fortfarande ganska rinnig – det märks att US-05 inte alls är lika bra på att flockulera som S-04 (men i gengäld jäser den ut betydligt bättre).

28 oktober: Flasktappning

Kokar sockerlag på 1,2 dl socker denna gång då jag vill ha aningen mer kolsyra. Safale US-05 imponerar – hydrometern visar 1,012 vilket ger en alkoholhalt på ca 5,7 vol%. Totalt antal flaskor blir 43·33 cl och 9·50 cl. Humlen har sugit upp en del av ölen vilket leder till en del svinn.

11 november: Provsmakning

Bärnstensfärgad, ganska disig. Skaplig vit skumkrona. Fruktig doft med inslag av te. Mer besk än humlearomatisk och med viss jästton. Rejäl efterbeska.

☆