Vagnmakarens Nanobryggeri

Tanngnjost Imperial Stout 2008
&
Tanngrisner Imperial Stout 2008

Imperial Stout är en av de mer extrema ölstilarna; mörk, stark och smakrik med en rejäl beska. Vi har valt att ha i lite gotländsk rökmalt som vi hoppas ska passa tillsammans med all den mörkrostade malten.

Smoked Russian Imperial Stout

Specifikationer:

Extraktgivare

ViktAndelTypFärg
2 500 g55,1 %Pale Ale-malt6 EBC
400 g8,8 %Gotländsk rökmalt50? EBC
200 g4,4 %Caraamber70 EBC
200 g4,4 %Caraaroma350 EBC
40 g0,9 %Ambermalt100 EBC
250 g5,5 %Chokladmalt850 EBC
50 g1,1 %Svartmalt1000 EBC
250 g5,5 %Rostat korn1100 EBC
150 g3,3 %Havremalt4 EBC
100 g2,2 %Muscovadosocker500? EBC
300 g6,6 %Strösocker0 EBC
100 g2,2 %Honung40 EBC

Humle

ViktTypAlfasyraKoktid
25 gTarget (puckar)12,0 %60 min
25 gFuggle (kottar)4,5 %20 min
25 gAmarillo (kottar)8,0 %5 min

Jäst

Procedur

Brygglogg

4 januari: Maltkrossning

Kör malten två gånger genom vår maltkross. All rostad malt gör att det är ovanligt enkelt.

5 januari: Bryggdagen

Aningen mer stressig bryggdag än vanligt eftersom vi städade och tvättade samma dag. Till råga på allt blev det strömavbrott precis när vörten hunnit koka upp. Den fick bli stående och först 1,5 timme senare kom strömmen tillbaka. Efter vörtkoket hade volymen gått från 13 ner till 8 liter. Vörten späddes till 10 liter och densiteten mättes till 1,065; nerslående då vi räknat med 1,085. Så vi pytsade i 4 hg socker och 1 hg honung vilket borde gett strax under 1,085 men som istället gav 1,090. Det är något som inte stämmer...

Tre liter hälldes på en liten damejeanne innehållande samma ekspån som tidigare använts till Horsewood Oak Stout. Resterande 7 liter jäses 'naturellt'.

Frågan är om vi inte egentligen borde använda en 'high gravity'-jäst till den här bryggden. Men, det är väl bara att vänta och se.

11 januari: Omtappning

Den naturella stouten ligger på 1,033 och 6,9 vol% alkohol; den eklagrade på 1,025 och 8,0 vol% alkohol. Vi hoppas att den naturella ska fortsätta jäsa lite till. Jästen har flockulerat nåt otroligt fint och smaken är fantastisk, i synnerhet den eklagrade. Mängden mörk malt ligger på gränsen. Mörkare bör det nog inte bli.

24 januari: Flasktappning #1

Tappar upp den naturella stouten på flaska och märker att den nu har jäst ner till 1,024 och 8,1 vol%. Lite i sötaste laget men ändå en stor förbättring. Totalt blir det 6,6 liter fördelat på 20 st 33 cl-flaskor.

13 april: Flasktappning #2

Tappar upp den eklagrade stouten på flaska efter 99 dagars jäsning och lagring. Densiteten är 1,023 och alkoholhalten ca 8,2 vol%. Totalt blir det 6 st 33 cl-flaskor som matas med 1,25 ml strösocker vardera.

Ceres Veteöl 2008

Receptet på en veteöl kan vara väldigt enkelt: hälften korn, hälften vete. Tyskarna använder vetemalt och belgarna omältat vete. Vi valde en blandning av de två. Dessutom, eftersom vi inte kan hålla klåfingrarna i styr, har vi valt att ha i lite Carapils och rågmalt.

Ceres Veteöl
Ceres Veteöl

Specifikationer:

Extraktgivare

ViktAndelTypFärg
1 500 g34 %Pilsnermalt4 EBC
400 g9 %Münchnermalt15 EBC
250 g6 %Carapils4 EBC
1 300 g30 %Vetemalt4 EBC
700 g16 %Puffat vete3 EBC
250 g6 %Rågmalt8 EBC

Humle

ViktTypAlfasyraKoktid
12 gHallertauer Tradition (kottar)6,7 %60 min
10 gHallertauer Tradition (kottar)6,7 %20 min
10 gHallertauer Tradition (kottar)6,7 %5 min

Jäst

Procedur

Brygglogg

6 januari: Maltkrossning

Egentligen borde vetemalten krossas med ett större avstånd mellan valsarna men det är inget vi giter ordna med. Uj vad hårt vete är!

7 januari: Bryggdagen

Vi bestämmer oss för att koka i två grytor och eftersom mer vatten då kommer att koka bort så samlar vi också upp en del extra vört (och extrakt) ur mäsken. Totalt blir det 26 liter som under koket reduceras till knappt 17 liter. Turligt nog visar det sig att densiteten är högre än det mål vi satt. Efter att ha spätt vörten med en liter vatten landar densiteten på önskade 1,051.

Två liter jäses separat med ½ dl torkat citrongräs. Tre liter jäses med ½ dl torkat citrongräs och ungefär lika mycket citrontimjan. Resten jäses naturellt.

14 januari: Omtappning

Ölet har jäst ner till 1,011 (5,3 vol%) och ser ut att fortfarande vara aktivt. Doften är härligt fenolisk men det smakar enbart jäst. Å andra sidan finns det varken nån mörk malt eller så värst mycket humle som kan dölja den. Också citrongräs-/citrontimjan-varianterna är det för tidigt att sia om. Jästen ser i alla fall ut att flockulera fint. Det blir nog bra.

24 januari: Flasktappning

Alla tre sorter tappas upp på flaska; den naturella på tyska 50 cl-flaskor och de smaksatta på 33 cl-flaskor. Ölet har inte jäst märkbart sen omtappningen. Det naturella ölet doftar fruktigt och den inledande smaken är härligt syrlig på veteölsmanér. Eftersmaken domineras dock av död jäst. Samma sak gäller för det smaksatta ölet. Kanske skulle de tappats om två gånger istället för en och med tätare intervall. Vi får se hur de utvecklar sig.

Kusk Strong Bitter 2008

Efter många spännande och ofta starka brygder har det blivit dags att brygga ett vanligt bruksöl; i det här fallet en helmäskad tolkning av vår första 'Kusk'. Det blev också en bryggd gjord på 'rester', det vill säga den sista basmalten ur förrådet. Genom att kombinera ihop den sista pale ale- och münchnermalten fick jag ihop precis så mycket som behövdes till 10 liter. Som smak- och aromhumle användes den sista East Kent Golding blandat med lika mycket Fuggle.

Kusk II etikett

Specifikationer:

Extraktgivare

ViktAndelTypFärg
1 700 g74 %Pale Ale-malt6 EBC
200 g9 %Münchnermalt15 EBC
150 g7 %Carapils4 EBC
100 g4 %Crystalmalt130 EBC
50 g2 %Chokladmalt850 EBC
100 g4 %Kornflingor4 EBC

Humle

ViktTypAlfasyraKoktid
12 gTarget12,0 %60 min
6 gEast Kent Golding4,5 %20 min
6 gFuggle4,5 %20 min
12 gEast Kent Golding4,5 %5 min
12 gFuggle4,5 %5 min

Jäst

Procedur

Brygglogg

29 februari: Förkultur

En förkultur sattes på 7 dl vatten, ½ dl ljust maltextrakt samt en påse Safale US-05 (tidigare US-56). Egentligen hade S-04 känts mer passande men det här var vad vi hade kvar.

2 mars: Bryggdag

En tämligen okomplicerad bryggdag. Vid det här laget har jag lärt mig att använda ordentligt med vatten till mäskning och lakning samt att höja temperaturen på mäsken några grader. Resultatet från hydrometern blev en glad överraskning: 1,056 istället för de tippade 1,050. Det kombinerat med en jäst som jäser betydligt torrare än de tidigare kan göra det här till ett rejält starkt öl; säkert minst en %-enhet högre. Volymen hade efter kok och silning minskat från 13,5 liter ner till 8,5. Det var precis lagom för att jag skulle kunna laka ur humlen med lite extra vatten. Utbytet blev av allt att döma bättre än vanligt.

6 mars: Omtappning

Ölet är fortfarande rätt grumligt och smakar enbart jäst. Densiteten är 1,016. Sannorlikt kommer det fortsätta jäsa ner ett antal steg till; den här jästen har ju gjort så förr.

15 mars: Flasktappning

Mörk rödbrun färg. Doften är maltig och humlig - Goldingen är den som märks tydligast. Smaken är tunn och jästig. Densiteten landar på 1,015 och alkoholhalten på 5,4 vol%. Totala antalet flaskor: 3 st 50 cl- och 19 st 33 cl-flaskor vilket ger 7,8 l. Ett av skälen till bortfallet kan vara att jästen inte flockulerar lika bra som S-04.

xhtml css