Vagnmakarens Nanobryggeri

Kusk Premium Bitter 2007

Kusk är vår första ale. Det är en premium bitter i engelsk stil bryggd på maltextrakt samt rikligt med humle av sorterna Northern Brewer och Fuggle. Målet är ett fylligt och smakrikt öl med kraftig humlesmak och stor beska.

Kusk etikett
Kusk vörtkok
Kusk jäsning

Specifikationer

Extraktgivare

ViktAndelTypFärg
2 700 g100 %Mellanmörkt maltextrakt18 EBC

Humle

ViktTypAlfasyraKoktid
30 gNorthern Brewer (kottar)6,7 %60 min
30 gFuggle (puckar)4,7 %20 min
70 gFuggle (puckar)4,7 %5 min

Jäst

Brygglogg

29 januari: Förkultur

Aktiverar en påse Wyeast London Ale-jäst. Jästen var pigg och framåt kvällen hade påsen svällt rejält. En förkultur sattes på 7 dl vatten och ½ dl maltextrakt.

2 februari: Bryggdagen

Maltextraktet blandas med vatten och kokas upp. Vörten kokar i 60 minuter och de tre humlegivorna rörs ner i tur och ordning. Därefter kyls vörten hastigt ner för att sedan silas. Slutligen rörs förkulturen ner och alltihop tappas över på damejeanne. [Längre beskrivning med bilder.] [Uppdatering: När humlen kokas i mindre mängd koncentrerad vört blir utbytet betydligt lägre, något vi inte visste då. Enligt Tinseth-formeln blir beskan bara 20 IBU (hade vi kokat den i hela vätskevolymen om 20 l hade den blivit 38 IBU). Det blev ett gott öl ändå.]

3 februari: Jäsning

Jästen är i full gång och det skummar rejält!

12 februari: Omtappning

Ölet tappas över på en ny damejeanne för att mogna och efterjäsa en vecka. Redan nu är ölet ganska klart och har en mörkbrun färg. Smaken är torr och frisk med nästan ingen fyllighet. Dock har ölet en stor beska och fin humlekaraktär.

16 februari: Flaskor

26 stycken 33- och 23 stycken 50-centilitersflaskor (vilka lär räcka alldeles precis) diskas ur och läggs därefter in i varm ugn. När vattnet i flaskorna förångas ska det förhoppningsvis ta död på eventuella kvarvarande baciller.

17 februari: Tappning

En sockerlag kokas på 1 dl strösocker och 1 dl vatten. Ölet tappas över på hink för att det ska vara lättare att mäta densiteten och att blanda i sockerlagen. Sockret sätter igång en andra jäsning på flaska så att lite kolsyra bildas. En lagom mängd kolsyra gör att ölets smaker framhävs. Ett litet smakprov avslöjar att ölet har blivit aningen fylligare samtidigt som humlearomen dämpats. Öchsle-mätaren visar på ett FG på 1020 vilket minus det extra sockret blir 1018. Utjäsningsgraden är med andra ord ganska låg vilket betyder att ölet blir ganska sött och får en alkoholhalt på beskedliga 4,4%.

18 februari: Etikettering

Attans räknefel! Till de 43 flaskorna har bara 36 etiketter skrivits ut. Sju flaskor blir utan. Fast det gör inte så mycket eftersom vi kan dricka dem själva. Nu väntar några veckors lagring på flaska innan ölet är helt färdigt. [Längre beskrivning med bilder.]

9 mars: Premiärglaset!

Lätt maltig doft med en kraftig, ganska träig humlekaraktär. Färgen är smådisigt brun krönt av ett högt vitt skum som dock faller ganska snabbt. Ovanligt fyllig kropp för ett så pass svagt öl. Småsöt maltighet med en lätt rostad ton. Frisk smak med stor beska och tydlig humlekaraktär.

5 april: Snart slut

Bara ett fåtal flaskor återstår. Det känns som att smaken börjar klinga av en aning. Ölet har sedimenterat och är nu kopparbrunt och klart. Mäktigt tjockt vitt skum. Fruktig och humlig arom. Stor restsötma och smak av vört och PVC. Fuggle har tappat lite av sin träighet.

3 februari 2009: Provsmakning

En flaska som lagrats nästan två år öppnas och provas i samband med en större ölprovning. Något förvånande smakar ölet fortfarande bra även om det fått sig en lätt syrlig ton. I övrigt sött med viss russinkaraktär.

Horsewood Stout 2007
&
Horsewood Oak Stout 2007

Efter att vår första bryggd blev så lyckad börjar det nu klia ordentligt i klåfingrarna. Förrutom det obligatoriska rostade kornet innehåller denna stout även råg-, havre-, och chokladmalt. Dessutom kommer fem liter att få mogna tillsammans med ekspån från familjens skog i närheten av Hästveda i norra Skåne.

Stout
Stout

Specifikationer

Extraktgivare

ViktAndelTypFärg
2 500 g50 %Ljust maltextrakt6 EBC
1 000 g20 %Mellanmörkt maltextrakt18 EBC
500 g10 %Rostat korn1100 EBC
500 g10 %Rågmalt8 EBC
250 g5 %Havremalt4 EBC
250 g5 %Chokladmalt850 EBC

Humle

ViktTypAlfasyraKoktid
40 gTarget (puckar)12,0 %60 min
25 gFuggle (puckar)4,7 % 20 min
25 gFuggle (puckar)4,7 % 5 min

Jäst

Brygglogg

12 mars: Beställning

Beställer ingredienser.

4 april: Maltkrossning

Specialmalterna och det rostade kornet krossas under några dagar med hjälp av gammelmorfars stora senapskula. Bra för armmusklerna kan jag lova!

10 april: Förkultur

Vår jäst Safale S-04 visar sig vara en riktig vilde - redan samma kväll har det bildats en klibbig pöl runt om flaskan som vi satt vår förkultur i.

12 april: Bryggdagen

Den krossade specialmalten blandas med 6 liter 75°-igt vatten i en hink. Mäsken ska nu hålla ca 65° i en timme. Därefter lakas den ur med ytterligare 3 liter 75°-igt vatten.

Vörten som samlats upp späds med ca 10 liter vatten och ställs i en stor kastrull på spisen. När det väl kokar läggs första humlegivan i; den så kallade bitterhumlen. Vörten ska nu koka i 60 minuter. När 20 minuter återstår läggs smakhumlen i tillsammans med maltextraktet. Anledningen att man gärna väntar med extraktet är att man kokar ur mer beska ur humlen om vörten är tunnare. När 5 minuter återstår läggs aromhumlen i och is och kylklampar till kylningen plockas ut ur frysen.

Vörten kyls till fingervarmt och humlen silas ifrån och lakas ur. Vätskevolymen justreras till 25 liter och förkulturen rörs ner. Vi noterar en startdensitet på 1062.

Under tiden har ½ liter ekspån kokats i vatten 30 minuter och därefter torkats under grill, gissningsvis 1 ½ timme. Spånen läggs i vår lilla damejeanne "Molly" tillsammans med 5 liter av vörten. Resterande mängd hälls på en större damejeanne och båda förses med jäsrör. [Bilder]

17 april: Omtappning

Ölet tappas över för att efterjäsa och mogna. Redan nu smakar det väldigt gott; det ska bli väldigt spännande att se hur det utvecklar sig.

Horsewood Stout

29 april: Flasktappning

Tappar över på jäshink och tillsätter 1 dl strösocker i form av sockerlag. Diskar ur och fyller 34 st 33 cl-, 10 st 50 cl- samt 2 75 cl-flaskor. Slutdensiteten visar sig vara 1,021 och alkoholhalten hamnar därför på 5,5 vol%. Målet var ca 1,015 och 6,2 vol%.

21 maj: Premiärglaset!

Närmast kompakt svärta utan disighet och med ett lätt beigt skum. Söt doft av malt och rostat korn samt en tydlig ton av humle. Torr men rund bränd smak med en frisk och aningen syrlig humlekaraktär. Välbalanserad men skulle behöva lite mer kropp (kommer nog med en tids lagring). Ganska lättdrucken med en mild men ändock tydlig beska. Fugglehumlen gör sig verkligen väl i stout.

4 juni: Fler omdömen

Första utomstående omdömet! Vi tackar Hans för hans vänliga ord:
Halvsöt, tydlig beska och liten fyllighet, kraftig vörtkaraktär med inslag av bränt socker, kort, svag eftersmak av humle. Passade fint till en vitlöksdoftande kikärtssallad, trots dennas starka kryddning.

Horsewood Oak Stout

26 maj: Flasktappning

Tappar över på hink och tillsätter sockerlag på 25 ml socker. Fyller 13 st 33 cl-flaskor. Slutdensiteten är även här 1,021. Första intrycket är att Oak Stout inte alls är så lättdrucken som den vanliga stouten. Ölet har en helt annan kropp och känns mycket fylligare. Det har också fått sig en angenäm kryddig ton. Även visst inslag av trä som dock drunknar i allt det rostade kornet. Får väl se vad en tids mognad och lite kolsyra kan bidra med.

Barleywine 2007 #1

Vårt till dags dato minsta experiment, en stark och välhumlad barleywine. Den gör dessutom skäl för namnet då den är jäst med vinjäst istället för öljäst.

Barleywine etikett

Specifikationer

Extraktgivare

ViktAndelTypFärg
216 g81 %Ljust maltextrakt6 EBC
30 g11 %Farinsocker80 EBC
20 g8 %Strösocker0 EBC

Humle

ViktTypAlfasyraKoktid
5 gNorthern Brewer (kottar)6,7 %60 min
5 gFuggle (puckar)4,7 %20 min
8 gFuggle (puckar)4,7 %5 min

Jäst

Brygglogg

17 april: Bryggdagen

Bitterhumlen kokas i 66 g extrakt. Efter 40 minuter rörs smakhumle, resten av extraktet och sockret ner.

26 april: Flasktappning

Ölet silas genom melitta för att inget ska gå till spillo och tappas upp på fyra stycken 25 cl-flaskor. Till varje tillsätts ¼ tsk socker.

3 januari 2009: Provsmakning

En flaska öppnas och provas i samband med en större ölprovning. Spretig smak – maltighet, alkohol och humlebeska sticker alla iväg åt vars ett håll.

Karve Amerikansk Pale Ale 2007

I och med detta öl invigde vi vår nya malatkross och nya mäsk- och lakkärl. Med andra ord är det vårt första helmäskade öl, det vill säga där vi inte använt maltextrakt.

Karve

Specifikationer

Extraktgivare

ViktAndelTypFärg
4 000 g86 %Pale Ale-malt6 EBC
250 g5 %CaraPils4 EBC
100 g2 %CaraAmber70 EBC
50 g1 %Crystal-malt130 EBC
250 g5 %Vetemalt4 EBC

Humle

ViktTypAlfasyraKoktid
30 gSimcoe (kottar)13,2 %60 min
10 gSimcoe (kottar)13,2 %20 min
10 gCascade (puckar)6,0 %20 min
10 gSimcoe (kottar)13,2 %5 min
10 gCascade (puckar)6,0 %5 min
15 gSimcoe (kottar)13,2 %torr
15 gCascade (puckar)6,0 %torr

Jäst

Procedur

Brygglogg

28 juli: Bryggdagen

Som mäsk- och lakkärl användes en kylväska som försetts med kran och aluminiumnät. Det var otroligt smidigt! Enda problemet var att utbytet blev lågt; bara 66%. Dels samlades mindre vört än beräknat upp, dels kokade mer vatten bort än beräknat. Som tur är hade vi siktat relativt högt (ett utbyte på 80% hade gett en specifik densitet på 1,059) och valde därför att spä vörten en aning efter koket. Nåja, det är lärdomar till nästa gång.

2 augusti: Omtappning och torrhumling

Lägger humlen att dra i varmt vatten en stund innan den hälls i sekundären.

11 augusti: Flasktappning

Tappar över på brygghink. Det mesta av humlen stannar snällt i sekundären. Den specifika densiteten mäts till 1,009!!! Tillsätter avsvalnad sockerlag på 1 dl strösocker och 1 dl vatten. Fyller 54 st 33 cl-flaskor (tack pappa!) vilket blir 18 liter färdig öl.

13 februari: Provsmakning

Det är tydlig att den här ölen har en livslängd på max ett halvår. Det mesta av humlens härliga citrus- och fläderaktiga arom har försvunnit och kvar finns endast en syrlig beska. Ölet har inte blivit äckligt på nåt sätt, bara tråkigt. Hög tid att tömma lagerna innan än mer av aromen försvinner.

Barleywine 2007 #2

Medan vårt första barleywine-experiment fortfarande lagrades på flaska betämde vi oss för att sätta en större sats smaksatt med lakrits. Satsen delades i två delar eftersom vi ville kunna se skillnaden mellan vin- och alejäst. För att få en riktigt stark vört så satte vi en så stor mäsk som vårt enkla system klarade. Första avrinningen användes till denna barlewine och andra avrinningen var tänkt till en svagare bitter.

Barleywine
Barleywine

Specifikationer

Extraktgivare

ViktAndelTypFärg
3 200 g59,8 %Pale Ale-malt6 EBC
500 g9,3 %Vetemalt4 EBC
500 g9,3 %Münchnermalt15 EBC
400 g7,5 %Ambermalt100 EBC
300 g5,6 %CaraPils4 EBC
200 g3,7 %CaraAmber70 EBC
50 g0,9 %Chokladmalt850 EBC
100 g1,9 %Muscovadosocker500? EBC
100 g1,9 %Demerarasocker50? EBC

Humle och kryddor

ViktTypAlfasyraKoktid
4 stlakritsstänger90 min
40 gTarget (puckar)12,0 %60 min
14 gFuggle (puckar)4,7 %20 min
2 gCascade (puckar)6,0 %20 min
14 gFuggle (puckar)4,7 %5 min
2 gCascade (puckar)6,0 %5 min

Jäst

Procedur

Brygglogg

14 augusti: Bryggdagen

Börjar dagen med att sätta en rejäl mäsk. Mäskar i 90 min. Samlar upp ca 11 l vört som efter vörkoket har reducerats till 8,5 l med specifik densitet 1,078 (förvånandsvärt nära de 1,080 vi hoppats på). Fyra lakritsstänger kokar med under hela koket. 2 hg socker får upp vörten till 1,086. När vörten svalnat delas den i två delar. Den ena jäses på trappist-jäst, den andra på vinjäst.

Samtidigt som den första vörten kokar upp görs en andra lakning som är tänkt att användas till en bitter. Denna ger efter kok 9 l vört på 1,028. Den bättras på med 2,8 hg blandat socker. [Bilder]

26 augusti: Omtappning

Bittern har blivit dålig (är grumlig och luktar gamla ägg) och hälls därför ut. Anledning: vi försökte använda begagnad jäst som vi sparat i frysen sen en tidigare bryggning. Det gick inget bra.

Barleywinen däremot är intressant på ett helt annat sätt. Den som jäst på vinjäst är grumligare och doftar smått fenolisk; den på trappist-jäst är klarare, smakar torrare och har mer malt- och lakriskaraktär.

21 oktober: Provsmakning och jämförelse

Kan konstatera att trappistjästen ger en torrare och 'öligare' karaktär samt att ölet skummar betydlig mer medan vinjästen ger ett rätt grumligt öl med tydliga fenoler som nästan får det att påminna om en tysk veteöl. Mängden lakrits var precis lagom; i båda ölerna märks den bara precis som en lätt underton.

22 februari: Provsmakning #2

Testar bara trappist-versionen den här gången. Färgen är mörkbrun. Ölet har klarnat, dock flyter det omkring en mindre mängd svart grums. Doften är småsöt och påminner om katrinplommon. Smaken är rund och behaglig med en lätt alkoholton. Lakrisen letar sig fram först i eftersmaken. Beskan märks inte så tydlig.

Imperial Brown Ale 2007

Efter att ha bryggt en råg och havre-stout blev det nu dags för ett mörkt öl med vete. Detta öl är inspirerat av Nøgne Ø Imperial Brown Ale.

Imperial Brown

Specifikationer

Extraktgivare

ViktAndelTypFärg
1 600 g46,5 %Pale Ale-malt6 EBC
600 g17,4 %Münchnermalt15 EBC
500 g14,5 %Vetemalt4 EBC
375 g10,9 %Amber-malt100 EBC
140 g4,1 %Chokladmalt850 EBC
25 g0,7 %Svartmalt1000 EBC
200 g5,8 %Ljust maltextrakt6 EBC

Humle

ViktTypAlfasyraKoktid
15 gTarget (puckar)12,0 %60 min
10 gEast Kent Golding (kottar)4,2 %20 min
20 gEast Kent Golding (kottar)4,2 %5 min

Jäst

Procedur

Brygglogg

2 september: Bryggdagen

Börjar med att sätta en mäsk på den krossade malten. Förväntar 12 liter totalt men samlar bara upp 10 liter. Lakar därför en tredje gång med 2 liter vatten. Misstänker att utbytet blir ganska lågt och bättrar därför på receptet med 2 hg maltextrakt. Efter 90 minuter vörtkok, kylning och silning återstår ca 9 liter vört på 1,082. Spär med en liter vatten till 1,074. Utbytet hamnar kring 66%.

3 september: Jäsning

Damejeannen har på morgonen svämmat över av skum. Närmare en halvliter vört har försvunnit.

9 september: Omtappning

Hydrometern visar 1,021.

16 september: Flasktappning

Slangar över ölet på en hink och tillsätter sockerlag. Fyller 22 st blandade 330 och 355 ml-flaskor. Slutdensiteten är 1,019 vilket är så nära en utjäsningsgrad på 75% man kan komma. Redan nu smakar ölet fantastiskt. (Det är tacksamt att brygga mörkt öl.) Doften är i och för sig lite småskum men smaken är härligt rostad och bränd med en syrlig veteton. Humlebeskan är tydlig men inte stark. Färgen är mörkbrun snarare än svart vilket också var tanken. Får se hur den blir när disigheten väl lagt sig. Nästa gång blir det mer vete och aningen mindre av de mörkaste maltsorterna!

7 december: Jämförelse

Jämför vår egen Imperial Brown Ale med Nøgne Øs ditto. Vårat skum är något brunare. Nøgnes doftar mer och godare. Vår smakar humle, jäst och lakrits, är ganska bränd och har en viss veteton. Nøgnes är söt och rund, extremt fyllig och vinös i smaken samt har en härlig ton av smörkola. Vår egen öl är ett gott öl, det är bara det att det totalt bleknar i jämförelse med Nøgne Øs.

21 februari: Ny provsmakning

Uj, tänk vad lite lagring kan göra (eller, ja, nästan ett halvår).Kaffe, choklad och kola samt en lätt vetesyrlighet. Mmm. Ölet känns mer välbalanserat än någonsin.

Abbedissans Klosteröl 2007

Detta öl är inspirerat av Brøckhouse Esrum Kloster, ett smått säreget men väldigt gott kryddat öl som bryggs i sammarbete med Cisterciensermunkar.

Abbedissa
Örtskålar

Specifikationer

Extraktgivare

ViktAndelTypFärg
1 500 g50 %Pale Ale-malt6 EBC
400 g13 %Münchnermalt15 EBC
200 g7 %Amber-malt100 EBC
400 g13 %Vetemalt4 EBC
400 g13 %Rågmalt8 EBC
100 g3 %Demerarasocker50 EBC

Humle och kryddor

ViktTypAlfasyraKoktid
10 gNorthern Brewer (kottar)6,7 %60 min
30 gCitronmeliss20 min
30 gÄlgört20 min
10 gLavendel20 min
10 gRosmarin20 min
10 gEnbär20 min
3 gAnis20 min
10 gEast Kent Golding (kottar)4,2 %5 min

Jäst

Procedur

Brygglogg

22 september: Bryggdagen

Börjar med att sätta mäsken och mäter därefter upp kryddorna. En majoritet av dessa har vi plockat och torkat själva. Citronmeliss och lavendel kommer från den egna trädgården medan älgörten plockats i närheten av byn Alsen i Jämtland. Vörtkoket varade i 90 minuter med humlegivor då 60 respektive 5 minuter återstod. Kryddorna samt sockret lades i när 20 minuter återstod. De ca 14 liter som samlats upp från lakningen visade sig ganska lagom. Utbytet blir 66% vilket är samma som vid tidigare bryggningar. När vörten svalnat silas humle och örter genom två silar med olika täthet. Därefter blandas förkulturen i och alltihopa hälls över på damejeanne. Att döma av första doftintrycket har lavendel och rosmarin fått ett visst övertag. [Bild på örterna]

30 september: Omtappning

Efter omtappningen återstår ca 9 liter öl. Densiteten ligger på 1,014. Smaken av lavendel och rosmarin dominerar nästan fullständigt och veten bidrar med en syrlig underton. I nuläget är det nästintill odrickbart.

13 oktober: Flasktappning

Tappar över ölen i en hink och tillsätter sockerlag. Densiteten har sjunkit ytterligare ett steg till 1,013. Alkoholhalten blir följaktligen 6,7 vol%. Totalt fylls 11 st 35,5 cl- och 14 st 33 cl-flaskor samt 1 st 25 cl-flaska. Allt i allt ca 8,8 liter. Smaken har mildras avsevärt sen senast och är nu hyfsat behaglig. Mycket av lavendel och rosmarinen har försvunnit och övriga kryddor märks tydligare, inte minst enbären.

22 maj 2010: Hembryggarträff i Malmö

Abbedissan har under årens lopp fått följa med till olika smakprovningar – mest för att chockera folk och förstöra deras smaklökar. Nu återstod tre flaskor och en av dessa fick följa med till hembryggarträffen i Malmö. En flaska på 33 cl räckte gott och väl för att alla intresserade skulle få sig ett litet smakprov. Det associerades till Igloo-glass, Piggelin och tuggummi. Under årens lopp har smaken gått från att domineras av lavendel och rosmarin till att domineras av anis. Nu verkar det vara älgörtens tur (och möjligen enbären). Den mest påtagliga förrändringen var dock att ölet nu faktiskt var drickbart – efter nästan tre års lagring! I slutänden fick jag dricka ungefär en deciliter på egen hand.

Svensk Ale 2007

Inspirerat av öltypen 'svensköl' som bryggdes i Sverige på 1800-talet innan den slogs ut av lagern. Den är söt, mörk, ofta rökig och kan smaksättas inte bara med humle utan också med exempelvis pors och skvattram. Vi har valt att brygga två varianter: en på enbart humle och en med humle och pors.

Svensk ale
Pors

Specifikationer:

Humle-version:

  • Mängd: 15 liter
  • Startdensitet: 1,046
  • Slutdensitet: 1,011
  • Alkohol: 4,6 vol%
  • Beska: 34 IBU
  • Färg: 20 EBC (mörk bärnsten)

Pors-version:

  • Mängd: 5 liter
  • Startdensitet: 1,054
  • Slutdensitet: 1,012
  • Alkohol: 5,5 vol%

Extraktgivare

ViktAndelTypFärg
1 800 g40 %Pilsnermalt6 EBC
1 800 g40 %Münchnermalt15 EBC
450 g10 %Gotländsk rökmalt 50? EBC
225 g5 %Caraamber70 EBC
225 g5 %Honung40 EBC

Humle och kryddor

ViktTypAlfasyraKoktid
Humle-version:
25 gHallertauer Tradition (kottar)6,2 %60 min
12 gHallertauer Tradition (kottar)6,2 %20 min
12 gSvalöf Mauritz (kottar)20 min
25 gHallertauer Tradition (kottar)6,2 %5 min
25 gSvalöf Mauritz (kottar)5 min
Pors-version:
20 gHallertauer Tradition (kottar)6,2 %60 min
20 gPors10 min

Jäst

Procedur

Brygglogg

16 oktober: Bryggdagen

Börjar dagen med att krossa malten. Vi beslutar oss för att brygga ölet samma dag och att vi ska sätta två olika. Majoriteten, 15 liter, bryggs på Hallertauer Tradition och egenodlad Svalöf Mauritz; de sista 5 litrarna på Hallertauer Tradition och pors. Porsen är plockad vid Ölsjöbodarna norr om Örebro på resan hem ifrån Jämtland i somras.

Samlade upp 23 liter vört men som vanligt blev det för lite (eftersom vi kokade vörten i två separata kastruller så kokade det bort betydligt mer vatten än vanligt). Dessutom blev fördelningen mellan grytorna lite ojämn. 15 litersatsen landade på 1,046 och 5 litersatsen på 1,054. Totalt sett ger det dock en vört på 1,048. Det är ju inte så illa.

25 oktober: Omtappning

Något försenad omtappning; helst vill vi tappa om efter max 7 dagar. Bägge öler smakar kraftigt av död jäst. Humle-varianten ligger på 1,013 (4,3 vol%) och pors-varianten på 1,014 (5,3 vol%). Porssmaken är krafig men inom rimlighetens gränser - den kommer nog att bli alldeles utmärkt.

3 november: Flasktappning #1

Tappar över humle-versionen på flaska. Totalt blir det 25 st tyska halvlitersflaskor. Densiteten ligger på 1,011 och alkoholhalten på 4,6 vol%. Smaken har blivit bättre men det finns fortfarande en obehaglig bismak i eftersmaken.

6 november: Flasktappning #2

Tappar över pors-versionen på flaska. Totalt blir det 10 st svenska 33 cl-flaskor. Densiteten ligger på 1,012 och alkoholhalten följaktligen på 5,5 vol%. Smaken har inte riktigt samma bismak som humle-versionen. Det kan dock bero på att den drunknar i all pors.

16 februari: Provsmakning

Hittills har ölet känts lite omoget men så nu äntligen upplevde jag att det nått en punkt då smakerna har utvecklat sig tillräckligt. Jästen har sedimenterat och i glaset framträder en guldorange öl samt ett vitt skum med bättre skumstabilitet än många av våra tidigare bryggder. Doften är en småbesynnerlig kombination av rök och humle. Det är dock röken som dominerar; en doft som påminner om stall eller lada – fuktig, svettig med toner av halm och läder. Humlebeskan upplever jag som rund, lätt syrlig och ganska mild. Tvivlar dock på att så många skulle hålla med mig om det sista – i synnerhet en forntida svensk. I övrigt är karaktären ganska utjäst och torr; i vanliga fall hade det gjort mig överlycklig men i det här fallet hade det passat bättre med lite restsötma.

Målet var förtås aldrig att göra ett tidsenligt öl utan bara att låta mig inspireras, men skulle jag brygga det här ölet igen så skulle jag sträva efter att göra det sötare, maltigare samt minska på humlen. Troligtvis skulle jag också byta ut den gotländska rökmalten helt eller delvis mot tysk då jag inte finner den nuvarande röksmaken särskilt behaglig. Sen var det också onödigt att använda vår egenodlade Svalöf Mauritz i en öl där humlen inte får chans att riktigt träda fram.

xhtml css