Humleodling 2010

På grund av den kalla våren är humlen sent upp ur jorden. Väl uppe kämpar den dock hårt för att ta igen den förlorade tiden. Även om humle är en tålig växt så har jag tidigare år lagt märke till att den är känslig för alltför kraftig torka. Bladen blir gulna och vissnar eller så angrips de av ohyra som tuggar stora hål. Under den heta och torra sommaren försökte jag därför titta till humlen så ofta som möjligt samt hälla på några liter vatten varje gång. Tidigt på våren hade jag också gödslat lite grann med hönsgödsel och algomin ekogödsel.

Arbetet ser ut att ha gett resultat. Kombinationen av kraftig sol och korta intensiva regn verkar passa humlen perfekt. I synnerhet en av Mauritz-plantorna (på bilderna) har växt sig rejält stor och producerat stora mängder kottar. Även plantan från Danmark har börjat arta sig och har nu producerat sina första kottar.

Det blir ett tufft arbete att få ner plantorna och plocka loss kottarna. Rankorna har bildat ett rejält nystan och har naturligvis även letat sig upp i intilliggande äppleträd. En av Mauritz-plantorna står för majoriteten av kottarna (de två bakre korgarna) medan den andra ger en mer beskedlig mängd (främre korgen till höger). "Dansken" ger en så pass liten mängd (till vänster) att det inte känns lönt att separera sorterna. Allt öses samman i samma påse och vikten uppmäts till 860 g – långt mer än jag hade vågat hoppas på. Kottarna breds ut ovanpå tidningar och får ligga där ungefär ett dygn. Jag ställer en fläkt vid sidan om som får blåsa på högen i några timmar och jag går ofta förbi för att röra runt. Nästa dag har vikten reducerats till 310 g. Jag förpackar humlen i tre påsar à 1 hg och tar undan de sista 10 g för att ha som humlete. Så småningom ska det bryggas ett välhumlat Mauritz-öl men dessförinnan har jag några andra öl som jag egentligen skulle bryggt redan i somras om inte värmen hade tagit knäcken på mig.