Dominikansystern Catherine de Sienne Cottin, Stockholm, har avlidit, som tidigare meddelats. Hon blev 91 år gammal och hade vid sin död varit verksam i Sverige i 50 år nästan exakt på dagen. Sr Catherine, som härstammade från Lyon, var licenciée ès lettres. Innan hon inträdde i dominikanorden 1941 undervisade hon i latin och franska i hemstaden.

Hos dominikansystrarna anförtroddes sr Catherine många ansvarsfulla uppdrag. Under sin tid i Frankrike var hon novismästarinna 1946-1955. Efter ankomsten till Sverige var hon priorinna i kommuniteten i Stockholm 1958-1969 och föreståndare för den svenska viceprovinsen (ca 15 systrar) inom den Helige Dominikus’ Romerska Kongregation (CRSD) i två omgångar 1969-1972 samt 1988-1991. Även i Sverige var hon novismästarinna under lång tid, 1972-1986. Många av systrarna har som noviser fått en ovärderlig handledning av sr Catherine. Hon fungerade som andlig vägledare och samtalspart för många även långt efter novistidens slut.

Sr Catherine levde och arbetade i följande kommuniteter i Sverige: Stockholm (Villagatan), Stiftsgården Marielund, Ekerö, Märsta samt åter Stockholm (Västmannagatan).

Under den första perioden i Stockholm undervisade sr Catherine i franska tillsammans med de andra franska systrarna på Villagatan. På Marielund, där hon verkade i 30 år, gjorde hon sig känd bland gästerna för sin franska kokkonst. Av vilka enkla råvaror som helst tillredde hon de mest fantastiska läckerheter. När hon inte rörde i grytorna, sågs hon ofta med en bok av tegelstensformat i händerna. Ofta rörde det sig om någon nyutkommen teologisk bok från Frankrike. Till sina noviser förmedlade hon delar av dessa läsefrukter, åt var och en efter hennes förmåga. Sr Catherine var en fransk intellektuell med sund, kritisk analysförmåga. Denna tillämpade hon även på utvecklingen inom katolska kyrkan. Med sin långa erfarenhet från tiden före, under och efter Andra Vatikankonciliet (och dessutom uppväxt i den helige Irenaeus’ stad) tillät hon sig ibland att kritisera vissa fenomen samtidigt som hon var absolut solidarisk med kyrkan.

Tillsammans med sr Catharina Broomé skrev sr Catherine boken ”I kyrkans mitt – kloster, ordnar och kongregationer” (Proprius 1989). Hon syntes och hördes dock inte så mycket utåt. Endast sällan var hon ute och höll föredrag eller skrev artiklar, men hon betydde desto mer för den inre gemenskapen. Hon gjorde det också möjligt för andra systrar att ha ett kvalificerat, utåtriktat apostolat genom att ge dem tid, uppmuntra till studier och utbildning samt inte minst ge kloka råd.

Vid slutet av 1980-talet tog sr Catherine initiativ till vissa förändringar inom viceprovinsen. Det betydde bl.a. försäljning av huset på Villagatan, där systrarna verkat i över 50 år. Husförsäljningen gjorde det möjligt för systrarna att ta itu med nya arbetsuppgifter, mer anpassade till aktuella behov inom och utanför det katolska stiftet.

I början av 1990-talet förlorade sr Catherine sin syn. Att inte kunna läsa var i sig ett lidande för en så intellektuell person. Senare drabbades hon även av en stroke, vars följder successivt förvärrades. Efter den långa och plågsamma sjukdomstiden kom döden närmast som en befrielse, även om hon lämnat ett stort tomrum efter sig.

Dominikansystrarna inom CRSD har förlorat en god ledare, syster och vän. Samtidigt tackar vi Gud för vad sr Catherine fick betyda för oss och katolska kyrkan i Sverige i 50 år.

Må hon vila i frid.

Dominikansystrarna i Stockholm och Göteborg

genom

Sr Katrin Åmell OP

(Denna minnesteckning skrevs för Katolskt Magasin)