Släkten Gottfries från Färs härad i Skåne

Probanden är Ingrid Gottfries farfar. Probandens barn antog släktnamnet Gottfries.

Antavlan är framtagen med Disgen-"bygg antavla" med undertryckande av probandens hustru och mor, då dessa kommer att få egna platser på denna hemsida. Texterna för probandens barn har borttagits. Tabellen har skrivits ut som Rtf-fil i Disgen/d-stand. Efter redigering är filen placerad på denna hemsida. Tyvärr har person- och ortsregistren inte skrivits ut.

 

Proband

Nilsson, Nils Gottfrid Christian (1:1). Folkskollärare och bitr. kantor i Vomb. Född 1861-10-30 i Vomb (M) (kb). Död 1958-10-18 i Malmö (M). Begravd 1958 i Vomb (M).

Enligt Wombs husförshörslängd (skolhuset) gift 2/4 88, antagen till skollärare 28/6 1885, tillträde 1/1 1886. Husförhör aa."

Enl. Lärarmatrikel 1895: examen 1883, första befattningen 1884 och i nuv befattning 1886. Antal inskrivna barn i enheten 41."--

1994-95 (IG): Fadern var lärare i Vomb, familjen bodde först i Gamla skolan men flyttade 1861 (cirka) till den då nybyggda vita skolan. Utbildades på seminariet i Lund till folkskollärare. Arbetade först några år i Skartofta (Öveds socken). När fadern dog blev Gottfrid lärare i Vomb.

Det finns ett porträtt i olja av honom målat av Gerhard Wihlborg och en kolteckning av Jonas Åkesson hos Hjalmar. Carina har en teckning signerad "Björk" (som är reklamtecknare Bror Björk, verksam på 1930-talet). Barnen tog sig namnet Gottfries omkring 1905-06; det var naturligt sades det eftersom man talade om Gottfrids pojkar. Det var väl också en namngivning till följd av att namnet Gottfrid var traditionellt i den tyska släkten Wollter. Ibland stavades Gottfried med ie.

Torsten Leissner, SDS, 1951 inför 90-årsdagen (sign Leison):

"Prima liv. 90-åring har musik, dans som hobbies". - Att vid 80 års ålder ha gått riksmarschen (den stora på 1 1/2 mil), för säkerhets skull två gånger på rad, och att ett par år tidigare ha gått i dansskola (eftersom det var förargligt att behöva sitta, när det spelades hot eller swing), det hör ju till ungdomsbravaderna menar f. folkskolläraren och lantbrukaren i Vomb, Gottfrid Nilsson... När han häromdagen frågade läkaren, som hade konstaterat att han fortfarande var vid "prima liv", hur han skulle undgå att bli sjuk, bad läkaren att i stället att få returnera frågan till honom. Och G. vet nog svaret, han sköter fortfarande ensam hem och matlagning både i sommarbostaden i Klostersågen, där han odlar ett tunnland jord för att ha något att göra, och i våningen i Malmö, staden som ger honom vinterns musikupplevelser. Arbete är nog det bästa receptet för ett långt liv, försäkrar den otroligt vitale nittioåringen.

När jag 1886 efter min far blev folkskollärare i Vomb, var årslönen 500 kronor plus kofoder. På den var det svårt att dra fram 5 pojkar och en flicka, så jag arrenderade av baronen på Övedskloster 12 tunnland jord, som gav oss mjölk, fläsk och bröd. I jämförelse med min far hade jag i alla fall lindrigare med skolan, han hade haft 120 elever ensam, jag hade bara 60. Vi använde den s.k. lancastermetoden, "monitörer" bland de äldre elverna undervisade de yngre, som fick stå i en cirkel, genom att med en pinne peka på bokstäver och siffror på stora plakat. Så lärde sig dessa läsa och räkna, medan jag undervisade de äldre i samma sal.

Vi hann också med efterutbildningen genom en ungdomsförening, som om söndagarna bjöd på föreläsningar, lekar och sådant, vi bildade en sångkör, som gav konserter lite var stans, vi spelade Wranérs pjäser både hemma, vid midsommarfester på Övedskloster och i Harlösa. Med en seminariekamrat som glunten sjöng jag magisterns roll. --

Från ett annat håll vittnas om, att G.. på sin jordlott var en framsynt föregångsman. Redan på 90-talet anlade han efter bilder i en lantbrukstidskrift något för den tiden så revolutionerande som stensatt gödselstad med tak över. Han införde lupinodling och kunde ett år sälja för 3000 kr. frö till Svalöv. Han fick prisbägare och diplom för det, och var även den förste med luzernodling och med att så rabbor till vinterfoder. Det var bara "baronen", som uppskattade hans nymodigheter, bygdens folk höll honom för en våghals. Men en föregångsman för denna eftersatta bygds lantbruk blev han...

Eftersom skolläraren i Vomb också hann med en del kommunala uppdrag, förstår man, att han aldrig legat på latsidan. Det gör han heller inte nu som 90-åring, långt därifrån. Efter pensioneringen 1921 tog han ett lantbruk i Raby men fick efter några år av baronen på Övedskloster som livränta Wärnershus i Klostersågen med ett tunnland jord, som han nu bor och brukar på sommaren..."

I det gamla fattighuset i Vomb som idag kallas Byagården och är en samlingslokal har Charlotte gjort ett utställningsskåp över byskolan i Vomb, som kan beskådas. Carina har där deponerat en fröpåse som både Anders och Gottfrid använt i undervisningen samt några av Gottfrids medaljer! Även andra lärarättlingar har bidragit med föremål.

(Far I:1, s 1, Mor I:2, s 1)

Gift 1888-04-02 i V Sönnarslöv, Klippan (L) (kb) med Möller Nilsson*, Louise "Lisa" Fredrika Dorothea "Vissen" (1:2). Född 1863-04-13 i Norra Vrams församling, Klippan (L) . Död 1932-03-04 i Malmö (M). Begravd 1932 i Vomb (M).

1994-95 (IG): Louise föddes i mejeribostaden på slottet Wrams Gunnarstorp, där fadern var mejeriföreståndare, även modern deltog i driften av mejeriet. Efter pensioneringen flyttade föräldrarna till Västra Sönnarslöv, Louise då 7 år flyttade med och levde med dem tills hon vid 25 års ålder gifte sig med Gottfrid och flyttade till Vomb. Dessa uppgifter är bekräftade på Landsarkivet i Lund.

 

Magda Wollters bok "Kellers" är en släktroman och handlar om Louise' familj. Hon själv finns inte som romanfigur. Boken ger en fin bild av tyska invandrare som båda föräldrarna var men de hade träffats i Skåne. Dessa invandrade tyska familjer stödde varandra starkt. Det har alltid varit svårt att veta vad som är fakta eller fiktion om denna familj. I juli 1995 gör Maria Louise och jag en släktforskarutfärd till Vrams Gunnarstorp och kör genom de gamla byarna från Lund och in i 1800-talet. Vi hade läst på i uppslagsböcker på Lunds stadsbibliotek och funnit att mejeriet var en förnämlig byggnad. Det var ju där Louise föddes och levde till 7 års ålder. Vi tog oss till gårdskontoret och blev mycket väl mottagna. Mejeriet revs på 1960-talet men det fanns en vacker tavla på väggen som Ingrid fotograferade. Vi fick veta var mejeriet legat. I gårdsarkivet fann vi inget av intresse. Men vi fick uppleva stämningen. --

Louise fick bidra till försörjningen av lärarfamiljen i Vomb. Hon tog t.ex. emot posten, som på den tiden ingick i lärarens uppgifter, hon hade konstnärer i kost och logi och dessa blev ibland vänner för livet som t ex Jonas Åkesson. Enligt Julius fanns det gott om teckningar i köket i skolan i Vomb. Dora och Maria Louise har hört berättas att Mollie Faustman målade en tavla av Louise i olja när hon som elev med kamrater bodde i Vomb. Tavlan tog konstnären med sig. På stadsbiblioteket i Lund finns boken "Då", Mollie Faustmans memoarer (1958). Här beskrivs vistelsen hos läraren i Vomb på ett mycket humoristiskt sätt. Läs det!

Louise som var glad och musikalisk var tillsammans med Gottfrid med om att starta Vombs sång- och ungdomsförening, som uppförde både sång-och teaterpjäser i byarna. Föreningen blev så rik att den skaffade sig ett eget hus, som ännu finns kvar i Vombs by. Louise deltog också i startandet av Röda korset i Öved. På en auktion på Övedskloster inköptes en fransk skulptur av Voltair och en 1700-talsstol, båda föremålen hos Ingrid idag. Maria Louise fick av Louise en filigrambrosch som är densamma som finns på ateljefotografiet av Louise. När Gottfrid pensionerades flyttade familjen till Raby nr 12 i Vomb. Den trevliga bilden av farmor Louise med vitt förkläde och en blummehöna är tagen där. Under min uppväxt fanns bilden på Gamlegård, ja ända tills ramen föll sönder, nu mångfaldigade i "släktboken".

Efter några år flyttade man till Wernershus i Klostersågen.

Charlotte har starka minnen från Vernershus i slutet av 20-talet. Här vad hon berättat för Ingrid: "Liksom på Nr 20 i Borrby omkring mormor och morfar rådde stor harmoni i Vernershus mellan farmor och farfar, en källa till glädje i hela livet för Charlotte. När hon var i 10-årsåldern (omkring 1927) var hon där en vecka. Hon minns den fina stämningen. När man kom ut genom köksdörren fanns det reseda och ringblommor på slänten, på framsidan en rad med rosor, rabatter, stort grönsaksland, allt i bästa ordning. Innanför det lilla köket fanns sovrummet med en stor säng vackert bäddad med ett fint vävt täcke; också en väggklocka. Sedan kom man in i det stora underbart vackra rummet (en gång skolsal) med ett stort bord med vävnad och silverskål. Farmor och Charlotte plockade ringblommor och reseda och fyllde skålen, en silverskål (i vitmetall) farfar fått i jubileumsgåva, det fanns en orgel, den franska stolen, en Anders Zorn-tavla på väggen (kopia av en teckning), vackra frächa trasmattor, fönster utåt trädgården. Louise undervisade Charlotte, som minns den undervisningen än idag i detalj.

En dag skulle farmor till Övedskloster på Röda Kors-sammanträde. Då kom Tage från Raby med häst och vagn. Farmor tog över och körde själv till Öved, alltmedan Tage gick tillbaka till Raby. Charlotte minns också farmors glädje och smittande skratt som hon känner igen hos olika ättlingar och som alltid gläder henne... När Louise dog blev det tyst i familjen. Det hade varit tunga år speciellt för Malla: Louise dog av en demenssjukdom. Charlotte minns begravningen i Vombs kyrka, prästen talade om Louise vackra sångröst, vilken man skulle komma att sakna."

Dora har berättat att det på vinden i Vernershus fanns en papperslåda med fotografier. Åke och Dora tillsammans med Malla och Nils hade halva huset och Tage med familj resten. Åke sa att de måste vara 100 år gamla. Dora vet inte var de blev av och jag har inte lyckats spåra dem. Vem vet något om bilderna?

Om du söker efter gravplatsen så ställ dig just innanför grinden med ansiktet mot kyrkporten. På höger hand har du en gång och där finner du gravplatsen som gravplats nummer två, en stor gravplats där även Anders och Mathilda är begravda, samt medlemmar av familjen Meyerson. Vi vet numera också att den stora svarta diabasstenen hör till släkten Ahde, här ligger AD Svenssons föräldrar begravda. Gottfrid och Anders var ju svågrar!

 

(Louise Möllers anor skrivs inte ut!)

Barn:

Gottfries*, Anders Julius "Julle" Nilsson (1:3). Agronom, lantbrukare Gamlegård, Borrby 58, RVO. Född 1889-01-10 i Vomb (M) (Ingrid Gottfries). Död 1964-01-17 i Åkarp (M). Begravd 1964 i Vomb (M).

Gottfries*, Thure Emil Wolter Nilsson (1:5). Förvaltare Estancia Bella Vista, Guerrero, Argentina. Född 1891-04-27 i Vomb (M). Död 1968 i Argentina. Begravd 1968 i Argentina.

Gottfries*, Knut Axel Gottfrid Nilsson (1:4). Fabrikör i Stockholm. Född 1894-01-10 i Vomb (M). Död 1949-09-27 i Stockholm (A). Begravd 1949 Lidingö kyrkogård

Gottfries*, Tage Nilsson (1:6). Född 1896-06-27 i Vomb (M). Lantbrukare, lagerarbetare. Död 1978-06-11 i Malmö (M). Begravd 1978 i Minneslunden på Östra Kyrkogården i Malmö (M).

Gottfries Meyerson*, Mathilda "Malla" Nilsson (1:7). Föreståndare och designer på Eiser i Malmö (M). Född 1901-07-03 i Vomb (M). Död 1996-02-29 i Malmö (M). Begravd 1996-03-08 i Vomb (M).

Gottfries*, Kjell Åke Nilsson (1:8). Lantbrukare, åkeriägare. Född 1908-04-15 i Vomb (M). Död 1991-07-22 i Malmö (M). Begravd 1991 i Vomb (M).

 

Generation I

I:1 f

Nilsson, Anders (1:9). Född 1828-10-18 i Fränninge (M) (kb). Skolmästare i Vomb (M). Död 1885-03-17 i Vomb (M). Begravd 1885 i Vomb (M) (kb).

Arvid Gottfries 1950-tal: "Ur kyrkobok: Rusthållare Nils Åkessons hustru Elna Olsdotter födde en son lördagen den 18 oktober som döptes av kyrkoherde Rothstein och kallades Anders. Rusthållare Per Åkessons hustru Elna Lassesdotter i Frenninge bar barnet. Faddrar: Rusthållare Per Åkesson och Rusthållare Per Nilsson nr 13 i Frenninge."

Ingrid Gottfries 1995: Anders utbildades på seminariet i Lund på 1850-talet, bl.a. i växelundervisningsmetoden där en lärare visserligen hade många elever men klarade detta genom att använda de försigkomna eleverna som ordningsmän. Sonen Gottfrid berättar om detta, se dennes ansedel. Anders första plats var i Högseröd där släkterna Rosenqvist och Wollter då levde, dvs också blivande hustrun Mathilda.

Ur en släktbeskrivning gjord av Ingemar Ingers 1978 och som delvis också är referarad i Mathildas ansedel hämtas följande: "Anders och Mathilda Nilsson var ett lärarpar med stort anseende. Det berättas att föräldrar från andra socknar lät inackordera sina barn i Vomb för att de skulle gå i skola hos Anders Nilsson. Han var en duglig lärare och gav barnen goda kunskaper och fostrade dem till renlighet och ordningssinne."

Kommundelsnämnden i Veberöd utgav 1992 en skrift "Veberöd" (Förf.; Maud Grönberger, Helsingborg 1992) som i avsnittet under Vomb har en uppteckning av uppgifter av Anders Bengtsson, född 1850 i Vomb, som berättar om skolan på Vombdialekt. På Folklivsarkivet i Lund finner jag originalet, uppteckningen har gjorts av Ingemar Ingers 1930 (Manuskriptsamlingen, Färs härad, Vomb):

"Ja jikk i skole fårr skolemästare Nilsen. De va i dänn gamla skolan. Då va vi hondratrettien de sista åred ja jikk där. De va en andans mann te lära barnen, männ stränj va hann. Männ ja bejittj me. De va en gång, de va dänn fåste april. Di skole narra dåmm april, di skole gå inj en å en å anmäla se fårr skolemästaren. Där va flere såmm komm inj, å de va de såmm reta-n. Dänn gången ble där ranscherad iblann skolepågana. Di fittj pryl. Han hade en råttinj, å hann to dåmm framm til katedoren, å där smorde hann dåmm en ätte en an. - Hann hade minsann et stift arbete å va ena iblann så många. De va injen ongor hann ble arri iblann. - Sån-bänken dänn sto där, männ dänn gajna vi ente. Vi skrev po tavla jinast. Där va en skolemästare såmm hidde Pärsen, den hann ganja dänn. - De va ente nåkk hann hålt reda po dåmm i skolan, männ han tokta dåmm i byen åsse. Di tore ente svarja, å di måtte visa åpp hännorna maren å midda å kväll, så di va rena. Å di fittj ente gå inj i husen me våda hosor å sko. Då hade vi svensk historia å jeografi å fårrklarinj å testamänte å flera salmor i salmebogen. Dänne häre hålt se mest te evanjéliom. De tytte hann vi hade mäst nytta au." Ingers gör en anteckning om AN: "..död genom drunkning..var en mycket duglig lärare. Omständigheterna vid hans död äro höljda i dunkel." Vi ska veta att Ingers studerade byn Vomb mycket ingående eftersom han var Vombsing själv (Nordströmättling).

Ernst Frostins uppteckningar på Folklivsarkivet: Där finner jag (1995) en uppteckning av Ingemar Ingers av vad Anders Bengtsson, född 1850 från Vomb (samma som ovan) berättat, och som rör fiskaren Jöns Levau i Fiskarhuset, Harlösa (som är Fiskargården vid Kävlingeåns utlopp från Vombsjön, det finns flera uppteckningar om denne Levau och hans krafter):

"Litta kånstor kunne hann, bevars. Hann va trod ti-ed, imellortid...Di sa hann va skyll ti ad skolemästare Nilsen hann ble i sjön. Männ de va såmm sajt fylle. Hann hade vad nor-po å skole gå imod hömmed. Hann hade vad inje hos Levå. Å hann sypp meed, skolemästaren. Hann hade kommed au väjjen å bled vilse. De ble såkallad ren olykkshändelse me ded. Nu va de åmm kvällen. Di sa en au Levåus påga hade fyllt-en änna nårr te Igla tjarr.. Di konne se presis fjeden (stegen) där hann hade stämmt (stannat) ve sjön å trött ud. Han hade en päls po, så hann hade flöded auanpo byljan. Hann hade flöded auanpo byljan te Klosters Lann. Levåu hann rya se å sa hann va illa trod, 'männ ja har min själ injen del i -ed'.

(Barn Proband, s 1, Far II:1, s 1, Mor II:2, s 1)

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Nilsson Svensson*, Anna Evelina (1:157). Småskollärarinna. Född 1859-09-02 i Vomb (M) (Vomb födelse- och dopbok). Vigd vid Anders Svensson 3/2 1881 (LLA Vomb). Utflyttad 1881-10-29 från Vomb till Stoby eller Stehag (M) (LLA Vomb Skolhuset). Begravd 1941 i Eslöv (M).

Eric Ahdes dotter Anita Carlsson 1995: "Farmor utbildade sig till småskollärarinna. Gick också någon sykurs i Landskrona."

Ingrid Gottfries 1995: I detta hem i Eslöv bodde Annas mor Mathilda i många år före sin död 1911. Anitas far dog när Anita var 3 år 1920, hennes farfar dog 1922. Besök görs i Vomb tillsammans med dottern Amie med barnbarnet Lisa, Pelle Hederström och mig i samband med en släktforskarträff 1995. Anita hade gjort sitt enda tidigare besök där när hon var 8 år tillsammans med farmor Anna och fastrarna Andréa och Helga samt farbror Hugo. Jag får låna två vackra fotografier från detta tillfälle, en bild av skolhusen med kyrkan i bakgrunden och en bild från AD:s föräldrahem, där man kan se Anna. Anita minns inte att hon någon gång hörde berättas om besök hos släkten i Vomb. När hon själv besökte Vomb var ju brodern Gottfrid pensionerad. Därmot minns hon väl Annas syster Mathilda med familj.

På min önskan skriver Anita (7/71996) ett brev om sin farmor: "... Det var i augusti 1924 som jag förflyttades till farmor på Palmgatan 4 i Eslöv. Farmor var liten och söt och snäll och generös. Hon var i högsta grad en FIN fru. I det stora huset vid Palmgatan bodde också "faster" Maja. Syster till farfar.Två jungfrur skötte ruljangsen. Wendela, som blev kvar i över 30 år, och Kerstin Olsson, som dog 1927 i februari. Kerstin hade följt med farmor från hemmet i Vomb. Hon var född 1847, tror jag. Farmor blev änka 1921. Säkert rik änka. Jag hade det som en prinsessa. Uppassad, omskött med andra ord. MYCKET bortskämd. Men 1932 förlorade farmor mycket pengar i Kuegerkraschen. Sedan blev det sparsamt i överkant. Jag märkte inte så mycket av sparsamheten, mer än att hemsömmerskan, som kom vår och höst, sydde kläder till mej av gammalt, som hämtades ner från vinden, tvättades och syddes om. Enligt farfars testamente så skulle faster Maja ha vissa kläder per år plus en summa, jag tror 600 kr, och fri mat och husrum..

Ett veckoslut i månaden kom Kjederquistens från Klippan och Ahdes från Hässleholm. Någon gång kom också Beckemans från Stockholm. Då var det FEST. Härlig mat, fina viner, bästa servisen, kristallglas och nyputsat silver, på styvmanglat duktyg. Och Wendela i svart med vitt litet förkläde och en vit remsa i håret.

Farmor var mycket social. Ordförande i Röda Korset och i något som hette Jultomtarna. Jag ska ha ett urklipp, som Gunnel skickat, men jag kan inte hitta det. Det är om Fru A.D. Svensson. Farmor var alltid söt och välskött. Hon for ofta till Köpenhamn ihop med bästa väninnan, Anna Stoltse i granngården.

Nilsson, Nils Gottfrid Christian (1:1). Född 1861-10-30 i Vomb (M) (kb). Död 1958-10-18 i Malmö (M). Begravd 1958 i Vomb (M). (Se Proband, s 1).

Nilsson Persson*, Mathilda Ernestine (1:158). Född 1863-11-16 i Vomb (M) (kb).

I samband med min släktforskning tar jag våren 1994 kontakt med Millans son Lave Olsson för att ta del av Mathildas tre döttrars släkttavlor, som jag också får. Lave skriver följande: "När jag bläddrar i verket hittar jag ett och annat igenkänt namn. Givetvis hittar jag min mormor Mathilda Ernestine. Hennes broder Gottfrid (din farfar) minns jag också. Han gick riksmarschen när han var över 80 år och inte nog med det, då han kommit i mål, gick han till fots tillbaka igen. Han lär också på gamla dar gått i dansskola för att lära modern dans i syfte att kunna kurtisera de unga damerna.

Det utspann sig en tradition hos den generationen att fira annandag jul tillsammans och spela kort. Det skedde många gånger hos mina föräldrar. Det var Gottfrid, Alfred, Yngve och Noras Sven (Sigge kallad). Det spelades vira, glammades, bolmades cigarr och kortspelsjargongen var ljudelig och överglänste vida Albert Engström.

Din fader "Julle" har jag upplevt en gång, då han höll valtal på ett torg i Kristianstad. Jag kan se honom framför mig dock utan att kunna beskriva honom.

Malla och Nils Meyerson (och hans pianospel) har jag också träffat, mestadels i Bettans hem. Andrea och Ivar Kjederqvist (den glade studentsångaren från Klippan) har jag träffat." Se vidare under Bettan. /Ingrid Gottfries

1994 Anita Carlsson f Ahde okt/95: Mathilda var lång och smal, Alfred kort.

 

I:2 m

Wollter Nilsson*, Mathilda Christine (2:1). Barnmorska i Vomb. Född 1839-08-14 i Högseröd (M). Död 1911-01-29 i Eslöv (M). Begravd 1911 i Vomb (M).

Födelseboken från Högseröd 1839: "Corpral C. Wollters och dess Hustru A. Rosenquists dtr Mathilda Christina f d 14 aug och döpt d 21 aug. Moderns ålder 42 år. Susc. Fru Prostinnan Wieselgren, född Mathilda Rosenquist. Test. Herr prosten P Wieselgren, Mag. pastor B T Brorström, studenten W Lund?berg, mamsell Emma Rosenquist och mamsell Mathilda Cronvall."

Ingemar Ingers har för Charlotte berättat om Mathildas goda rykte som barnmorska. Hon förlöste barnen i familjerna Holmström och Ingers på Hvilan i 3 generationer. Hon hämtades i god tid från Vomb när ett barn skulle födas. Ibland dröjde barnet och hon kunde få stanna en vecka efter förlossningen. Ingemar brukade säga att det inte var så konstigt att så många av hennes ättlingar blev läkare och sköterskor. Tora Vega berättade också för Charlotte om Mathildas duglighet. Så snart hon kom till Hvilan när ett barn skulle födas spred sig lugnet. Hon hämtades från Vomb med häst och vagn. Sedan hon blev änka hade hon en tid barnmorskeverksamhet i Eslöv.

14/10 1994 får jag av Harald Bergendal en släktbeskrivning gjord av Ingemar Ingers i samband med en släktutfärd i Färs härad 27/5 1978, varav jag citerar: "Till släkten hör också skolläraren i Vomb Anders Nilsson .. och hans hustru Matilda.. som var kusin till Christine Nordström och var nära vän till familjen på Nygård....Matilda hade fått utbildning som barnmorska vid Lunds lasarett. Hon var känd som Skånes mest framstående barnmorska. Hon iakttog hygienens krav mer än sina samtida kolleger och hon hade ett glatt humör, som var välgörande. Hon hade rättigheter att åtaga sig förrättningar på andra orter, om inte barn väntades i Vomb under den närmaste tiden, och hon var gärna anlitad på herregårdar och i prästgårdar. Hon var också släktens barnmorska från 1860-talet och ett stycke in på 1900-talet. Då hon blivit änka, tog hon avsked från tjänsten i Vomb och bosatte sig i Eslöv hos den äldsta dottern Anna, gift Svensson. Hon hade en obetydlig pension men försörjde sig huvudsakligen genom sin privatpraktik till året före sin bortgång, 1911."

Av dotterdottern Bettan (Elisabeth Persson) fick jag några föremål som härrör från Anders och Mathildas hem. Bettan tyckte de passade i skolan i Vomb som jag då ägde och som hon besökt. Det var ett fotoporträtt i ram. Fotomontaget var gjort av dottersonen Benno Beckeman i Stockholm! Och en gungstol som Pernilla har idag tillsammans med en bolsterväv i lila färg. Dessutom 2 stora kaffekoppar.

På Folklivsarkivet hittar jag en uppteckning från 1930 gjord av Ingemar Ingers efter en berättelse av Ola Persson, f 1877 i Vomb: "Om barnmorskan i Vomb. Skollärare Anders Nilssons fru var barnmorska. Hon kallades mor Nilsson. Hon hade 2 kr för varje förrättning hos husmännen och 5 kr hos bönderna. På stora gårdar kunde hon få upp till 10 kr. I fattiga hem var hon mycket värderad för sin hjälpsamhet och anspråkslöshet. Hon var en mycket skicklig barnmorska och anlitades också utom socknen. Det var de som var förmögna som bjöd upp till 50 kr för att hon skulle komma på förrättning."

Systrarna Nora, Bettan och Millan har gjort en släkttavla utgående från Anders och Mathilda. /IG95

(Barn Proband, s 1)

Gift med föregående ana.

 

(Mathilda Wollters antavla skrivs ej ut)

Generation II

II:1 ff

Åkesson Åkasson, Nils (1:243). Rusthållare Frenninge nr 30 . Född 1790-01-02 i Farhult, Långaröd (M) (Frenninge husförhörslängd /IG). Död 1841-04-21 i Frenninge 30 (M) (Frenninge kyrkobok husförhörslängd /IG).

Arvid Gottfries 1950-tal: "Födelseboken från Långaröd där Farhult ligger är förstörd." Nora och Bettan har vid släktträff 1967 meddelat att det finns en släkting på Anders sida, möjligen en syster gift Abelin i Stockholm, som hälsat på och "som var mycket elegant".

1996: Eftersom kyrkoböckerna för Långaröd är borta försöker jag rekonstruera Nils Åkessons liv från kyrkoböckerna i Frenninge: Han flyttade från hemmet till Frenninge socken och bodde där hela sitt liv i olika byar inom socknen. Först till Skumparp där han var "TjensteDreng", som framgår av vigselboken. Han gifte sig 1811 med Elna som var rusthållardotter i Frenninge by; vilken gård hon kom ifrån vet jag ännu inte (nr 7?). De bodde sedan i byn Hårderup, på hemmanet nr 5. Här föddes äldsta dottern Hanna 1813. Gudföräldrar var ett par från Hårderup.

I "Frenninge socken genom tiderna" sägs att kartor från 1700 och 1832 visar att Hårderup är en by med 10 gårdar och 6 gatehus i en rad vid en bygata längs med ån, som byn hade utvecklats vid. Det här är på Linderödsåsens sluttning söder om Långaröd, det är inte långt mellan Farhult och Hårderup. Bynamnet Hårderup antages i boken ha med ordet hårt att göra, ett hårt torp! I denna by levde den unga familjen förmodligen på en av de tio gårdarna.

(1998 visar släktforskningen att Hårderup 5 är en släktgård och att Nils mormor kom från denna. Nils blev faderlös vid 14 års ålder.)

Elnas far Ola var förmodligen välbeställd men han dog redan 1813 på hemmanet nr 7 i Frenninge by. Det är svårt att i husförhörslängden reda ut detta, det finns många anteckningar på nr 7 som tycks ha bestått av många hushåll. Jag tyder skriften så att Ola och Gunnil med fosterson Karl bor på nummer 7 vid periodens början (1813-18), änkan med fosterson flyttar 1814 till Lövestad. 1814 flyttar Nils med familj till hemmanet Frenninge by nr 7. Man kan anta att nr 7 bestod av mer än ett hemman. Här föds sonen Ola 1816.

1817 flyttar man till hemmanet Frenninge by nr 14. Sonen Ola dör 1818 och detta år antecknas också Per Åkesson född 1794 i Farhult hos Nils. Det måste vara en broder till Nils. Han var född efter branden i Östra Sallerup så jag finner honom i dopboken i Långaröd/Farhult och kan gå bakåt. Fadern var husman. Nils dotter Anna föds här på nr 7 1818.

Familjen flyttar till hemmanet Frenninge by nr 30 men okänt när då vissa husförhörslängder saknas. Här föds Anders 1828 och då är Nils rusthållare. Fadder vid dopet är just Per Åkesson, som då också är rusthållare på nr 30. Bröderna hade följts åt. Har de var sitt hemman? Detta var vid tiden för enskiftet. I husförhörslängderna finns endast sparsamma uppgifter men på Nils finns antecknat 3 ab, på Elna 2 ab och på Hanna 12 ab. Nils avlider redan vid 51 års ålder 1841. Anders är då 13 år. I den följande husförhörslängden återfinns ej änkan Elna och Anders. Jag vet ännu inte var de bodde sedan.

(Barn I:1, s 1, Far III:1, s 1, Mor III:2, s 1)

Gift 1811-03-24 i Frenninge/M (Frenninge vigselbok /IG) med efterföljande ana.

Barn:

Nilsson, Hanna (1:245). Född 1813-11-13 i Hårderup nr 5, Fränninge socken (M) (kb). Jöns Bengtssons hustru bar barnet till dopet. I den svårlästa texten urskiljer jag att Jöns Bengtsson och Magnus ? från Hörby var faddrar. Enligt husförhörslängden 1836-39 fick Hanna 12 ab.

Nilsson, Ola (1:590). Född 1816-04-27 i Fränninge/M. Död 1817-05-08 i Fränninge/M. "Okänd sjukdom" enligt dödboken.

Nilsson, Anna (1:246). Född 1818-03-31 i Fränninge (M) (kb). Dopet: Skomakare Smiedhs hustru Karna i Frenninge bar barnet. Vittnen var skomakare Smiedh och skräddare Pehr Åkesson i Frenninge. I husförhörslängden för 1836-39 antecknas att Anna kom från Östraby 1837.

Nilsson, Anders (1:9). Född 1828-10-18 i Fränninge (M) (kb). Död 1885-03-17 i Vomb (M). Begravd 1885 i Vomb (M) (kb). (Se I:1, s 1).

 

II:2 fm

Olasdotter , Elna (1:244). Född 1780-04-14 i Fränninge (M).

Arvid Gottfries 1950-tal: "I födelseboken för Frenninge finner man på födelseåret 1780 (ej på 1779) en Ola Olsson, som var gift med Gunilla Cornelidotter och som fick ett barn 1780 och hon hette Elna. Gudmor var Anna Hans Pers i Frenninge och Gudfar Mats Thuvasson och ryttarn Per Frennberg var närvarande."

Ingrid Gottfries 1995: Jag fick av Bettan på 60-talet ett inramat porträtt av Elna. Det finns en stämpel på baksidan med namnet Benno Beckeman. Han hade en fotofirma i Stockholm och var gift med en kusin till Bettan, också barnbarn till Elna. Benno hade gjort en avfotografering eller ett fotomontage. När Anita Ahde Carlsson i okt 95 gör ett besök i Skåne med ättlingar har hon på min önskan tagit med sig samma porträtt, hon vet att det gjordes i flera exemplar av Benno Beckeman.

1996: Jag gör nu om den släktforskning Arvid gjorde i första hand pga Elnas ålder. Anders föddes när Elna var 49 år vilket biologiskt sett är ovanligt. Men allt jag gör nu bekräftar Arvids uppgifter. Men jag kan komplettera.

I vigselboken för 1811 står att lysning skedde 24 Februari och vigsel 24 Marts (?) för personerna TjensteDrengen Nils Åkesson från byn Skumparp och Pigan Elna Olasdotter från Frenninge och att Ola Olsson från Frenninge var löftesman. Efternamnet för Elna skrivs oftast Olasdotter men också Olsdotter i kyrkoböckerna.

Ur dopanteckningarna för barnen hämtas att vid Hannas dop 1813 bar Jöns Bengtssons hustru Maria i Hårderup barnet och faddrar var Jöns Bengtsson och Magnus ? i Hörby. Vid Annas dop 1818 bars barnet av skomakare Smiedhs hustru Karna i Frenninge, skomkare -- och skräddare Pehr Åkesson i Frenninge var faddrar. Vid Anders dop (han föddes 18/10 1828) bars barnet av rusthållare Per Åkessons hustru Elna Lassesdotter i Frenninge och faddrar var rusthållare Per Åkesson i Frenninge och rusthållare Per Nilsson å nr 13 i Frenninge. Modern kyrktogs 23/11. Elna är då 49 år.

Maken Nils dör 1841 vid 51 års ålder när Elna är 62 år. Anders är då 13 år.

(Barn I:1, s 1, Far III:3, s 1, Mor III:4, s 1)

Gift 1811-03-24 i Frenninge/M (Frenninge vigselbok /IG) med föregående ana.

 

Generation III

III:1 ff f

Nilsson, Åke (1:587). Husman i Farhult. Född c 1739 (Färs häradsrätt FIIa vol 24 bouppteckning nr 24 /IG). Levde 1790 i Farhult/M. Död 1804-04-14 i Farhult, Långaröd (M) (Långaröd C:1 dödbok /IG). Begravd 1804-04-22 i Långaröd (M) (Långaröd C:1 dödbok /IG).

Ingrid Gottfries 1996: Husförhörslängden för Långaröd 1826-33 som är den äldsta inleds i mikrokortet med följande text: "Vid prästgårdens i Östra Sallerup brand 1792 1/9 förstördes största delen av pastorsämbetets arkiv." Dopboken för sonen Nils Åkesson finns sålunda ej.

I husförhörslängden i Frenninge socken 1813-18 för hemmanet Frenninge by nr 14 finns Per Åkesson f 1794 22/9 i Farhult i Långaröds socken inflyttad 1817 med en anteckning att han är inhyst hos Nils Åkesson. Detta är enda tillfället Per/Pehr ingår i hushållet men Per och Nils tycks följas åt och båda är till slut rusthållare på nr 30 i Frenninge by. Allt talar för att de är bröder.

Pehrs dopanteckning i Långaröd: Dopboken 1794. "Emellan den 21 o 22 september föddes husmannens Åke Nilssons i Farhult och dess Hustru Anna Pehrsdotters son och döptes d 27 dennes 6 söndagen efter Trinit. Nom: Pehr. Husmanskvinnan Elsa Nilsdotter i Webeck bar barnet. Faddrar var drengarna Måns Pehrsson i Farhult och Nils Andersson i Skärhus, samt Pigan Margaret Andersdotter ibm. Modern 40 år gammal."

Släktforskningen har som framgår avancerat något, det finns grundad anledning räkna med att Pehr var broder till Nils Åkesson och det skulle innebära att en fadder kom just från Skärhus. Är Nils Andersson Åke Nilssons far? I Webeck bodde gudmodern husmanskvinnan Elsa Nilsdotter, som kanske var faster. Och var Måns Pehrsson en morbror? Pehr kan ha namngivits efter sin morfar.

1998: Med hjälp av avskrifter av bouppteckningar för personer från Långaröd under 1700-talet som jag fått del av genom Släktforskarföreningen i Mellersta Skåne och som gjorts i syfte att ersätta kyrkoboken har jag funnit Åke Nilsson och Anna Pehrsdotter och Annas anor långt bakåt. Nils och Pehr är verkligen deras söner; de hade dessutom två döttrar. Det är Anders Olsson i nämnda förening som ställt material till förfogande och som själv är ättling till den äldste anan från 1600-talet.

Långaröds kyrkobok C:1 dödbok: 1804 april d: 14 dödde Husmannen Åke Nilsson 65 år gl och begrofs d 22 i Byen Farhult av ålderdomsbräklighet.

Färs häradsrätts arkiv bouppteckning nr 25 i FIIa vol 24.

Eftersom Skärhus är en by i Långaröd hittar man ej Åkes eventuella anor i kyrkoarkivet pga att arkivet brunnit. 15/3 1998 har släktforskarföreningen i Mellersta Skåne ett öppet hus i Hörby och visar då bouppteckningar från Skärhus. Anders Olsson håller också för sannolikt att Åke kommer därifrån. Det finns verkligen bouppteckningar med namnet Åke Nilsson men det är ju inte alls säkert. Jag för ändå in dessa namn som om de hör till Åke och hoppas att Anders Olsson skall kunna bedöma det jag gör. Det bör gälla Skärhus nr 3.

Färs häradsrätt FIIa 24 bu nr 25: Ingressen: Åhr 1804 d 27de Juni, hölls af undertecknad Laga bouppteckning samt auctionskifte och delning av d 22dra September, efter aflidne husmannen Åke Nilsson från Farhult som efter sig lämnat Enkan Anna Pehrsdotter, samt Bröstarfwingarna älsta sonen Nils 13 åhr gammal sonen Pehr 9 åhr dotter Karna 21 åhr förlofwad med drängen Nils Jacobsson från Ullstofta, dotter Hanna 18 åhr, de omyndigas rätt bevakades af den avlidnes broderson skattehemmansåbon Nils Andersson från Skjärhus. Enkan förmanades ? ? redeligen upgifwa, sådan som denn befants vid den aflidnes ? dödstimma, och intet undandölja.

Om brodersonen heter Nils Andersson från Skärhus, så bör Åke ha en bror som heter Anders. Det finns bouppteckningar där det finns just två bröder Anders och Åke nämnda. Enligt dödsnotisen bör Åke vara född cirka 1839. Åkes fader kan heta Nils Johansson. Nils Andersson nämnd i Pehr Åkessons dopsedel är förmodligen samma person som nämns nu.

Maj 1998: Anders Olsson har kontrollerat mina anteckningar och funnit dem korrekta vad anor beträffar! Åke visar dessutom på Åkes anor i Bräknahult samt eventuellt i Vallarum i Frenninge, dock med vissa frågetecken. I sommar ska Anders visa mig runt i byarna.

(Barn II:1, s 1, Far IV:1, s 1, Mor IV:2, s 1)

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Åkasdotter, Karna (1:725). Född c 1783 i Farhult, Långaröd (M).

Åkasdotter, Hanna (1:726). Född c 1787 i Farhult, Långaröd (M) (Bouppteckning efter fadern /IG).

Åkesson Åkasson, Nils (1:243). Född 1790-01-02 i Farhult, Långaröd (M) (Frenninge husförhörslängd /IG). Död 1841-04-21 i Frenninge 30 (M) (Frenninge kyrkobok husförhörslängd /IG). (Se II:1, s 1).

Åkesson Åkasson, Per Pehr (1:589). Rusthållare Frenninge nr 30. Född 1794-09-22 i Farhult, Långaröd (M) (Frenninge husförhörslängd /IG). Flyttade 1817 från Farhult, Långaröd (M) till Frenninge (M) (Kf hfl).

Man finner honom hos brodern Nils Åkesson. Födelsedatum är något osäkert med 22 eller 23 juli.

 

III:2 ff m

PehrsDotter, Anna (1:591). Född cirka 1751 i Farhult 1, Långaröd (M) (Bouppteckningsavskrifter Långaröd /Alvar Berggren). Död 1817-07-26 i Farhult, Långaröd (M) (Långaröd C:1 dödbok /IG). Begravd 1817-08-03 i Långaröd (M) (Långaröd C:1 dödbok).

"Ingrid Gottfries 1995: När jag sommaren 1995 släktforskar på skollärare Anders Nilssons anor ser jag i husförhörslängden för Frenninge att hans far Nils föddes i Farhult belägen i Långaröds församling högt uppe på Linderödsåsen. Där ligger också Skärhus, där Gunilla Weibull med familj har ett fritidshus. Vid besök hos Gunilla 7-8 augusti kör jag genom Frenninge där Nils var rusthållare som tyder på att han var en välbeställd man. Hans hustru var dotter till en rusthållare i Frenninge. Vi känner inte till vilka gårdar det handlar om. Från Frenninge kör jag via Vallarum, Långaröd, Önneköp; i detta område är Farhult beläget. Det är små vägar. Gunilla och jag gör sedan färder med bil i området och finner Farhult som inte är en egentlig by utan en mindre samling hus och gårdar. Detta är stenig mark, betesmark, gärdesgårdar, åkrar, små och medelstora gårdar, det är inte bördigt. Skärhus är samma slags samling hus och ställen. Detta är en av de högst belägna platserna på Linderödsåsen, endast på enstaka ställen för övrigt är det över 190 meter högt. Man kan faktiskt göra en cykeltur från Gunilla och Ingvar i Skärhus till Farhult! Det är mycket vackert.--

Långaröd dödbok: 1817 D 26 Jul. dödde Enkan Anna Pehrsdotter uti Farhult 66 år gl begrofs d: 3 Aug.

Bouppteckning nr 43 i Färs häradsrätt FIIa vol 34.

(Barn II:1, s 1, Far IV:3, s 1, Mor IV:4, s 1)

Gift med föregående ana.

 

III:3 fm f

Olsson, Ola (1:247). Rusthållare i Fränninge by nr 7 (?), Fränninge (M). Född 1749-06-20 i Heinge by, Lövestad (M) (husförhörslängd Fränninge). Död 1813-10-28 i Fränninge by nr 7, Fränninge (M) (Husförhörslängd). Släktforskning 1996 Ingrid Gottfries: Enligt vigselboken 1811 24 februari är Ola löftesman för Nils och Elna. Nils är en tjänstedräng från Skumparp i Frenninge, 21 år gammal, Elna 10 år äldre. Sedan finner man Elna och Nils på hemmanet Hårderup nr 5 i Frenninge socken. Vi kan anta att Ola hjälpt dem till detta hemman. Husförhörslängden för hemmanet nr 7 i Frenninge by är svårläst. Husförhörslängderna är inte heller kompletta. Det finns många anteckningar. Jag gör tolkningen att Ola och Elna levde på ett hemman på detta nummer, där bor också en "fostergåsse". Här avlider Ola 1813. Han anges vara husman. 1814 flyttar familjen Nils och Elna till Frenninge by nr 7. Tar de över något nr 7 när Gunnil 1814 flyttar med fostersonen Karl till Lövestad? Nils anges i husförhörslängden vara hemmansägare. 1816 föds Nils och Elnas son Ola och blir namngiven efter sin morfar. - August 1996: Bouppteckningen efter Ola återfinns på Landsarkivet i Färs häradsrätts arkiv 1813 (F IIa:30 nr 112). Den omfattar 6 sidor. Man får inte någon kopia. Bouppteckningen finns i avskrift (?) daterad Sjöbo den 27 januari 1814. "Åhr 1813 Den 15 NOVEMBER Förrättades af underrtecknad laga Bouppteckning och auktion efter aflidne husmannen Ola Olsson i Frenninge som med döden avl. Den 29 October och efter sig lämnadt Enkan Gunilla Cornelius Dotter och 5 barn, Döttrar, Äldsta dottern Kiersti varit gift med Husmannen Mårten Truedsson i Hårderup och närvarande Änka. Elna gift med Husmannen Nils Åkesson i Hårderup. Arna gift med Husmannen Nils Isacsson i Woomb. Bengta 25 år och Karna 22 år gammal. De omyndigas rätt bevakades av närmaste Slägting Skomakaren Hindric Smitt i Frenninge. Nils Åkesson och Enkan Kiersti voro själfva närvarande, och bevakade deras rätt. Nils Isacsson i Woomb var inte själf närvarande men i dess ställe hade ställts Fullmägtig Rusthållaren Sven Nilsson i Frenninge som bevakade hans rätt. Enkan bevakade själf sin rätt. Den lilla Qvarlåtenskapen som Enkan omhänderhade Förmants Enligt Lagens Föreskrift att Boet riktigt upgifva sådant som dett vid den afl. i dödstimman befants. Wärderingen hvilken Förrättades av Nemndemannen Nils Månsson i Wallarum och Rusthållaren Anders Jönsson i Frenninge i den ordning som följer Nemligen". Sedan följer långa listor på boet med ett föremål per rad med dels värderade beloppet i Riksdaler och shilling och sedan på samma rad auktionspriset samt med namnet på köparen. Där fanns bl.a. 1 koppargryta, 1järngryta, diverse verktyg i järn, trävaror i form av en väv i ek och en spinnrock. Gångkläderna kan kanske ge läsaren en bild av Ola: han hade 2 mössor varav en Pickelmössa, 2 svarta tröjor, 2 pälsar (förmodligen skinn), 1 blått och 1 vitt livstycke (västar?), 2 par skinnbyxor, 2 par "Linnbyxor", 3 par strumpor, 2 par blå vantar, 4 skjortor, 1 par stövlar, 1 par lärskor. 1 häst (föllja), 2 år som var värd 16 Rd och 32 Sh. Två Fäkreatur, 1 röd ko 9 år värd 16 Rd och 1 kviga 2 år som Enkan fick behålla, den var värd 8 Rd. 4 svarta får och 2 vita lamm delades mellan enkan och barnen. Underskrifter i form av initialbokstäver och namn. Änkan Gunilla Cornelius Dotter. För de omyndiga skomakare Hindric Smitt i Frenninge, rusthållare Sven Nilsson i Frenninge, Nils Åkesson, Kierstina Olsdotter och Enkan Gunilla Cormeli Dotter. Boet uppgick till 53 Rd och 8 Sh. - Nämnas skall att bouppteckning endast skedde om boet hade något värde, så relativt få bouppteckningar gjordes denna tid. Jag har hört släktforskare säga att man nästan aldrig finner uppgifter om silver i boet som måste tolkas så att silvret hölls undan. (Barn II:2, s 1)

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Olasdotter, Kiersti (1:601). Vid Olas bouppteckning i november 1813 är Kiersti änka.

Olasdotter , Elna (1:244). Född 1780-04-14 i Fränninge (M). (Se II:2, s 1).

Olasdotter, Arna (1:602).

Olasdotter, Bengta (1:603). Född 1788 i Frenninge. 1813 vid faderns bouppteckning i november är Bengta 25 år.

Olasdotter, Karna (1:604). Vid bouppteckningen efter fadern i nov. 1813 är Karna 22 år.

 

III:4 fm m

Cornelidotter, Gunilla Gunnil (1:248). Född 1750-03-15 i Wittskövle (L) (Husförhörslängd Fränninge)). Släktforskning 1996 (IG): Jag har inte kunnat följa utflyttningen. I husförhörslängden i Fränninge fanns födelsedatum på fostergossen Karl, 18040108. På detta datum i födelseboken finner jag ej Karl men namnet Pehr, född oäkta (spurius), döptes 10 januari. Föräldrar var Anna Olasdotter från Frenninge och Nils Persson från Starrarp, en by i Fränninge socken. Gudmor var Elna Jöns Jöns i Fränninge. Vittne var Mats Tufvasson i Brostorp och - Hansson i Frenninge. Augusti 1996: Jag letar efter Gunnil i födelse- och dopbok i Wittskövle socken (mikrokort). På det födelsedatum som jag funnit för Gunnil i en husförhörslängd i Fränninge hittar jag inte någon rätt person. Men månaden efter finner jag namnet Gunnil men faderns namn stämmer inte. Jag letar vidare. 1751 "Onsdagen den 20 Marts döptes Cornelius Hindrickssons och Anna Trulsdotters (?) i Widtsköfle dotter Gunnil, som bars av hustru Lasse ? i Widtsköfle. Vittnen voro Hindrick Olsson, Mårten Bengtsson och hustru Cicela Nils Truls i Widtskövle." Mikrokortet är svårläst så jag kan inte läsa födelsedatum men 15/3 kan nog stämma. Fel på ett år i en husförhörslängd var inte ovanligt denna tid. Dopboken gäller. Jag fick hjälp att läsa av tjänstgörande arkivarien som dessutom sa att Widtsköfle här innebär W. by! Intressant är att den Gunnil som föddes 29/4 1750 hade föräldrar med namnen Truls Nilsson och hustrum Cicela Mattisdotter. Släktskap tycks finnas. Gunnil Cornelidotters morfar bör heta Truls. Och en gemensam släkting kan heta Gunnil. Tyvärr finns inte någon husförhörslängd för denna tid, inte heller några nattvardslistor för just denna tid. Dessa upprättades denna tid utifrån hushållen och kan vara mycket givande i släktforskning. (Barn II:2, s 1, Far IV:7, s 1, Mor IV:8, s 1)

Gift med föregående ana.

 

Generation IV

IV:1 ff ff

Johansson, Nils (1:727). Kronohemmansåbo Skärhus 3 1/4. Född i Bräknahult, Långaröd (M) (Anders Olsson). Död 1764 i Skärhus, Långaröd (M) (Bouppteckning).

Bouppteckning från Skärhus i kopia på Mellanskånes Släkt- och Hembygdsforskarförening efter Alvar Berggrens avskrifter; ingress: 1764 d 9 Maij hölls laga upteckning och skifte efter afl. Inhysesmannen Nils Johansson på No 3 1/8del Skärhus emillan Änkan Karna Andersdotter och följande des barn neml; Sohnerna Anders och Åke begge myndiga samt döttrarna Ellna, Lusse och Ellsa ännu ogifta....

Häradsskrivaren i Frosta och Färs fögderi EIII:7

1748 Långaröd Kronohemman Skiärhus 3 1/4 Per Jönsson och Nils Johansson Regementsstaben indelt til pukslagare hästhemman

1754 Långaröd Kronohemman Skiärhus 3 1/4 Per och Nils regementsstaben indelt till pukslagarhästhemman.

(Barn III:1, s 1, Far V:1, s 1, Mor V:2, s 1)

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Nilsson, Anders (1:729). Skattehemmansåbo Skärhus 3. Född cirka 1736 i Skärhus, Långaröd (M) (Död- och begravningsbok Långaröd C:1). Död 1799-07-17 i Skärhus, Långaröd (M) (Långaröd C:1 1/4 död- och begravningsbok). Begravd 1799-07-21 i Långaröd (M) (Långaröd C:1 1/4 död- och begravningsbok).

Långaröd död- och begravningsbok 1799 C:1: 1799 d 17 Juli afled skattehemmansåboen Anders Nilsson i Skierhus och begrofs d 21 ejusdem D 9 Trinit Död av Lungsot 63 Åhr gammal. ??

Ingressen i bouppteckningen avskriven av Alvar Berggren: Åhr 1799 den 7 och 14 November, Hölls af underteknad laga Bouptekning och auction efter afledne Inhysesmannen Anders Nilsson på No 3 Skiärhus, så ock delning emellan änkan Anna Jönsdotter och Bröstarfwingarna: Sönerna Anders 31 år, Jöns 25, Nils 23 och Johan 20 år gammal, dotter Margreta 21 och Karna 18 år gammal, de 3ne sistnämndes rätt iakttogs af Hemmansåboen Mårten Olsson i Wiggarum Enkan förmanades..

.

Nilsson, Åke (1:587). Född c 1739 (Färs häradsrätt FIIa vol 24 bouppteckning nr 24 /IG). Levde 1790 i Farhult/M. Död 1804-04-14 i Farhult, Långaröd (M) (Långaröd C:1 dödbok /IG). Begravd 1804-04-22 i Långaröd (M) (Långaröd C:1 dödbok /IG). (Se III:1, s 1).

Nilsdotter, Ellna Elna (1:730). Död 1773 i Skärhus, Långaröd (M) (Bouppteckning).

Bouppteckning avskriven av Alvar Berggren, ingress: Åhr 1773 den 13 October, hölls efter wederbörl. ordres af undertecknade laga Boupteckning efter afledna Pigan Elna Nilsdotter i Skiärhus, samt Skifte och delning emellan den aflednas Syskon, Bröderna Anders och Åke bägge myndiga, syster Luse gift med Ryttaren Anders Österberg i Farhult, Do Elsa 26 år gl ogift, denna sistnämndas rätt iakttogs af des Broder Anders Nilsson i Skiärhus, widare blef Anders Nilsson påmint...

Nilsdotter, Lusse (1:731).

Nilsdotter, Ellsa (1:732).

 

IV:2 ff fm

Andersdotter, Karna Karina (1:728). Död 1773 i Skärhus, Långaröd (M) (Bouppteckning).

Anders Olsson: Nils Johansson Skärhus nr 3 tror jag kom från Bräknahult i Långaröds socken. Eftersom hans hustru hette Andersdotter kan hon vara dotter till Anders Mattson Skärhus nr 3.

Avskrift av bouppteckning (Alvar Berggren) från Skärhus: Ingress: Åhr 1773 den 13 october är efter wederbörliget förordnande förrättad Bouppteckning efter afledna inhyses änkan Karina Andersdotter i Skierhus sambt skifte och delning emellan des efterlämnade Barn Nembl. äldste sonen Anders Nilsson åbo på Skattehemmanet No 3 Skierhus, andre sonen Åke myndig, Dott Luse gift med rytaren Anders Österberg i Farhult andra doteren Elsa 26 åhr omyndig. Den omyndigas rätt iakttogs af Broderen Anders Nilsson i Skierhus.

(Barn III:1, s 1, Far V:3, s 1)

Gift med föregående ana.

 

IV:3 ff mf

Persson, Per (1:620). Skatterusthållshemmanet No 1 i Farhult (1/3). Död 1768 i Farhult 1, Långaröd (M) (Avskrift av bouppteckningar /Alvar Berggren).

Anders Olsson 1997: Per Anderssons och Elsa Svensdotters son Per gifte sig den 7 december 1749 med Elna Månsdotter från Hårderup. Löftesmän var Nils Andersson Viggarum och Per Olsson Hårderup.... Per Perssons och Elna Månsdotters barn: Son Per Persson övertog gården i Farhult tillsammans med brodern Anders Persson. Anders Persson blev emellertid satt under förmynderskap. Sonen Måns Persson skrivs som dräng. Sonen Sven Persson boddde i Trulshärad. Dottern Sissa dog 1769, var gift andra gång med husman Bodel Jönsson Farhult. Dottern Karna var gift med Håkan Persson Farhult nr 1, som dog som undantagsman 1828. Han hade varit gift innan. Barn i äktenskapet med Karna: Ola Håkansson i Farhult. Dotter Elna 27 år. Karna Persdotter hade ärvt del i Farhult 1 efter brodern Måns år 1823 och efter brodern Anders år 1825. Men var Anna Persdotters man Åke Nilsson kom från vet jag inte, kanske från Skärhus?

Bouppteckning 1768 (Barn III:2, s 1, Far V:5, s 1, Mor V:6, s 1)

Gift 1749-12-07 med efterföljande ana.

Barn:

PehrsDotter, Anna (1:591). Född cirka 1751 i Farhult 1, Långaröd (M) (Bouppteckningsavskrifter Långaröd /Alvar Berggren). Död 1817-07-26 i Farhult, Långaröd (M) (Långaröd C:1 dödbok /IG). Begravd 1817-08-03 i Långaröd (M) (Långaröd C:1 dödbok). (Se III:2, s 1).

Persson, Per (1:625). Född c 1755 i Farhult 1, Långaröd (M) (Bouppteckningsavskrifter Långaröd /Anders Olsson).

Persson, Swen (1:626). Född c 1758 i Farhult 1, Långaröd (M).

Persson, Måns (1:627). Född c 1762 i Farhult 1, Långaröd (M).

Persson, Anders (1:628). Född c 1766 i Farhult 1, Långaröd (M).

PersDotter, Karna (1:629). Född 1768 i Farhult 1, Långaröd (M) (Bouppteckningsavskrifter Långaröd /Alvar Berggren).

 

IV:4 ff mm

Månsdotter, Elna (1:621). Hustru Hålldshemmanet Farhult Nr 1. Född i Hårderup 5, Frenninge (M) (Bouppteckningsavskrifter Långaröd /Alvar Berggren). Död 1798.

Anders Olsson 1997: Per Persson gifte sig den 7 december 1749 med Elna Månsdotter från Hårderup. Löftesmän var Nils Andersson Viggarum och Per Olsson Hårderup. Elna Månsdotters far var Måns Nilsson Hårderup nr 5. Hans föräldrar var Nils Persson och Elna Månsdotter Hårderup 5. Måns Nilsson var gift med Karna Persdotter född i Östraby på nr 10. Föräldrar: Per Nilsson född cirka 1660 i Östraby och Anna Bengtsdotter född cirka 1665 på Östraby 9, fader Bengt Pederson som dog 1697 i Östraby, hade varit nämndeman i 40 år.

Bouppteckning efter förste maken Per Persson 1768 och efter andre maken Per Olsson 1798. (Barn III:2, s 1, Far V:7, s 1, Mor V:8, s 1)

Gift 1:o 1749-12-07 med föregående ana.

Gift 2:o med Olsson, Per (1:631).

Barn:

Persdotter, Bengta (1:632).

Persson, Anders (1:633).

 

IV:7 fm mf

Hindricksson, Cornelius (1:598). Levde 1751 i Widtskövle by, Wittskövle (L) (Dopbok i Wittskövle). (Barn III:4, s 1)

Gift med efterföljande ana.

 

IV:8 fm mm

Trulsdotter, Anna (1:600). (Barn III:4, s 1)

Gift med föregående ana.

 

Generation V

V:1 ff ff f

Hansson, Johan (1:754). Åbo Bräknahult nr 1. Född 1659 i Vallarum 14, Frenninge (M)? (Anders Olsson). Levde 1690 och 1692 i Bräknahult 1, Långaröd (M) (Anders Olsson). Död i Bräknahult 1, Långaröd (M) (Anders Olsson).

Anders Olsson 1998:

Bräknahult är en by i Långaröds socken på 308 tunnland och innehåller bara ett nummer.

1658 bodde en Bengt Larsson där.

1662 var ägaren Lasse Persson, gift med Sidhe Persdotter född i Benarp; hennes föräldrar var Peder Sueson och ? Torkelsdotter Benarp.

1672 bodde Lasse Persson där, hustrun var död och han var utfattig. Då bodde även en Olof Persson där, ogift.

1690 och även 1692 bodde en Johan Hansson där född 1659 med hustru Ingar född 1667.

År 1710 hade sonen Olof Johansson övertagit gården. Då nämns även gossen Lasse Johansson.

1743 ägde Per Johansson det, han var också Johan Hanssons son och gift med Bengta Olsdotter.

Anders Johansson var husman och bodde i Bräknahultshus, gift med Bengta Olsdotter, dotter till Olof Isakson och Hanna Olsdotter (dotterdotter till Per Olsson, Farhult 1)

Lasse Johansson f. 1693 bodde även på gården i Bräknahult, gift med Elsa Svensdotter, dotter till Sven Jönsson, Stora Långaröd nr 1.

Jag har hört av en annan forskare att Nils Johansson Skärhus skulle komma från Bräknahult, men vet inte säkert. Sen tror jag att Johan Hansson f. 1659 kom från Vallarum14, Frenninge, men det är bara en teori. Då skulle hans far heta Hans Truedson.

(Barn IV:1, s 1, Far VI:1, s 1)

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Johansson, Olof Ola (1:758). Åbo Bräknahult. Född 1689 i Bräknahult, Långaröd (M) (Anders Olsson). Levde 1710 i Bräknahult, Långaröd (M) (Anders Olsson).

Johansson, Lasse Lars (1:759). Född 1690 eller 1693? i Bräknahult, Långaröd (M) (Anders Olsson).

Anders Olsson: Bodde även på gården Bräknahult.

Lars Johansson f 1690 (?) blev slagen i ett slagsmål 1730 så han dog ett halvår efter. Änkan Elsa Svensdotter gifte om sig med Stricker Truedson från Önneköp.

Johansson, Anders (1:760). Husman Bräknahultshus.

Johansson, Nils (1:727). Född i Bräknahult, Långaröd (M) (Anders Olsson). Död 1764 i Skärhus, Långaröd (M) (Bouppteckning). (Se IV:1, s 1).

Johansson, Per (1:761). Åbo Bräknahultshus. Född i Bräknahult, Långaröd (M) (Andes Olsson).

 

V:2 ff ff m

, Ingar (1:755). Hustru på Bräknahult. Född 1667 (Anders Olsson). (Barn IV:1, s 1)

Gift med föregående ana.

 

V:3 ff fm f

Mattsson, Anders (1:786). Åbo Skärhus 3.

Anders Olsson: 1710 brukas nr 3 Skärhus av Anders Mattson, likaså 1724, men då bodde även en Jöns Jönsson där med hustru.

(Barn IV:2, s 1)

Gift

 

V:5 ff mf f

Andersson, Per (1:623). .

Anders Olsson 1997: Sven Perssons dotter Elsa född cirka 1694 gifte sig med Per Andersson från Viggarum nr 2. Per Anderssons föräldrar var Anders Jönsson Viggarum född cirka 1661 och Kersti född cirka 1670. Anders Jönsson köpte den 29-12-1712 rusthållet 120 Viggarum för 10 D smt och den 28-3-1718 lika stor del i 3/16 i samma rusthåll av Anders Olsson för för 8 D smt. Tingfört den 6-11-1722 vid Färs häradsrätt. Anders Olsson kan vara Anders Jönssons svärfar. (Barn IV:3, s 1, Far VI:9, s 1, Mor VI:10, s 1)

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Persdotter, Karna (1:634).

Anders Olsson 1997: Jag ska försöka förklara släktförhållanden i Bräknahult dit Karna Persson gifte sig. Åbo Lasse Johansson född cirka 1690 gifte sig med Elsa Svensdotter från Långaröd 1. Lasse Johansson som blev slagen så han dog 6 månader efter det (pingsten 1730). Änkan Elsa Svensdotter gifte om sig med Stricker Truedson från Stenkelösa. De bodde i Bräknahult. Elsa Svensdotter dog och Stricker Truedson gifte om sig med Karna Persdotter från Farhult 1. De fick barnen Per Strickarson född cirka 1753, Trued Strickarson född cirka 1757 och dottern Kirstina Strickarsdotter född cirka 1744. Strickar Truedson dog 1759. Änkan Karna Persdotter gifte om sig med Lasse Persson från Hårderup nr 4 född cirka 1727. Han var sonson till den Lasse Persson från Farhult som gifte sig med en änka i Hårderup 4 (Elna Hansdotter). Karna Persdotter dog 1787.

Persson, Per (1:620). Död 1768 i Farhult 1, Långaröd (M) (Avskrift av bouppteckningar /Alvar Berggren). (Se IV:3, s 1).

Persdotter, Sissa (1:635). Död 1769 i Farhult, Långaröd (M) (Bouppteckningsavskrifter Långaröd /Alvar Berggren).

Bouppteckning 1769.

 

V:6 ff mf m

Svensdotter, Elsa (1:624). Född c 1694 i Farhult 1, Långaröd (M) (Bouppteckningsavskrifter Långaröd /Alvar Berggren). Död 1775 i Farhult, Långaröd (M) (Bouppteckningsavskrifter Långaröd /Alvar Berggren).

Anders Olsson 1997: Per Andersson gifte sig med Elsa Svensdotter Farhult 1. De fick barnen Karna, gift med åbo Lasse Persson i Bräknahult, Per gift med Elna Månsdotter, samt en dotter Sissa. Elsa Svensdotter dog 1775 som änka. Då var dottern Sissa död, men efterlämnade en son Nils 13 år. När Per dog vet jag ännu inte.

Bouppteckning efter Elsa Svensdotter 1775. (Barn IV:3, s 1, Far VI:11, s 1, Mor VI:12, s 1)

Gift med föregående ana.

 

V:7 ff mm f

Nilsson, Måns (1:695). Åbo Hårderup 5. (Barn IV:4, s 1, Far VI:13, s 1, Mor VI:14, s 1)

Gift med efterföljande ana.

 

V:8 ff mm m

Persdotter, Karna (1:698). Hustru Hårderup 5. Född i Östraby 10, Östraby (M) (Anders Olsson). (Barn IV:4, s 1, Far VI:15, s 1, Mor VI:16, s 1)

Gift med föregående ana.

 

Generation VI

VI:1 ff ff ff

Truedson, Hans (1:757). Levde 1659 i Vallarum 14, Frenninge (M) (Anders Olsson). Åbo Vallarum 14, Frenninge . (Barn V:1, s 1)

Gift

 

VI:9 ff mf ff

Jönsson, Anders (1:637). Skatterusthållare Viggerum 2 från 1712. Född c 1661.

Anders Olsson 1997: Anders Jönsson och Kersti hade dottern Bengta född cirka 1691 som först var gift med en soldat, som dog i kriget. Hon gifte sig sen med Lars Andersson i Rugerup. Anders Jönsson och Kersti hade även sönerna Nils och Anders. De övertog gården i Viggarum. Anders gifte sig med en Kierstina Månsdotter, men Anders dog 1733 och Kierstina gifte om sig med Nils Jönsson i Brostorp, Frenninge (Anders Olssons ana). Per Andersson gifte sig med Elsa Svensdotter, Farhult 1. De fick barnen Karna, gift med åbo Lasse Persson i Bräknahult, Per gift med Elna Månsdotter, samt en dotter Sissa. (Barn V:5, s 1)

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Andersdotter, Bengta (1:641).

Andersson, Per (1:623). (Se V:5, s 1).

Andersson, Anders (1:642). Död 1733.

Andersson, Nils (1:643).

 

VI:10 ff mf fm

Andersdotter, Kersti (1:638). Född c 1670 i Viggarum 2, Långaröd (M) (Anders Olssons anteckningar 1997). (Barn V:5, s 1, Far VII:19, s 1)

Gift med föregående ana.

 

VI:11 ff mf mf

Persson, Sven (1:645). Skatterusthållshemman Farhult 1 (halva hemmanet). Född c 1651 i Farhult 1, Långaröd (M) (Anders Olssons anteckningar).

1703 års Katekismilängd över Farhult 1 (Anders Olsson):

Sven Persson 50 år hustru Karna 52 år Dotter Ellsa 9 år Truls Persson 40 år hustru Hanna 32 år Olof Strickersson 20 år hustru Hanna 20 år.

Sven Perssons dotter Elsa född cirka 1694 gifte sig med Per Andersson från Viggarum nr 2. (Barn V:6, s 1, Far VII:21, s 1, Mor VII:22, s 1)

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Svensdotter, Hanna (1:647). Född c 1683.

Svensdotter, Elsa (1:624). Född c 1694 i Farhult 1, Långaröd (M) (Bouppteckningsavskrifter Långaröd /Alvar Berggren). Död 1775 i Farhult, Långaröd (M) (Bouppteckningsavskrifter Långaröd /Alvar Berggren). (Se V:6, s 1).

 

VI:12 ff mf mm

, Karna (1:646). (Barn V:6, s 1)

Gift med föregående ana.

 

VI:13 ff mm ff

Persson, Nils (1:699). Levde 1704 i Hårderup 5, Långaröd (M) (Anders Olsson). Åbo Hårderup 5. (Barn V:7, s 1)

Gift med efterföljande ana.

 

VI:14 ff mm fm

Månsdotter, Elna (1:697). Hustru Hårderup 5. Född ( ). (Barn V:7, s 1)

Gift med föregående ana.

 

VI:15 ff mm mf

Nilsson, Per (1:701). Åbo Östraby 10, Östraby (M). Född c 1660 i Östraby (M) (Anders Olsson).

I "Östraby By förr och nu 1704-1996" av Jan Janssens m fl som utkommit 1998 och som redogör för gårdar/ägare finner Man Per Nilsson som ägare 1704 och hans ättlingar eller släktingar har gården in på 1800-talet. Gårdens historik beskrives i detalj. Här finns också genealogiska uppgifter för Per Nilsson.

1704 ägs gården på 1/2 mantal av Per Nilsson (f ca 1662) och hans hustru Anna Bengtsdotter (f 1665), dotter till Bengt Persson och hustrun Elna (se Östraby nr 9). De får 8 barn som stannar i trakten...1723 övertas gården av sonen Truls Persson (1702-1749).

Enskifteshandlingar 1807: "nr 10 5/8 delar Krono Sk. Rusthåll innehavfwes af Nils Pärsson och Jöns Trulsson, har rynlig tomt, passabel åbyggnad och ringa plantering." (Barn V:8, s 1)

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Persson, Nils (1:746). Åbo Hårderup 2.

Persson, Lasse (1:747). Åbo Östraby 4.

Persson, Anders (1:748). Åbo Östraby 9.

Persson, Truls (1:749). Åbo Östraby 10.

Persdotter, Kerstina (1:750).

Persdotter, Elna (1:751).

Persdotter, Bolla (1:752).

Persdotter, Karna (1:698). Född i Östraby 10, Östraby (M) (Anders Olsson). (Se V:8, s 1).

 

VI:16 ff mm mm

Bengtsdotter, Anna (1:702). . Född 1665 i Östraby nr 9, Östraby (M) ("Östraby by"). (Barn V:8, s 1, Far VII:31, s 1, Mor VII:32, s 1)

Gift med föregående ana.

 

Generation VII

VII:19 ff mf fm f

Olsson, Anders (1:640). Skatterusthållshemman Viggerum 2. (Barn VI:10, s 1)

Gift

 

VII:21 ff mf mf f

Olsson, Per (1:649). Stockeman och länsman skattehemmanet Farhult 1 . Född i Farhult 1, Långaröd (M) (Anders Olssons anteckningar).

Anders Olssons anteckningar 1997: Olof Trulssons son Ola Svensson (Anders Olssons ana) nämns i 1670 års jordrevningsprotokoll. Han brukade då halva Farhult nr 1 (ett helt hemman), har stedt sin halva av befallningsman Nils Hansson för 4 1/2 daler Smt (Silvermynt). Den andra halvan brukade Per Olsson, som bebott gården i 50 års tid. Skattehemman. Bönderna har tillsmmans 7 st kor, 1 par stutar, 2 par ök, 1 liten skvattemölla. Per Olsson nämns i 1658 års mantalslängd som länsman samt stockeman (nämndeman)....

Per Olsson gifte sig med änkan efter en som hette Torkel från Önneköp, troligen nr 4. Änkan hade förut 4 barn. I äktenskapet med Per Olsson Farhult nr 1 fanns barnen Sven, Truls, Lasse och 2 st Bolla. Bolla 1 gift med Olof Åkesson Tollstorp i hans andra äktenskap. Bolla nr 2 gift med Jon Jeppson (Anders Olssons ana) Höghult Huaröd. Per Olssons son Lasse Persson gifte sig med en änka på Hårderup 4, Frenninge, Elna Hansdotter. Hon var änka efter Färs härads förste riksdagsman, Nils Olsson Magne, som var riksdagsman 1660 eller 1662 och bodde på Hårderup 4. (Barn VI:11, s 1, Far VIII:41, s 1)

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Persson, Sven (1:645). Född c 1651 i Farhult 1, Långaröd (M) (Anders Olssons anteckningar). (Se VI:11, s 1).

Persson, Truls (1:651). Född i Farhult 1, Långaröd (M) (Anders Olssons anteckningar).

Ur Anders Olssons anteckningar: Per Olssons i Farhult son Truls Persson var gift 2 gånger, först med Sissa Bengtsdotter och sen med Hanna Mårtensdotter. Deras barn var Hanna gift med Jeppa Håkansson i Farhult. Jöns Trulsson, som blev trosspojke under kriget och dog i det, efter följebrev den 27 februari 1717. Bengta var nog halvsyster till de andra barnen. Hon var gift med Jöns Mårtensson. Elna Trulsdotter var ogift 1727. Ola Trulsson. Efter Truls Perssons död (var död 1721) gifte änkan om sig med en Per Eriksson. De brukade först gården men flyttade sen till ett gatuhus i Trulshärad. Sonen Per Trulsson övertog hemmanet. Det var flera processer om arvet och gården efter Truls Perssons död. Sven Persson i Farhult (broder) och Sven Olsson i Tormastorp var förmyndare. /IG 1997

Persson, Lasse (1:652). Född i Farhult 1, Långaröd (M).

Persdotter, Bolla (1:653).

Persdotter, Bolla (1:654).

 

VII:22 ff mf mf m

Torkels änka, (1:650).

Anders Olsson 1997: Per Olsson gifte sig med änkan efter en som hette Torkel från Önneköp, troligen nr 4. Änkan hade förut 4 barn, sonen Olof Torkelson, som nämns i 1662 års mantalslängd för Önneköp. Han blev dödad 1679. Änkan gifte om sig med en Erik Håkansson, som nämns i 1699 års mantalslängd. Vidare Kierstina Torkelsdotter, gift med Jöns Svensson Långaröd nr 1, samt en ? Torkelsdotter vars son Anders Olsson i Hårderup (troligtvis nr 7) förde släktens talan vid rättegången om Olof Torstenssons död. Till sist en Torkelsdotter gift med Olof Åkesson i Tollstorp, Östraby.

I äktenskapet med Per Olsson Farhult nr 1 fanns barnen Sven, Truls, Lasse och 2 st Bolla. Bolla 1 gift med Olof Åkesson Tollstorp i hans andra äktenskap. Bolla nr 2 gift med Jon Jeppson (Anders Olssons ana) Höghult Huaröd. Per Olssons son Lasse Persson gifte sig med en änka på Hårderup 4, Frenninge, Elna Hansdotter. Hon var änka efter Färs härads förste riksdagsman, Nils Olsson Magne, som var riksdagsman 1660 eller 1662 och bodde på Hårderup 4. (Barn VI:11, s 1)

Gift 1:o med , Torkel (1:656). Bonde Önneköp 4.

Barn:

Torkelsson, Olof (1:657). Död 1679 (Anders Olssons anteckningar).

Torkelsdotter, Kierstina (1:658).

Torkelsdotter, (1:659).

Torkelsdotter, (1:660).

Gift 2:o med föregående ana.

 

VII:31 ff mm mm f

Pederson Persson, Bent Bengt (1:704). Nämndeman och åbo i Östraby. Född 1614 ("Östraby by 1704-1996" sid 63). Död 1697 i Östraby 9, Östraby (M) (Anders Olsson).

Östraby by 1998: Östraby nr 9...1640 ägs gården av Bengt Persson (Bent Pedersen) (1614-1697) och Hans hustru Elna. De får ett stort antal barn som blir anfäder till många ättlingar i våra trakter.... Bengt Persson blir nämndeman och häradsdomare och lämnar dessa uppdrag 1694 på grund av hög ålder (80 år) efter 40 års tjänst med vitsorden att han i sin tjänst har "visat särdeles Plikt, Rådighet och Nykterhet". 1694 brukas gården av sonen Per Bengtsson. Ägarlängden beskrivs i detalj i boken om Östraby.

(Barn VI:16, s 1)

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Bengtsson, Per (1:745). Rusthållare. Född 1655 i Östraby 9, Östaby (M) ("Östraby by").

Bengtsdotter, Sissa (1:742). Född 1642 i Östraby 9, Östraby (M) ("Östraby by").

Bengtsdotter, Gertrud (1:743).

Bengtsdotter, Karna (1:744).

Bengtsdotter, Anna (1:702). Född 1665 i Östraby nr 9, Östraby (M) ("Östraby by"). (Se VI:16, s 1).

 

VII:32 ff mm mm m

, Elna (1:741). (Barn VI:16, s 1)

Gift med föregående ana.

 

Generation VIII

VIII:41 ff mf mf ff

Trulsson, Olof (1:662). Bonde Farhult 1 (1/1).

Ur Anders Olssons anteckningar 1997: "Jag ska redogöra lite för vad jag vet och hör om personer kring Farhult nr 1. Den förste jag har hette Olof Trulsson. Söndagen den 23 april 1610 8 var han tillsammans med 8 andra betrodda män, utsedda av Färs häradsrätt, i Lund för att hylla kung Christian IV:s son. Olof Trulsson hade nog 3 söner Truls, Sven och Per. År 1711 dog en Truls Olsson i Gummarp nr 2, Östra Sallerup, var då 78 år och född i Farhult (1633), sannolikt Olof Trulssons son. Sonen Sven nämns aldrig, men hade nog två söner Ola och Anders. En Anders Svensson var dopvittne i Tollstorp 1662 tillsammans med Per Olssons hustru i Farhult. Han sägs då vara från Farhult."

Christin IV:s son var Fredrik född 1609, sedermera Fredrik III.

Tillfrågad om den ursprungliga Farhults by säger Anders Olsson att byn omfattade 1000 tunnland och bestod i sin första tid av 6 nummer, 5 gårdar och 1 gatuhus. Fram mot 1900 fanns i Farhult över 50 hushåll. Vi vet att kyrkoarkivet i Långaröd brann 1792. Genom Anders Olsson har jag fått tillgång till avskrifter av bouppteckningar över avlidna från Farhult 1740-1799 som gjorts i syfte att rekonstruera kyrkoboken. I denna serie bouppteckningar återfinns Farhult nummer 1-5. Största omfattningen av Farhult 1 i Anders anteckningar är 1 mantal. Under 1700-talet finns flera hushåll på Farhult 1 som är den gård som Anders Olsson mest knyter till mina anor. Jag fick kontakt med Anders Olsson på en anbytardag i Eslöv hösten 1997. Branden 1792 hade tidigare utgjort hinder i min släktforskning på mina fäderneanor. Även Anders är en ättling till Olof Trulsson. /Ingrid Gottfries 1997 (Barn VII:21, s 1)

Gift

Barn:

Olsson, Truls (1:663). Bonde Gummarp 2. Född 1633 i Farhult, Långaröd (M) (Anders Olsson). Död 1711 i Gummarp 2, Östra Sallerup (M) (Anders Olsson).

Anders Olsson 1997: År 1711 dog en Truls Olsson i Gummarp nr 2, Östra Sallerup, var 78 år och född i Farhult (1633), sannolikt Olof Trulssons son.

Olsson, Sven (1:664). Bonde Farhult 1 (Hälften).

Anders Olsson 1997: Sonen (Olof Trulssons son) Sven nämns aldrig, men hade nog 2 söner Ola och Anders. En Anders Svensson var dopvittne i Tollstorp 1662 tillsammans med Per Olssons hustru i Farhult. Han sägs då vara från Farhult.

Olsson, Per (1:649). Född i Farhult 1, Långaröd (M) (Anders Olssons anteckningar). (Se VII:21, s 1).