Subject Based Information Gateways, SBIG 1-3

1. SBIGs som idé

Vad?, varför?, utmärkande drag

En SBIG består av kvalitetsvärderade och strukturerade resurser, vanligtvis webbresurser. Resurserna är selekterade utifrån bestämda urvals- och kvalitetskriterier samt försedda med adekvata beskrivningar - ungefär som katalogposter i en OPAC. Hela informationsstrukturen är anpassad efter innehåll och användare. De ständigt pågående urvals- kvalitets- och underhållsprocesserna garanterar en aktuell och kvalitativt högtstående produkt. Arbetssättet är tidskrävande och därmed kostsamt.

Några exempel

Informationsstrukturens betydelse

Fältstruktur och ämnesstruktur

Resurserna i en SBIG beskrivs/katalogiseras med metadata som i sin tur har stor betydelse för sökning och administration av en SBIG. Beskrivningens omfattning hjälper dessutom användaren att selektera i en träfflista utan att först behöva gå vidare till den aktuella resursen. Den bibliografiska kontrollen underlättas också genom att användaren kan identifiera ett visst objekt. För att kunna bygga upp den hierarkiska ämnesstrukturen i en SBIG är klassifikationsuppgiften nödvändig.

Länkar

2. Kvalitetsutvärdering

Det är stor skillnad mellan att söka efter information på nätet och i tryckta källor. På Internet kan alla som har tillgång till en server både publicera och kontinuerligt revidera information, medan det tryckta materialet genomgår en granskningsprocedur i flera olika led och revideras genom utgivning av nya upplagor.

Allmänna kriterier

Kriterier för SBIGs

Gruppövning

Studera likheter och skillnader mellan kvalitetskriterierna för följande tjänster

3. Att bygga en SBIG

Att bygga upp och underhålla en SBIG är mycket kostsamt. Arbetet med att tillgängliggöra kvalitetsvärderade fria webbresurser handlar om att skräddarsy information till en viss målgrupp och är i mångt och mycket synnerligen praktiskt inriktat. Arbetet måste organiseras väl och kräver mycket samordning och planering.

Innan det handfasta arbetet påbörjas måste man

Under utvecklingstidens gång måste de ansvariga för samlingen ta ställning till följande punkter:

Exempel på praktisk planering

Exempel på drift

Drift av SBIG

Exempel på verktyg

Läs mer!

Om SBIGs

  1. DESIRE Information Gateways Handbook, 2000 http://www.desire.org/handbook/contents.html
  2. Doyle, Colm och Kjellberg, Sara, ”Renardus - ett exempel på konsten att få ämnesportaler att
    samarbeta”. I: Tidskrift för dokumentation, 2002:1, pp.11-20.
  3. Eltén, Annakim och Kjellberg, Sara, ”Ämnesportaler - ett självklart samarbetsområde!” I: Ikoner, 2002:6, pp. 41-45.
  4. Koch, Traugott, ”Quality-controlled subject gateways: definitions, typologies, empirical overview”. In: Online Information Review, Vol. 24:1, Feb 2000, pp.24-34.
    http://www.lub.lu.se/~traugott/OIR-SBIG.txt
  5. OCLC Cataloging Internet Resources: A Manual and Practical Guide
    http://www.oclc.org/oclc/man/9256cat/toc.htm
  6. Pitschmann, Louis A., Building sustainable collections of free three party web resources, 2001
    http://www.clir.org/pubs/reports/pub98/pub98.pdf

Om kvalitetsutvärdering

  1. Internet Detective (Interaktiv guide som introducerar kvalitetskriterierna i
    Quality Selection Criteria for Information Gateways     - The Development of a European Service for Information on Research and Education).
    http://www.netskills.ac.uk/TonicNG/cgi/sesame?detective
  2. Leth, Göran och Thurén, Torsten, Källkritik för Internet [pdf-fil]
    http://www.psycdef.se/bibliotek/doc.asp?FileID=37
Samtliga referenser finns också i litteraturlistan, Delkurs KUNSKAPSFÖRMEDLING III, 8 p.

Hem

Senast ändrad: 2003-01-25
Ansvarig: Gertrud Berger (Gertrud.Berger@btj.se)
Sidans URL: http://hem.bredband.net/gertrud/underv/bivil/vt03/sbig.html