Hörja socken
Västra Göinge härad, Skåne

Sjöbygget i Hörja socken

på 1910-talet

Hemmansägaren Johannes Persson (1866-1954)

och hans hustru Sofia Olsson (1864-1924) med familj



Min farmors morfar

Hemmansägaren i Sjöbygget

Per Månsson (1838-1908)

Hörja socken ligger i Västra Göinge härad någon mil nordväst om Hässleholm å, den höjdsträckning, som benämnes Hörjaåsen. Landet är här till större delen skogklätt men företer dock ett mera leende utseende än nordligare bygder genom rikedomen på lövträd, särskilt bok, och förekomsten av flera öppna små, slätter. Det ligger till större delen på mer än 100 meters höjd över havet. Över den kringliggande bygden reser sig strax intill socknens östgräns den sägenomspunna höjden Vedema klint eller Vedema hall, fordom skoglös och ljungbevuxen, numera klädd med vacker blandskog. Djupt under denna sänker sig den dalgång, som går fram tvärs igenom socknen i riktning mot öster. Hit samlas det vatten, som faller i socknen, och förenar sig med det, som kommer från de stora sankmarkerna i den nordvästra grannsocknen Röke, till Almaån, som med en del mindre forsar rinner mot öster för att längre ned i sitt lopp upptaga Finjasjöns vatten och slutligen bilda ett mäktigt tillflöde till huvudfloden i östra Skåne, Helgeån. Dess namn har knappast något med almar att göra utan torde snarare syfta på jordmånen i ådalen, då "alm" här i trakten användes som jordartsbeteckning ("mylla på, almbotten"). Här i skogsbygderna ha gårdarna stora arealsummor men små taxeringsvärden. Några egendomar av mera betydande omfattning finnas emellertid icke. Gårdsnamnen tillhöra i allmänhet unga typer. Äldsta byn är förmodligen kyrkbyn Hörja vid Almaån. Fornlämningar: Fasta fornlämningar finnas endast i den sistnämnda byn. De utgöras av resta stenar, vilka nu uppgå till ett 50-tal men veterligen tidigare varit flera. Antagligen utgöra de rester av skepp-sättningar. I övrigt omtalas fynd av stenyxor. Från nyare tider finnas skanslämningar i närheten av Hörja. Från socknen upptecknade sägner handla om jätten, som bor i Vedema hall och brukat bergtaga folk. Han har också kastat sten mot kyrkorna i Hörja och Finja. Areal: 61,4 kvkm. Socknen är nämnd som "Hörgh" 1413. Den är annex till Finja. Kyrkan är till sin grundstomme av medeltida ursprung. Byggnadsmaterialet i densamma är gråsten. Bland tillbyggda partier märkes tornet, vilket ej byggdes förrän 1924.

(Från Gods och Gårdar 1942)

Vy över Barkhult



Samma gård vid sekelskiftet 1900
Hemmansägaren Mårten Nilsson (1834-1908) och hustrun Johanna Christensdotter (1841-1903)
Barnen: Albert (1876-1928), Alma (1878-1959), Anna (1885-1964) och Victor (1882-1956)



Mindre gård i Barkhult omkring 1915



En fjärdedel av mina förfäder (min farmors) kommer just ifrån Hörja socken. De har varit bönder och trogna socknen i generationer bakåt i tiden. I stort sett från alla gårdarna har jag anor, mycket anförluster på grund av ingifte i släkten, redan min farmors föräldrar var nästkusiner (tremänningar) vilket gör att anförlusterna börjar ganska tidigt. På grund av detta har jag blivit intresserad av hela socknen och utreder alla familjerna på samtliga gårdar och försöker att följa alla barnen framåt i tiden. Jag har också spårat alla emigranter från socknen och spårat en hel del i Amerika. Även i grannsocknarna har jag många släktutredningar, såsom Norra Åkarp, Röke, Vankiva och Västra Torup.

Du som är intresserad och har kanske anor i Hörja socken med omnejd hör gärna av dig om du kanske behöver någon hjälp just med personer från denna socknen. Jag är också tacksam för all hjälp som kan vara till nytta för utredningen av socknens befolkning.