| |
Huvudmeny PFRS Hem Lärostudier Baptism Introduktion Tro & Gärningar Syftet med dopet Main Menu PFRS Home Doctrinal Studies Baptism Introduction Purpose of Baptism Acts 2:38 Faith & Works Questions & Answers I |
PFRS Home > Baptism
>
Tro & Gärningar Fysisk
visavi Andlig dikotomi —
dualism I det Nya Testamentet används uttrycket "andligt" ofta för sådant som hör Gud till. Termen "kött" eller "köttslig" refererar till det sådant som kännetecknar den fallna människan. Frågeställningen är inte huruvida "andliga" eller "köttsliga" ting är immateriella eller materiella till sin natur. "Andliga" ting kan vara antingen materiella eller immateriella. Reflektera över följande exempel: 1 Kor 15:42-47
Utifrån hur Paulus här referererar till den uppståndna materiella kroppen som "andlig", framgår det att den termen inte här förutsätter något immateriellt. Vi inser därför att "andlig" inte nödvändigtvis betyder ej materiell eller abstrakt. Å andra sidan behöver uttrycket "kött" nödvändigtvis inte referera till något "fysiskt", utan det betyder helt enkelt sådant som härstammar från den fallna människan. När Paulus räknade upp "Andens frukt" i Gal. 5, så listade han också "köttets gärningar". Somliga av "köttets gärningar" är abstrakta och icke materiella. Här är några exempel därpå, "avgudadyrkan, fiendskap, avund, villfarelser". Ingen av dessa är fysiska eller materiella ting. Ändå utgör de "köttets gärningar" enligt Paulus. Vad som är "Andligt" eller "köttsligt" går inte nödvändigtvis att avgöra utifrån vad som kan urskiljas som konkret visavi abstrakt eller materiellt visavi immateriellt. Inte på grund av gärningarPaulus lärde att vi blir frälsta "inte på grund av gärningar". Utesluter då detta koncept varje fysisk aktivitet i samband med den inledande frälsningen? Nej, visst inte! Uppfattningen att Paulus kommentar "inte på grund av gärningar" skulle utesluta varje fysisk respons till Evangeliet, har inte sin grund i Skriften, utan från ett dualistiska tänkande hämtat från grekisk filosofi, som har fått färga vårt tänkande. Paulus gjorde åtskillnad mellan "rättfärdighetsgärningar" (Tit. 3:5), som han uttryckligen uteslöt som frälsande och andra fysiska handlingar som han däremot i klartext förband med frälsningen. Det finns därför några fysiska handlingar som inte ryms inom den kategori som Skriften definierar som "gärningar" ["works"]. Lägg märke hur i det följande bibelordet, Paulus gör en klar åtskillnad mellan dop och "gärningar". Dopet är inte en "gärning" ["work"], utan ställs i kontrast till "gärningar" ["works"]. "då frälste han oss, icke på grund av rättfärdighetsgärningar som vi hade gjort, utan efter sin barmhärtighet, genom ett bad till ny födelse och förnyelse i helig ande, som han rikligen utgöt över oss genom Jesus Kristus, vår Frälsare, (Tit. 3:5-6). Badet till en ny födelse är dopet. Det ställs som kontrast till "rättfärdighetsgärningar". "Dopet" ingår uttryckligen i frälsningen medan "rättfärdighetsgärningarna" uttryckligen utesluts. Ändå är de alla fysiska handlingar. En annan fysisk handling ingick också enligt Paulus i den initiala frälsningen. "Ty om du med din mun bekänner Jesus vara Herre och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, då bliver du frälst. Ty genom hjärtats tro bliver man rättfärdig, och genom munnens bekännelse bliver man frälst. (Rom. 10:9-10). Om "inte på grund av gärningar" skulle innebära att varje fysisk akt vore utesluten, så skulle Paulus ha motsagt sig själv i dessa båda bibelord. Slutsats: Gå till original Gå till Freds hemsida | |||