Inledning
Israels högtider
Skrevs NT på hebreiska?

Main Menu

1. Påsken: [Ex. 12:1-14 & Lev. 23:4,5]. På den 10:e dagen av den första månaden, Nisan, [ ungefär motsvarande April månad i vår kalender], skulle varje  Israelisk familj välja ut ett felfritt lamm från hjorden. På kvällen den 14:e slaktades Påskalammet, som tillagades och åts under natten. Blodet ströks på det övre dörrträet och på de två dörrposterna. Den här högtiden firar uttåget ur Egypten. Men liksom alla de andra högtiderna har även denna en profetisk mening. Den syftade fram emot offret av "Guds Lamm som borttager världens synd!" Att så var fallet tydliggör Paulus när han skrev, "ty vi hava ock ett påskalamm, som är slaktat, nämligen Kristus." [1 Kor. 5:7]. Det var inte bara symboliskt som Jesus uppfyllde den här högtiden, utan fullt bokstavligt. På den 10:e Nisan, under Palmsöndagen så red Jesus på en ungåsna ner från Olivberget. Han blev korsfäst fyra dagar senare under Påsken. 

2. Osyrade Brödet: [Lev. 23:6-8] Dagen efter Påsken, den 15:e Nisan, började det Osyrade Brödets högtid. Den högtiden varade i sju dagar, från den 15:e till den 21:a Nisan. Dess första och sista dag, [15:e & 21:a], var "Storsabbat" dagar. "Storsabbat" dagar är fastän de inte behöver sammanfalla med de veckliga Sabbatsdagarna, obligatoriska vilodagar som inträffar under somliga högtider. De finns identifierade i Lev. 23:7, 8, 21, 24, 27, 28, 32, 35, 36, 39. Precis som vid de ordinära veckliga Sabbatsdagarna så är dagen före en Storsabbatsdag en "tillredelsedag". Av detta följer att Påsken, den 14:e, också utgör "tillredelsedagen" för "Storsabbaten" den 15:e, [se: Joh. 18:28, 19:14,31]. Det Osyrade Brödets högtid firades till minne av Israel barns färd genom öknen, där Gud gav dem manna från himlen som föda och försåg dem med vatten ur klippan. Den högtiden blev uppfylld av Jesus under det Osyrade Brödets högtid då Han sa, "Jag är det levande brödet som har kommit ned från himmelen. Om någon äter av det brödet, så skall han leva till evig tid. Och det bröd som jag skall giva är mitt kött; och jag giver det, för att världen skall leva.» [Joh. 6:51]. Jesus blev korsfäst på Påskdagen (motsv. kyrkoårets långfredag). Hans kropp lades i graven strax före solnedgången, när Storsabbaten av det Osyrade Brödets högtid började. Hans kropp låg i graven under den högtidens tre första dagar, från den 15:e till den 17:e Nisan.  

3. Förstlingen: [Lev. 23:9-14] Under de sju dagar som det Osyrade Brödets högtid firades var en av dagarna en söndag. Vid året för korsfästelsen inträffade den söndagen den 18:e Nisan, tre dagar efter det att Jesus blivit lagd i graven. På den dagen som kallades Förstlingens högtid, förde varje israelisk familj med sig en sädeskärve av kornskörden till templet. Prästen viftar den sedan inför Herren. Den kärven representerar skördens förstling. Den inbärgades allra först under skörden och gavs till Herren. Jesus fullbordade också den här högtiden. Han uppstod från döden på Förstlingens högtid. Aposteln Paulus sade. "Men nu har Kristus uppstått från de döda, såsom förstlingen av de avsomnade."..."Men var och en i sin ordning: Kristus såsom förstlingen, därnäst, vid Kristi tillkommelse, de som höra honom till." [1 Kor. 15:20,23]. Kristi uppståndelse utgör garantin för vår uppståndelse.

4. Pingsten: [Lev. 23:15-21] Från Förstlingens högtid, skulle judarna räkna sju Sabbater, [49 dagar]. Söndagen som följde den sjunde Sabbaten, var Pingst högtiden, [det betyder "den femtionde". Den festen firades till åminnelse av Lagens givande åt Mose på Sinai berg. På den dagen hade Gud själv stigit ner i en molnstod på berget Sinai i eld och rök och under under ljudet av en Guds trumpet, för att verkställe Sitt förbund med Sitt folk. Den högtiden var också en profetia angående det kommande Nya Förbundet som blev uppfyllt på samma kalenderdag, på Pingstdagen, med ett dån från himlen, som av en våldsam stormvind, tungor av eld och mirakulösa manifestationer av den Helige Ande. Även fastän Jesus hade tränat lärjungarna för deras uppgift att evangelisera världen, instruerade Jesus dem till att förbli i Jerusalem tills dess att de skulle bli beklädda med kraften från den Helige Ande som kom på den judiska Pingsthögtiden.  

De första fyra högtiderna blev fullbordade av Jesus både symboliskt och bokstavligt vid Hans första tillkommelse. De tre senare och återstående kommer att fullbordas av Jesus vid Hans andra tillkommelse. Eftersom de första fyra högtiderna blev fullbordade på de exakta dagar under vilka Gud hade befallt Sitt folk att fira dem, så är det rimligt att förmoda att även de återstående tre högtiderna kommer att fullbordas vid tiden för deras respektive högtidsdagar.

5. Trumpethögtiden: [Lev. 23:23-25] Gud befallde Israel att hålla en Storsabbat på den första dagen i den sjunde månaden, då en serie av trumpeter skulle ljuda. Fastän Skriften inte säger något om vad den högtiden representerar, så är det möjligt att den såg fram emot Jerikos fall. Under Joshua, instruerades Israel att marschera runt Jeriko stad under sju dagar. Varje dag blåste prästerna i trumpeterna, men folket var tyst. På den sista dagen, marscherade de runt staden sju varv medan prästerna blåste i de sju trumpeterna. När den sista trumpeten ljöd, upphävde folket ett "stort härskri", och stadens murar föll på stället. Är det då en tillfällighet att Paulus sade att vi skall förvandlas och uppstå vid "den sista trumpetens ljudande" [1 Kor. 15:52]. Är det också en tillfällighet att uppryckelsen kommer att ske vid "ljudet av ett maktbud, en överängels röst och en Guds basun." [1 Tess. 4:16].

6. Försoningsdagen: [Lev. 23:26-32] Trumpeternas högtid följs av tio dagae som av modena judar kallas för "bävans dagar." De dagarna utgör en utmaning för Israel att omvända sig som nation. På den tionde dagen av den sjunde månaden infaller Försoningsdagens högtid. På den dagen gick överste prästen in i det Allra Heligaste inför Guds närvaro för att bestänka Förbundsarkens Nådastol med blod. Påsken representerar helt klart personlig frälsning, [varje familj hade sitt eget lamm, och firade påsken i hemmet.] Försoningsdagen representerade däremot Israels nationella frälsning. [jmf. Sak. 12:9,10 & 13:1, Rom. 11:25-27, Upp. 1:7]. Om vi ser någon dag i den judiska kalendern som profetiskt förutsäger Kristi andra tillkommelse för att göra upp med den här världens riken och frälsa sitt folk Israel så är det den här.   

7. Lövhyddohögtiden: [Lev. 23:33-43] Lövhyddohögtiden infaller fem dagar efter Försoningsdagens högtid. Från den 15:e till den 22:a dagen i den sjunde månaden varade denna, den mest glädjefyllda av alla högtider. Den var alla högtiders högtid. Israel befalldes att bygga hyddor [tabernakel] för att bo i dem under dessa högtidsdagar. Detta skedde för att de skulle minnas hur Gud fört dem ut ur Egypten, genom öknen och in i löfteslandet. Vidare skulle de skära av palmkvistar för att vifta med och glädjas inför Herren. Också dagen judar är medvetna om att Lövhyddohögtiden syftar framåt till Messias Rike. Av Sak.14:16-21 framgår det tydligt att efter det att Kristus upprättat Sitt Rike så kommer folket att fira Lövhyddohögtiden som en årlig påminnelse. Uppenbarelseboken 7:9-17 beskriver de troende som har kommit ut ur "den stora vedermödan." Den tilldragelsen inträffar vid invigningen av Kristi Rike. De troende firar händelsen genom att vifta med palmkvistar. Varför då detta palmkvistviftande? Uppenbarligen så firar man Lövhyddohögtiden. Bröllopsmåltiden kommer troligen också att äga rum i samband med firandet av den här högtiden, [Jes. 25:6-8]. Det finns ännu en högtid som firas i Israel, Chanukka. Dess firande börjar 75 dagar efter Försoningsdagens högtid [den 25:e dagen i den nionde månaden - vilken infaller i december månad.] och varar under 8 dagar. Chanukka högtiden omnämns inte i GT, eftersom den började firas först i perioden mellan det Gamla och det Nya Testamentet. Ursprungligen, kommer den från firandet av Templets rening efter det att judarna besegrat Antiokus Epifanes. Antiokus var en syrisk kung som invaderade Jerusalem, och orenade Templet genom att placera en bild av Zeus i Templet, och att låta offra ett svin på altaret. Han genomförde en fruktansvärd förföljelse av det judiska folket som de besvarade med att starta en motståndsrörelse mot honom. Efter en tid så återerövrade de Jerusalem, och satte genast igång med att rena Templet och Chanukka högtiden är väsentligen ett firande av reningen och återinvigningen av Guds Tempel. Den refereras till en gång i NT, när Jesus var närvarande i Jerusalem under Chanukka som där kallas för Tempelinvigningens högtid..      

John 10:22-23
22 ¶ Därefter inföll tempelinvigningens högtid i Jerusalem. Det var nu vinter,
23 och Jesus gick fram och åter i Salomos pelargång i helgedomen.
(KB 1917)

Att Chanukka alltid inträffar 75 dagar efter Försoningsdagens högtid kan möjligen ha ett  samband med en intressant profetia i Daniel.

Dan 12:12
12 Säll är den som förbidar och hinner fram till ett tusen tre hundra trettiofem dagar.
(KB 1917)

1335 dagar är exakt 75 dagar utöver de 1260 dagar som Antikrist kommer att regera. Om därvid Antikrist besegras och förgörs på Försoningsdagen så kommer 75 dagar senare att föra oss direkt till den första dagen av Chanukkafirandet. Det verkar troligt att den dagen också har att göra med återinvigningen av Tusenårsrikets Tempel, från vilket Kristus kommer att regera.  

Eftersom Kristus fullbordade de fyra första högtiderna på deras enligt den judiska kalendern bestämda dagar, kan vi förutse att Han också kommer att fullborda de ännu återstående tre högtiderna på motsvarande sätt. Detta innebär troligen att Harmagedonslaget kommer att ske under Försoningsdagens högtid, på den sjunde månadens 10:e dag. Kommer då uppryckelsen också att ske på samma dag? Eller kommer den möjligen att inträffa 10 dagar tidigare under Trumpeternas högtid?

Back to the top


Gå till original

Gå till Freds hemsida