Smart mat för långfärdscyklisten som ej kräver tillagning

Rev A publicerad 2005-06-12, uppdaterad till A1 050614

Koka pasta utan kök
Mattabell
Måltider
Reservmat
Nödmat
Restauranger



Balanserad kost
Avsikten med denna matguide är att dela med mig av mina erfarenheter när det gäller mat vid långfärder på cykel. Den riktar sig till motionärer som vill tappa ett antal kilon, tävlingscykling är något helt annat och det lämnar jag åt sidan. Alla cyklister som åker långt måste äta, även de som vill bränna fett. För långfärdscyklisten är det bättre med en balanserad och nyttig kost än de rena kolhydratlösningar som tävlingscyklisterna dricker. För att vara bra cykelmat så måste den också vara bekväm att småäta med bara fingrarna och finnas tillgänglig i vilken liten butik som helst.
   En långfärdscyklist behöver mycket kolhydratrik mat. För den som vill tappa vikt kan det vara problematiskt att få tag i tillräckligt med "rätt" mat om man inte ordnar maten själv. Den mesta färdiglagade (snabb)maten som erbjuds efter vägarna innehåller för lite kolhydrater och för mycket fett, dessutom av fel sort; plus att det blir för mycket energi på en gång. När man åker riktigt långt på en dag så får man lätt stora problem med lågt blodsocker om man inte äter rätt.

Trots långt ifrån perfekt kosthållning.har jag tidigare gått ned 7 kilo på 20 dagar under en 212 mil lång cykeltur.


Matstrategi
En matstrategi måste utformas utifrån vad man vanligen vill uppnå. I detta fall maximal förbränning av kroppsfett, muskeluppbyggnad och konditionsökning. Men hur går det här ihop - är inte detta helt oförenliga mål? Ja och nej! Men om man utnyttjar vetenskapen till sin fördel så kan man åstadkomma allt på en gång. Hur går då det till?

När man vill bränna maximalt med fett så gäller det att hålla insulinnivån låg, det gör man genom att hålla blodsockernivån låg men inte för låg. Detta skapar ett katabolt tillstånd i kroppen som också verkar framförallt fettnedbrytande men också tyvärr muskelnedbrytande om man inte är försiktig. Och det senare vill man ju undvika.

Hur kan man då undvika att förlora och rent av bygga muskler under en långfärd? Det gäller att ge var sak sin del av dygnets 24 timmar. Fettförbränningen skall ske under själva cyklingen och under vilan återhämtning och muskeluppbyggnad. Det låter ju bra, men hur uppnår man det? Under cyklingen så gäller det att bara inta kolhydrater när kroppen säger till men det finns ingen anledning att plåga sig genom att köra några km till efter att blodsockernivån nått fotknölarna. Tvärtom då har man gått alldeles för långt! Och riskerar därmed muskelnedbrytning. Ett kvitto på att man ätit för lite kolhydrater (alternativt ätit för mycket protein) får man när svetten börjar lukta ammoniak vilket beror på att proteiner bryts ned.

Sedan man nått dagsetappens mål så gäller det istället att maximera kroppens återuppbyggnad d.v.s. den anabola tiden. Det gör man genom att äta ett mellanmål direkt då man "gått i mål". Kroppen kan då börja återhämta sig direkt och behöver inte förlora säg 2 timmar i väntan på middagen! Energiförbrukningen i vila är ca. 100 kcal per timme. Att vänta med middagen skulle då maximalt ge 200 kcal i engergiunderskott vilket i mitt fall motsvarar 8,5 km cykling, men 2 timmar betyder kanske 20% förlorad återhämtningstid.


Indelning av dygnet
  • Lätt och liten frukost för att kroppen snabbt skall börja ta av kroppsfettet vid cyklingen.
  • Småätande under dagen för att hålla blodsockernivån på en lagom låg nivå.
  • Direkt efter "målgång" skall det katabola tillståndet brytas genom att inta ett mellanmål. Man kan se målet som en försenad frukost del 2.
  • Rejäl middag med mycket kolhydrater. T.ex. "kinamat" med 2 skålar ris.
  • Småätande under kvällen för att hålla uppe blodsockret på en relativt hög nivå.
  • Eventuellt nattmål om man vaknar och inte kan somna om.
Frukost
Ät en liten frukost, kroppen skall inte tro att det är svälttider, men inte heller få för mycket energi så att kroppen använder denna onödigt lång tid innan fettförbränningen kommer igång på allvar. Man kan se det som om mellanskillnaden mellan en stor frukost och minifrukosten sparas till ett stort mellanmål direkt efter cyklingen.


Småätandet under dagen är nyckeln till framgång
När så blodsockernivån sjunkigt efter säg några km till mils cykling så börjar småätandet som varar hela cyklingen fram till mellanmålet, jag brukar för det mesta stanna ofta för att fotografera och passar då samtidigt på att småäta bröd, ost, bananer, yoghurt, nötter och mjölk. Grönsaker äter jag mest till frukost och middag men det händer att en och annan tomat slinker ned under dagen då de är lätta att äta som de är. När jag har kommit till dagsetappens mål så duschar jag och byter om och går ut och äter en god middag gärna med ett glas vin. Brukar alltid se till att ha "cykelmat" tillgänglig på rummet då även en rejäl middag försvinner i en rasande fart i en energislukande cyklists kropp.

Hur mycket skall man då äta och hur ofta? Det beror ju på en mängd omständigheter, hur man åt dagen innan, hur hårt man cyklar och om man vilade eller cyklade dagen innan och individuella olikheter. Jag klarar mig ofta bra på motsvarande en skiva franskbröd (toast) i det mindre formatet utan pålägg per timme under de första 3 - 4 timmarna, men när glykogendepåerna är tömda så äter jag en skiva per halvtimme eller mer, ibland med ost plus en frukt då och då. Om det blir en lång dag i sadeln så brukar jag även dricka mjölk, yoghurt och läsk.


Stort mellanmål vid "målgång"
Inom 15 minuter från målgång så behöver kroppen 1,5 gram snabba kolhydrater per kilo kroppsvikt och 10 - 12 gram snabbt protein totalt, t.ex. vassleprotein. Det kan vara svårt att få tag i speciella mjölkdrinkar i fält, speciellt utomlands och därför är det enklare att hålla sig till lättmjölk. Proteinhalten i mjölk är ca. 35% och 20% av denna är vassleprotein. Det betyder att det finns ca. 7 gram vassleprotein och 28 gram kasein i en liter mjölk.
En liter minimjölk, 2 stora bananer och 20 gram jordnötter ger ett lagom mellanmål för 75-kilosmannen.

Middag
Det är lättast att få den mat man behöver om man lagar maten själv. Det är mycket kolhydrater som gäller, pasta och ris. Måltiden skall förstås vara komplett men den behöver inte vara speciell på något annat sätt än att mängden kolhydrat skall vara stor.
Om man går ut och äter så är kinarestauranger ett säkert val då man får rejält med ris och oftast en skål extra utan kostnad om man skulle behöva.

Kvällsmål
Kroppen skall inte lida brist på energi och byggnadsmaterial under kvällen och natten, tvärtom det är mycket viktigt att se till att inget saknas för att maximal återhämtning skall kunna ske. Ju bättre återhämtning man får mellan cykelpassen desto längre orkar man cykla d.v.s. desto mer fett orkar man förbränna! Man bör därför satsa på långsamma kolhydrater på kvällen som "räcker" större delen av natten, t.ex. pasta, müsli och grovt rågbröd med hela kärnor och kombinera kolhydraterna med både fett och protein. Inte bara äta kolhydrater.
Ett förslag till kvällsmål kan vara några skivor (grovt) bröd som doppas i en vinägrett eller olja på sydländskt vis, det är inte bara gott det sänker också GI, till detta kan man äta en burk tonfisk eller makrill i tomatsås.

Koka pasta utan kök
Ingen regel utan undantag heter det och i detta fall blir det tillagning av pasta till kvällsmålet. Enligt min mening så är det lättaste och godaste sättet att få i sig långsamma kolhydrater att koka spagetti vilket inte är någon konst om man bor på campingplatser. Men det går även att ordna om man bor på hotell. Det går alldeles utmärkt att koka pasta i en mattermos fylld med hett vatten, tillagningstiden blir ca. 1,5 ggr längre än angiven tid. Vattnet kan man få på restaurangen som man åt middag på.  Den som trots allt vill äta hemlagad varm mat till lunch kan se till att få termosen fylld i samband med hotellfrukosten.

Det går också alldeles utmärkt att tillaga bulgur på detta sätt.

Mat

Kolhydrater

En god, nyttig och bekväm källa är bananer, de har medelhögt GI på 84, men de är känsliga att frakta i fullpackade cykelväskor och de tar mycket plats. Vitt färdigskivat bröd är billigare, energitätare och bekvämare men det har ett högt GI på 100. Kolhydraternas snabbhet kan sänkas radikalt med enkla knep. Vitt bröd t.ex. får ett GI på 64 d.v.s. lågt GI om det äts tillsammans med en vinägrett d.v.s. olja blandad med vinäger. Men det är alldeles för krångligt under färd.

Protein
Den bekvämaste proteinkällan är rostade sojabönor vilka påminner en hel del om jordnötter, de är billiga också, en påse på 150g kostar 11:90:-  i feb 2004. Det blir ett kilopris på rent protein på 214 kr/kg, vilket är mindre än hälften jämfört med skinkans protein och något billigare än mjölkproteinet. Drickyoghurt är också väldigt bekvämt men dyrt ungefär 1000 kr/kg protein. Färdigskivad ost är också bra och gott att ha på brödet.

Fett
Den bekvämaste fettkällan är jordnötter och rostade solroskärnor, det finns också miniflaskor med olivolja. De rostade sojabönorna är också en bra fettkälla med sin relativt höga halt av de essentiella fettsyrorna omega-3 och omega-6. Men kallpressad rapsolja är det klart optimala valet, 2 msk rapsolja täcker dagsbehovet av omega-3 för en man.

Tumregler
Nedan anges ungefärliga halter, de är bra att ha i minnet för överslagsberäkningar i affären.

Kolhydrathalt
  • apelsin, äpple, juice och läsk  10%
  • banan 20%
  • färskt bröd 50%
  • pasta och ris 75% (okokt)

Proteinhalt
  • Mjölk och yoghurt 3,5%
  • Kött och fisk 20%
  • Ost 30%
  • Sojabönor 37%
Ungefärligt ekvivalenta mängder kolhydrat

1 skiva litet skivat franskbröd 20 - 25 gram, 4 skivor 100g => 50g carb
3 brödskivor <=> 2 bananer <=> 3 äpplen <=> ½ l läsk
700g bröd <=> 500g pasta <=> 11 bananer <=> 17 äpplen <=> 3½ l läsk

Tabellen nedan ger exakta mängder enligt tillverkarnas uppgifter. För de flesta matvarorna så anges innehållet för en förpackning då det är precis vad man minst måste köpa.


Mat i regn utan sittplats eller skydd
När det regnar och man befinner sig på landsbygden och det inte finns någonstans att sätta sig så behöver man bekväm kolhydratrik mat som inte kräver någon tillagning eller kärl, som tål vatten och blöta händer. Vid hällregn så är inte bröd och ost optimalt. Då är det perfekta valet drickyoghurt, bananer, äpplen och rostade solroskärnor alternativt jordnötter då man kan uppnå en "perfekt" energibalans mellan kolhydrater, protein och fett. Och för att det är så lätt att portionera maten, man behöver inte äta allt på en gång utan kan småäta och "tanka" allt efter behov. Det är också mat som finns i minsta affär eller t.o.m. kiosk. Om det inte finns drickyoghurt så är minimjölk ett bra alternativ, men då måste man dricka hela litern på en gång då det inte är praktiskt att frakta halvdruckna förpackningar, oftast är en liter inget problem för en törstig cyklist.

Mat i uppehållsväder med sittplats
När vädret är bättre och man har någonstans att sitta så kan äta tonfisk och bönor direkt ur burkarna med en gaffel om man inte vill använda en kåsa. Varmrökt makrill är också gott och nyttigt men lite kladdigt.  Man kan förutom bananer också äta skivat vitt bröd med eller utan färdigskivad ost och skölja ned det med vatten. Osten klarar sig en dag i packningen även om det är varmt. Det finns också tubost som bra fördelning mellan protein och fett. T.ex. Kavli Mildost med 7% fetthalt.  Brödet bör man "tanka" i små doser och oftare för att på så sätt kompensera för dess höga GI på 100. Osötat surdegsrågbröd med hela kärnor har lågt GI men det blir inte gott att äta större mängder av det ens med ost. Det låter kanske illa med en cykelsemester på vatten och bröd - rena "Pedalarkipelagen"! Men det smakar betydligt bättre än det låter och är ett bra sätt att hålla blodsockret på en låg men angenäm nivå.
  Men jag brukar kompensera detta på kvällen, då gäller det istället att äta gott, mycket och nyttigt så att kroppen får en chans att återhämta sig till nästa dags strapatser. "Avfettningen" sker under själva cyklingen och är brutalt effektiv. På "fritiden" måste man unna sig att må gott.

Måltider
Med utgångspunkt från energimängden i ett hamburgermål så har jag konstruerat ett antal alternativa mål, t.ex. en liter mellanmjölk och 4 stora bananer. Tanken är att man då lättare ser hur mycket man skall handla i taget. Avsikten är ju att småäta även om man blir tvungen att dricka mjölken vid ett tillfälle.




Reservmat
När man cyklar i glest befolkade trakter eller på natten så kan det vara skönt att en rejäl matreserv, det kan ta många långa timmar innan man når nästa öppna ställe. Vatten går oftast att finna efter vägen på t.ex. bensinstationer även om de är stängda, men fler och fler låser utrymmet för luft och vatten. En reserv bestående av kolhydrater från 2 x 250 g russin, protein från 150 g rostade sojabönor och fett från 200 g rostade solroskärnor eller jordnötter ger tillsammans drygt 3300 kcal. Dessa mängder är valda utifrån förpackningarnas storlek och ger 435 g kolhydrat, 119 g protein och 109 g fett med fördelningen 54, 15, 31 i energiprocent. Om man bara äter ½ påsen jordnötter får man en bättre energifördelning 64,15, 21 men mindre energi förstås, 2700 kcal. Rostade sojabönor, solroskärnor och jordnötter smakar ungefär likadant. Då man knappast äter allt på en gång så kan man försöka hålla fördelningen 1 del jordnötter, 1,5 del sojabönor och 5 delar russin.

  Ett enklare alternativ är att ha Mariekex som reservmat, de ger dock lite dåligt med protein och bör kompletteras med t.ex. rostade sojabönor. Kexens nackdel är storleken då 3 paket ger 2600 kcal, deras fördel är dock att magen klarar stora mängder kex mycket bättre än stora mängder russin.

  Med en reserv i packningen så slipper man köpa "nödmat" i ren desperation och kan lugnt cykla vidare ett tag till för att finna bättre alternativ.
Om man bara "måste" med den där morgonfärjan och måste cykla hela natten för att hinna, så ger 2 x 150 g färdigskivad ost och 700 g vetebröd en bra bas med 2800 kcal.

Nödmat
Om man trots allt inte har någon reserv och inte får tag i "vettiga" kolhydrater så brukar det gå att få tag i sockerprodukter som läsk och kex snart sagt vart som helst. En liter minimjölk och 1pkt Mariekex är gott och ger mycket kolhydrater, nästan dubbelt så mycket som hamburgermålet med läsk, ca. 28% av kolhydraterna kommer från socker vilket är mindre än hamburgermålets 34%. Ett annat alternativ med flytande bränsle är 1 liter mellanmjölk, 1½ liter Coca-Cola. För att kunna dosera intaget rätt så är det bra att veta hur många munnar man får på en liter, för mig blir det 15.

Kaffe
Man behöver inte varmvatten för att få sig en kopp kaffe. Nescafé löser sig lika bra i kallt vatten. Det kan vara bra att komma ihåg om man börjar känna sig trött då det inte finns några kaféer i närheten.


Restauranger
Till middag är man oftast ordentligt hungrig efter en lång dags cykling och vill ha ordentligt med kolhydrater. Då är kinakrogar ett bra val då man alltid får en skål ris till när man gjort slut på den första. Det spelar ingen roll att det är klibbigt ris med högt GI, då glykogendepåerna är helt tömda, vilket gör att blodsockersvaret blir litet.

Börje Forss
.

Till startsidan

Copyright © 2005 Börje Forss borje.fors@bredband.net