Professor Stig Bengmarks summering

 av hälsans betingelser

 

Sedan 1950-talet drabbas snabbt allt fler av svåra kroniska sjukdomar. Alla kroniska sjukdomar börjar med en allmän

s k systemisk inflammation. Det är uppenbart att inflammationernas grundorsak är den industribehandlade kosten. Utan skärpning är inte heller”hälsokost” ett säkert kort. Med kosten i centrum har professor Stig Bengmark publicerat en bred överblick och nyorientering som Eskil Svensson här refererar. Få texter kan vara hälsosammare.

 

 

De kroniska sjukdomarna medför avläsbara förändringar i blod och vävnader, En sådan förändring som tillmäts allt större betydelse är en förhöjd nivå av allmän (systemisk) inflammation.

 

En förhöjd inflammationsnivå föregår varje utveckling av kronisk sjukdom, ibland med flera år. Vid Alzheimers sjukdom har nyligen rapporterats ett ökat inflammationsläge så långt före tydlig sjukdom som sex år.

 

En avgörande faktor i denna inflammationsprocess är en ansamling i kroppens vävnader av abnorma proteiner som har helt andra egenskaper än de normala proteinerna.

 

Dessa proteiner kallas förkortat  AGE/ALE. De kan lagras i kroppens vävnader i årtionden och kan ge ett högt inflammationsläge livet ut. AGE/ALE har även den dubbla ohälsoeffekten att de eliminerar antioxidanter.

 

Huvudorsaken till denna AGE/ALE -inlagring är att vi äter industribehandlad mat. Genom vår livsföring är vi således var och en direkt ansvariga för om AGE/ALE lagras i vår kropp och därmed för den jordmån för kroniska sjukdomar dessa proteiner genom systemisk inflammation kan bereda. Till sjukdomarna på grund av förhöjd systemisk inflammation hör även benskörhet. Ett flertal kroniska sjukdomar åtföljs också av benskörhet..

 

I en utförlig inventering av folks alltmer utsatta hälsa behandlar professor Stig Bengmark i Läkartidningen den 18 december 07 AGE/ALE-frågan. Artikelns rubrik lyder enkelt och motiverat:

”Vår tids kost bakom inflammation

och sjukdomsutveckling”

Artikeln behandlar fakta som bör uppmärksammas också bland vegetarianer - inte minst laktovegetarianer.

 

Hos ”vegetarianer” som äter ägg och mjölkprodukter finns t ex ofta lika mycket av de abnorma och sjukdomsåtföljande proteinerna ALE/AGE som hos köttätare. Men inte hos veganer. Veganer har också lägre blodtryck, mindre blodfetter och mindre frekvens av kroniska sjukdomar. Det skriver professor Stig Bengmark i en samtidig artikel  i Näringsmedicinsk tidskrift (1/08)

 

Marängeffekten

AGE/ALE kan öka kraftigt då olika livsmedel blandas. Professor Bengmark kallar detta ”marängeffekten”.

 

I rent socker och i färsk äggvita är halten AGE/ALE relativt liten. Men om de blandas och därefter hettas upp till maräng ökar innehållet av AGE/Ale mer än 50 gånger. Liknande effekt ses på många livsmedel då de hettas upp till temperaturer över 100 grader. Samtidigt bildas cancerframkallande ämnen.

 

Redan efter upphettning till 60-70 grader reduceras antioxidantinnehållet betydligt i alla livsmedel.  För många matoljor börjar denna process redan vid 28-30 grader. Olivolja och rapsolja tål temperaturer upp till 100.

 

Mikrovåg förstör 97 % av antioxidanterna

Grönsaker som tillagas i mikrovågsugn har vid studier visat sig förlora 97 procent av sitt antioxidantinnehåll.

 

Grillning. Kött som grillas kan få en tiofaldigt högre halt av AGE/ALE än kött som kokas.

 

I svarta livsmedel som kinesisk soja, balsamvinäger och coladrycker, finns det rikligt med AGE/ALE, men också i bruna livsmedel som messmör, brödskorpa och knäckebröd.

 

Coladrycker. I en undersökning fann man att kvinnor som drack tre eller flera coladrycker per vecka hade signifikant nedsatt bentäthet jämfört med kvinnor som drack samma mängd kolsyrade drycker (som inte heller rekommenderas!)

 

Vita AGE/ALE. Det finns även vits AGE/ALE,  t ex i mejeriprodukter, särskilt mycket  i  mjölkpulver och ost.

 

Mjölkpulver och ost. Mjölkpulver ingår idag i många färdigrätter och näringstillskott, modersmjölksersättning, vällingpulver, pulversoppor, godis och glass. Konsumtionen av mjölkpulver och ost har ökat  dramatiskt  under de senaste decennierna.

 

Vanor och mat som ökar inflammationen

Inte bara AGE/ALE aktiverar inflammation i kroppen.

Det som gör det är också:

stillasittande,

tobak och alkohol,

fysisk men framförallt psykisk stress,

D-viltaminbrist,

intag av gluten (finns rikligt i vete, råg och korn).

lågt intag av växtantioxidanter (finns särskilt i örter)

högt intag av industribehandlat matfett.

socker av olika art:   

     glukos,  laktos och fruktos - det sistnämnda särskilt   

      ogynnsamt vid anlag för fetma

Sockerintaget i Sverige har ökat från ca ett halvt kilo socker per individ och år 1850 till  40-50 kg socker per individ/år 2007.   

Fett, socker och ost

Av socker är överkonsumtionen i Europa och USA särskilt stor, (ca 140 000 kalorier) och av ost (ca 60 000 kalorier per år). Den konsumtionen skulle räcka till ett 70-tal maratonlopp per år eller till att varje år producera 20 kg kroppsfett.

 

En klar relation mellan medelintaget av industribehandlat mättat fett i ett land och dödligheten i bröstcancer har länge varit känd. Liknande iakttagelser har gjorts för en rad andra former av cancer,  liksom i hjärt- och kärlsjukdom och typ 2-diabetes.

 

Få kalorier fördubblar djurs livslängd

Att minska kaloritillförseln överlag är en hälsans grundregel. När man minskar tillförseln av kalorier hos djur får man en stor minskning av AGE/ALE och stora hälsoeffekter, skriver professor Bengmark. Då kaloriintaget hos försöksdjur minskas med en tredjedel ser man dock inte bara en dramatisk minskning av AGE och ALE utan än mer intressant: djuren lever nästan dubbelt så länge som de som får äta fritt.

 

Det finns också iakttagelser på människor som under mer än två år har tillämpat en kalorirestriktion till 2/3 av normalt. Dessa bekräftar iakttagelserna hos djur. Inte bara AGE/ALE minskar utan också kroppsvätskornas nivå av inflammationsmarkörer.

 

Läkemedel kan också - men i mycket begränsad omfattning - minska halten av AGE/ALE. Det kan ske i vävnader som ofta förnyas men mindre eller inte alls i vävnader med låg förnyelsegrad som skelett och nervsystem.

 

Ett ökande intresse tilldrar sig s k växtantioxidanter. Av sådana finns det många tusen i naturen. Flera av dem har upp till tio gånger starkare oxidationshämmande effekt än traditionella vitamintillskott. Men på människor har få studier om dessa medel gjorts. ”Och vem vill bekosta studier med ´läkemedel´ som kan säljas för bara några tior kilot? säger Stig Bengmark.■

 

 

 

Artikelns fakta sammanställdes ur professor Stig Bengmarks artiklar i Näringsmedicinsk Tidskrift nr 1 2008 och i Läkartidningen 18 december 2007. Eskil Svensson skrev..

 

 

Läs även referatets andra del: ”Världens hälsa bryter samman” med detaljer om vad var och en kan göra. Läs om de vilda proteinerna som bereder jordmånen för de lavinartat ökande sjukdomarna. Klicka här!

 

.

 

 

 

,

 

 

 

”