70 år med HÄLSA

 

Tidningen Hälsa fyller i år 70 år. Hälsa är årsbarn med Hälsofrämjandet och har samma grundare nämligen Are Waerland. Under de 70 åren har Hälsa varit idéns och rörelsens livlina, och linan har verkligen kommit till bruk. En snabbskiss skriver från 40 års utblick från Hälsas redaktionsbord, Eskil Svensson – en snabbskiss om 70 år som färgats av Waerland i tidlöst, lysande grönt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den svenska hälsorörelsen fyller i år 70 år. Den grundades av den finlandssvenska hälsoforskaren och författaren Are Waerland och har sin rot i den ännu äldre svenska frisksportrörelsen, Att frisksporta var och är att leva okonstlat och nyktert med mycket friluftsliv och motion. Det passade Are Waerland bra. När det gällde kosten hade frisksportrörelsen inte något bestämt program. Men i dess tidning Frisksport hävdades tidigt begreppet ”grovkost” som ett önskvärt riktmärke.

 

Succé, hälsobransch, hälsohem

I England bodde sedan många år Are Waerland under fortsatta studier av hälsans gåta. Hans stora bok ”I sjukdomarnas häxkittel” skriven på engelska nådde tidningen Frisksports skickliga redaktör Agne Windmark. Windmark förde med stor entusiasm Are Waerlands budskap vidare i tidningen Frisksport. Den var då en veckotidning med ansenlig upplaga. Att det vi dagligen äter danar vår hälsa blev därmed kraftfullt inplanterad i de unga frisksportarnas tankevärd. Men inte bara det. Are Waerland lockades själv till Sverige och genomförde en triumfatorisk föredragsturné genom landet. Hans budskap var överraskande och nytt för alla. Det väckte ett enormt intresse: ”Vi skapar själva vår hälsa - eller sjukdom”

 

I Stockholm fyllde Are Waerland Konserthuset från golv till tak upprepade gånger. Till sist användes Alviks tennishall med över tre tusen platser. Men även detta utrymme fylldes till sista plats. Den svenska hälsokosthandeln uppstod nu och växte starkt i Are Waerlands spår. Samtidigt etablerades s k hälsohem, dit sjuka kunde komma för waerlandinspirerade kurer, om vilka stora framgångar kunde berättas i Hälsa. Under hälsohemmens blomstringstid fanns uppemot ett 30-tal hälsohem i Sverige. Hälsofrämjandets eget hälsohem var ryktbara Tallmogården, som leddes av överläkare Karl-Otto Aly och hade många månaders köbildning.

 

Kamp för morsans mat

Inom Frisksportförbundet uppstod dock tveksamhet inför att kosten gavs en sådan huvudroll. En stark grupp hävdade att ”morsans mat”, som man skrev, borde man inte ge sig på. Det uppstod en delning av rörelsen och snart skapades Hälsofrämjandet, som under sina första år hette Allnordisk Folkhälsa. och som i år (2010) alltså fyller 70 år.

 

På Frisksports redaktion arbetade jag, Eskil Svensson, vid den här tiden. Jag lyckades återknyta Are Waerland som medarbetare i Frisksport. Jag fann honom i en skrivarstuga i Idrefjällen. Han hade gjort en tids uppehåll i medarbetarskapet på grund av schismen i samband med rörelsens delning. Efter några år erbjöd han mig att ta över redigeringen av hans egen tidning. Den hette då Waerlands Månadsmagasin. .

 

Fred i världen

Det hade nu varit fred i världen några år och Are Waerlands medverkan i de svenska tidningarna blev liten medan han gjorde föredragsturnéer i olika länder. Efter att gränserna hade öppnats, den spartanska beredskapen släppt och ett överflöd strömmat in över landet minskade skarorna sakta kring den enformiga, varje dag likadana matordning som Are Waerland företrädde. Hans ledord var ju enkelhet, specialisering och naturnära helhet.

 

Waerland själv flyttade definitivt till sin bostad i Alassio vid italienska Rivieran och hans svenska månadstidning gav stora förluster. Inför valet att lägga ner tidningen såldes den till mig för 10000 kronor, vilket egentligen bara var betalning för skrivmaskiner och kontorsmöbler. Jag betraktades nog som för vek för ansvaret och var nog det. Men jag lyckades krångla mig fram. Upplagan var först bara ca 4000 ex. Men vi lyckades vända trenden. Från hösten 1954 efter det att jag hade deltagit i det mest omskrivna evenemanget i hälsorörelsens historia - fastemarschen på bara vatten från Göteborg till Stockholm - ändrade jag namnet till Tidskrift för Hälsa. Jag gjorde det inte för att samtidigt ändra innehållets inriktning utan för att öppna famnen för fler.

 

”Räddade hälsorörelsen”

Hälsas upplaga steg nu efterhand snabbare. Hundratals entusiastiska läsare hjälpte mig varje årsslut att samla prenumeranter. Men organisationen Hälsofrämjandet drabbades istället av en katastrofnära svacka, som varade i flera år. Under dessa år var den svenska hälsorörelsen egentligen bara Hälsa. Tidningen bar idén vidare genom dessa år tills den s k Gröna vågen mötte och gav allt om ”grön” hälsa nya vindar i seglen.  Kurt Svedros nämnde den dramatiska passagen vid tidningens 70¨årsfest i samband med mässan Allt för hälsan den 12 november. Han tillskrev Hälsa hela äran av att ha räddat organisationen. Men utan Kurts trofasta, oförtröttliga arbete för Hälsofrämjandet – det är absolut unikt - hade en räddning knappast varit möjlig.

 

Framgångsrik väg

I tidskriften Hälsa bjöd jag inte något ”allmänt hälsosmörgåsbord”, utan behöll den naturnära, enkla spartanitet som var Hälsas oföränderliga nisch och pilspets och jag tillämpade en sträng annonskontroll. Jag hade en helt underbar redaktion med allra närmast Arne Algard, som också var bl a tecknare, och Birgitta Manners Stålhammar som också var konstvetare.  I arbetet var också till sist hela min stora familj engagerad. Dess stöd och kunskaper betydde oskattbart mycket för tidningens framgång.

 

1987 utsågs Tidskrift för Hälsa av Förbundet Svensk Fackpress till ”Årets facktidning”. Under ett helt år fick den ha ett emblem om detta på ridningens omslag. Det var en triumf. När jag 1989 lämnade tidningen hade vi nått en av Tidningsstatistik kontrollerad nettoupplaga på just intill 65000 ex per månad.

 

Den nya medvetenheten

Under de år som sedan dess har gått har erfarenheten av, intresset för och detaljkunskapen om livsföringens avgörande betydelse fortsatt att växa. Livsstilens betydelse för hälsan är nu självklar och det är mycket lättare och socialt mera acceptabelt att leva hälsosamt. Inte minst har begreppet ”ekologiskt” tagit plats i allas liv och håller kraftfullt emot kemikaliefloden och ger alla konsumenter ett alternativ.

 

Hos den stora massan är visserligen en helhetsomfattande livsstilsreform långt borta och folkhälsan dras ner av skadliga vanor, gödslade av kommersiell girighet - det senare framgår också i ”Folkhälsopolitisk rapport 2010” som nu i november har bekantgjorts av Statens folkhälsoinstitut. Men hur skulle det se ut om vi inte hade haft det ideella hälsoarbetets läkande folksmitta de gångna 70 åren?  .

Eskil Svensson

 

 

  .