Omega-3
hjälper, hjälper inte
Magnus Lindskog vid enheten för klinisk
farmakologi, Uppsala universitet, uppmanar i Läkartidningen 3 september alla
läkare att avråda sina patienter från att ta omega-3 tillskott i
influensatider. Han redogör för en rad vetenskapliga studier på djur och
människor som talar för att infektionsförsvaret, isynnerhet det antivirala
immunförsvaret, hämmas av omega-3. En studie av 83 000 friska amerikanska
kvinnor som följdes i tio år visar att högt intag av omega-3 ökade risken för
lunginflammation med 24 procent jämfört med lågt intag. Möss som fick mat som
var berikad med omega-3 och sen infekterades med influensavirus hade 40 procent
ökad risk att dö jämfört med kontrollmössen som fick vanlig kost. De hade också
betydligt mer virus i lungorna. Mössen som överlevde var också sjuka längre tid
om de hade fått mat med omega-3.
En biverkan av omega-3 som är väl
dokumenterad men mindre känd är att tillskott också kan ge en ökad risk för
blödning. Åtminstone en månad före en operation bör man därför sluta med ev
tillskott av omega-3.
Omega-3 är den enstaka
”hälsoprodukt” som får det största kommersiella intresset. Fiskindustrin
behöver omega-3 som lockbete. Men den gillar inte att motsvarande olja hos
växter, ALA, som är moderformen för omega-3-oljorna EPA och DHA framhålls i
samma reklamspår. ALA kräver ju en
ombildning i levande vävnader för att bli omega-3. Dessutom får man mer omega-3
i havsorganismer. Nå, men behöver man så
mycket - och är det så avgörande att äta rikligt med omega-3 ur fisk? Världens
äldsta och friskaste människor lever i fiskfattiga högland? Det är egendomligt…
Under några år har olja som
pressats ur feta fiskar, såsom makrill och lax, varit i fokus som hälsomedel. .
Den innehåller en hög halt av
fettsyran omega 3 som uppges ha betydelse för att förebygga hjärt- kärlsjukdom.
Men i Läkemedelsverkets nya
riktlinjer för att förhindra hjärt- kärlsjukdom rekommenderas fiskfettsyran
inte längre.
– Moderna metaanalyser har
visat att oljan inte förhindrar hjärtinfarkt och stroke, säger enligt tidningen
Metro 10 maj docent Peter Nilsson vid universitetssjukhuset i Malmö. Docent
Nilsson har suttit med i Läkemedelsverkets expertgrupp.
Uppåt igen!
En japansk studie som nu redovisas i
tidningen Lancet och refereras i SvD 19 april har på nytt sökt ge fiskolja till
gott anseende. En mycket stor grupp blodtryckssjuka japaner som behandlades med
statiner delades i två avdelningar, Deltagarna fick behålla påbörjad behandling
med statiner men halva gruppen ordinerades dessutom
Jämförelsen gjordes alltså mellan två
grupper blodtryckssjuka som behöll sitt medicinerande under studien.
Hur började det?
Intresset för Omega-3 i
fiskfettet har sin grund i att forskare på 1970-talet fann att en del eskimåer
på den japanska ön Okinawa i mindre utsträckning än vanligt drabbades av
inflammatoriska sjukdomar och vissa hjärt- och kärlsjukdomar. Fyndet
sammanbands med att befolkningen åt rikligt med fet fisk. På Grönland
gjordes samtidigt med början
1971 studier hos folkgruppen inuiterna som ansågs leva med mycket fiskfett i
den dagliga kosten och hade låg dödlighet i hjärtsjukdomar.
Men dessa människor åt
dessutom en kost som enligt Wikipedia var ”mycket rik på alger och en lång rad
livsmedel som förebygger hjärt- och kärlsjukdomar”. Detta intresserade
forskarna mindre.
Omega-3 är en växtprodukt
Att fisk har rikligt med
fettsyran Omega-3 i sina vävnader beror inte på att fisken har förmåga att
producera Omega-3, Fisken får sin Omega-3 från mikroalger.
Fettsyrorna lagras i fiskens
fett och hjälper den att behålla sin rörlighet och mjukhet vid lägre
temperaturer.
Det finns vegetabiliska oljor med Omega-3, men dessa
oljor godtas inte av Livsmedelsverket som förklarar att det bara är oljan från
fisk som minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Den Omega-3 som
visserligen finns i t ex linfröolja, raps- och solrosolja har inte någon sådan
effekt. Verkets talesman i denna fråga, chefsnutritionist Ulf Becker, hävdar i
ett pressmeddelande den 22 februari att de företag som säljer de vegetabiliska
oljorna måste tänka om. Han hänvisar till en EU-förordning som kräver att den
som vill nämna minskad sjukdomsrisk i sin reklam måste ansöka om godkännande
till detta hos EU.
.
Efter den första lanseringen
av Omega-3 från fisk (EPA) kom 2003 ett stort bakslag för tilltron till oljan.
En irländsk studie (Dart H-studien) gick helt på tvärs mot två tidigare
positiva studier. Den fann att den positiva effekten av behandlingen med
Omega-3 efter 2-5 år förbyttes i en ökad total dödlighet. Ytterligare en studie
(Cochrane-institutets) nagelfor tilltron till Omega-3 med att konstatera att
det inte fanns fog för att rekommendera Omega-3-fett mot hjärt- och
kärlsjukdomar.
Mirakel nr 1?
Nu har alltså en japansk
studie åter fört över balansen till fördel för Omega-3 från fisk. Det är
visserligen en ostadig balans.
Men nog är det många märkliga
funktioner som den intensiva uppmärksamheten under åren har tillskrivit
Omega-3, t ex
motverkar blodproppar,
ögonsjukdomar,
senil demens,
sänker blodfettshalterna,
minskar stelhet vid reumatisk
artrit
skyddar huden mot
pigmentsförändringar
motverkar humörsvängningar
ökar koncentrationsförmågan
Om detta skulle hålla streck
har för första gången ett av de många hundra ”mirakelmedel” som de senaste
decennierna har gött den glättade pressens lösnummerförsäljning – för första
gången verkligen ett enda ”mirakelmedel” – hållit streck. Men hur kan då de
många urgamla höglandsfolken t ex i Kaukasus ha överlevt och uppnått
rekordåldrar? ES ■
Tvekan om acetylsalicylsyra
Inte heller ett annat
läkemedel som har trissats upp som positivt för hjärt- och kärlhälsan, nämligen
acetylsalicylsyra (Albyl, Magnesyl, Aspirin, Trombyl osv), rekommenderas längre
att användas som förut. Preparaten medför en blödningsrisk och denna risk måste
i varje enskilt fall ställas mot nyttan, skriver tidningen Metro.■