KOLHYDRATPRODUKTER
”Fet kost botar diabetes”
Men hur är det med perspektivet?
Åtta forskare har i DN. Debatt kritiserat en inrotad uppfattning bland sina kolleger att man ska behandla åldersdiabetes genom att minska fettet i maten och öka konsumtionen av kolhydratrik mat. De åtta forskarna är övertygade om att LCHF-dieten, rikligt med animaliskt fett och mindre med kolhydrater, tvärtom är formeln som botar. Artikeln innebär en ljusning för landets 300 000 svenska diabetiker. Den kan dock uppfattas av ännu friska läsare som en kostrekommendation också till dem. Sett som en sådan ger den anledning till stora frågetecken:
Kolhydrater framställs i artikeln som en enhetlig näring. Men i verkligheten är kolhydrater en näring som har mer skiftande former än några andra livsmedel har. Till kolhydraterna hör alla jordens frukter, bär och växter och alla odlade grönsaker och sädesslag.
Men dit räknas också de fabriksbehandlade produkterna socker och vitt mjöl, som har berövats sitt naturligt balanserande näringsinnehåll och blivit döda kalorier. I hundratals former av mat, snask och drycker frestas vi av dessa kolhydrater i olika sammanbakningar, det mesta badande i socker. Det är dessa kolhydrater vi äter och dricker mest av.
I LCHF-dieten utesluts dessa döda koncentrerade kolhydrater. Är det därför diabetespatienterna enligt de åttas erfarenhet snabbt blir friskare? Och räcker kroppens inneboende hälsokapital den möjliga livslängden ut när grönsakerna och frukten, de naturliga vitamin- och mineralkällorna, mest förekommer som undantag i den dagliga kosten? .
Är det för övrigt fastställt att LCHF-dietens fettrikedom i sig själv har en botande effekt? Eller är det minskningen av kolhydrater som botar medan fettet enbart ersätter den minskade kolhydratenergin?
I de åtta forskarnas artikel medges att långtidsstudier av LCHF saknas.
Men, heter det, ”Det är föga sannolikt att en diet som redan efter några veckor kan normalisera blodsockret och blodets insulinhalt…inte skulle vara gynnsam på längre sikt.” Kort sagt medger forskarna att man inte vet något om den viktigaste effekten, den om LCHF-dietens långtidsverkan? Är inte detta ovetenskapligt och vådligt?
Att våra organ under sin mångtusenåriga. långsamma utveckling inte kan ha blivit anpassade för en fettrik mat ökar tveksamheten. Visst jagades under lång tid djur till mat. Men ”det är föga sannolikt”, för att använda forskarnas ord, att dessa vilda djur bar på stora fettinlagringar. Mjölkprodukter har bara funnits några få hundra år och då i mycket sparsam skala. Måste inte därför LCHF-dieten räknas som onaturlig?
Frågetecknen sträcker sig också till LCHF-dietens lämplighet som folkkost med hänsyn till klimatfrågan. Världens stora slaktdjurshjordar utpekas av bl a FN:s klimatforskare som ett stort klimatproblem. Redan några miljoner människor på LCHF-mat skulle kräva en stor ökning av denna slaktdjursproduktion. Samtidigt skulle en större del av världens skördar krävas som djurfoder och som LCHF-mat istället för att hålla hungrande barn vid liv.
Eller hade de åtta forskarna egentligen bara tänkt sig LCHF-dieten som en medicin vid diabetes 2 och viktproblem? Kanske det.
Eskil Svensson
Lidingö.