Världens hälsa

     bryter nu samman

    Vi vet botemedlet - men kommer vi att använda det?

 

Professor Stig Bengmark sträcker ut sin överblick i Näringsmedicinsk Tidskrift om industrikostens skuld till att kroniska sjukdomar utvecklas till världens allmänna hälsoförfall.

(Se denna hemsidas artikel ”Skärpning” - du kan klicka dig dit nederst i den här artikeln—Det är en avgörande artikel om hälsans grundval)

 

Ett av de farligaste symtomen är överviktsepidemin.

Dess konsekvenser är gigantiska, skriver professor Stig Bengmark.

 

Bengmark citerar en nyligen publicerad regeringsrapport i England som konstaterar att 86 procent av landets manliga invånare riskerar att vara överviktiga redan om 15 år och  70 procent av landets kvinnor om 20 år. Utvecklingen är av samma mått i alla västliga länder.

 

”Fetman större katastrof än klimatkrisen”

Samhället kan inte på några villkor finansiera det vårdbehov som överviktsepidemin skapar. För de enskilda individerna blir konsekvenserna än värre genom den sjuklighet de kommer att drabbas av.

 

Englands hälsovårdsminister Alan Johnson säger i anslutning till rapporten att man idag måste betrakta fetman som en katastrof av åtminstone samma omfattning som den globala uppvärmningen.

 

Fetman är ett exempel på det hälsoförfall som industrialiseringen av vår föda har bidragit till. Egentligen är fetman ändå bara ett symtom. Den föregår men är inte i sig själv orsak till den epidemi av kroniska sjukdomar som nu finns i stora delar av världen och som skördar 60 procent av människornas liv.

 

Förfäder åt av 500 växtslag, vi äter högst 17

Man har räknat ut att de första människorna (Homo Erectus) som levde i Östafrika för miljontals år sedan sprang i medeltal 15 km per dag för att leta efter föda. Man har också beräknat att dessa tidiga förfäder på årsbasis åt från ca 500 olika typer av plantor. Därtill var födan färsk eller fermenterad (syrad).

 

Mot detta kontrasterar dagens västerländska kost, som beräknas till 80 procent komma från bara 17 växttyper och till 50 procent från åtta sädesslag. Dessutom har maten idag utsatts för en omfattande industriell behandling

 

Med industrialiseringen förlorade den enskilda individen sina tidigare kunskaper om hur man på egen hand tar fullt ansvar för sin hälsa.

 

Oerfarna drabbas värst av västerländsk livsstil

Idag är det i utvecklingsländerna man ser den snabbaste ökningen av kronisk sjuklighet. Typ 2-diabetes, en ovanlig sjukdom för 100 år sedan, har idag drabbat 17 miljoner människor i USA, 24 miljoner i Kina och 42 miljoner i Indien.

 

I Japan ser man hur förekomsten av vissa cancerformer som prostatacancer och bröstcancer har 25-dubblats parallellt med att man har ökat konsumtionen av raffinerade, industriellt framställda jordbruksprodukter, inklusive mejerivaror, 20 gånger, av kött 8 gånger och av ägg 7 gånger mot tidigare.

 

Vår förmåga att tåla förändringar av vår livsstil och då främst av vår kost är mycket begränsad. Även smärre anpassningar tycks ta flera tusen år. De sker mest genom att de högst förändringskänsliga dör undan och inte reproducerar sig.

 

Erfarenheter som stöder denna beräkning finns för bröd- och glutenintolerans och även för intolerans för mjölkprotein. Befolkningsgrupper som hastigt utsätts för dramatiska förändringar i livsstil drabbas hårdast. ■

 

 

 

Denna artikel bygger på ett referat av professor Stig Bengmarks artikel ”Kost och hälsa i 21:a  seklet” i Näringsmedicinsk Tidskrift nr 1 2008.  Texten är sammanställd av Eskil Svensson.

 

Läs helst även avsnittet om proteinerna AGE/ALE som skapar systemiska inflammationer som i sin tur utgör de hastigt ökande kroniska sjukdomarnas grund. Klicka på SKÄRPNING!

Naturens premisser är omutliga. Endast en ny livsstil kan rädda världen

”Pengar eller livet” är nu en realitet för allas liv på jorden