ELENETTE - Complete Lyrics
alla texter: kalle berglund 2004-2007
(i alfabetisk ordning)
alla mina vänner blir läkare
det finns en hel del mystik i denna yrkespraktik
men något än mer märkligt är vägen som leder dit
och varför vissa tar den, ja de gör allt för sin examen
är man människovän eller ärelysten eller helt enkelt smart?
önskar att jag också varit pragmatiker från start
för alla mina vänner blir läkare
och antagligen gör det dem gladare och starkare
men vad gör det då med mig?
blir det bara bitterhet kvar så säg
för när alla vänner blir läkare är det farligt lätt att känna sig sjukare
och tröttare än man är
så snälla ni skriv ut ett recept
som hindrar mig från att leka lasse winnerbäck
och snälla ni ge mig en tablett
som hindrar mig från att tro på mitt elenette
för jag behöver ramar och struktur
jag behöver någon som vet hur
man ställer sin egen diagnos
utan att för den skull förgås
för alla mina vänner blir läkare…
men jag gillar ju att vältra mig i min misär...
allt går att mäta
lycka är bara en nervimpuls som radioaktivt sönderfaller
och vars halveringstid mäts per sekund
allt går att mäta
och lyckan genom sorgen ger humöret för alla heltal över noll
där en kvot över ett är att eftersträva
allt går att mäta
ekvationen skrivs x / y = z
rätta synvinklar är alltid vinkelräta
allt går att mäta
om storleken på pi går det inte att träta
allt går att mäta
hjärtat är bara en muskel vars storhet massa mäts i enheten kilogram
och muskelns funktion är att pumpa blod fram
allt går att mäta
via artär till kapillär via ven tillbaks
sen börjar allting om
i ett av alla de finurliga kretsloppen
allt går att mäta
en perfekt bestämd volym
skräddarsydd efter kroppens kostym
det finns ingen slump bara sannolikhet
allting utgår från origo
alla lösningar går att mätta
det går alltid att räkna sig fram till det rätta
låt matten tysta mun
och vill ni ha mig som formel förstå min roll
så är ln (1) alltid lika med noll
och kärlek beräknas med bråk
en känsla som går att mäta
i enheten ppm
rätta synvinklar är alltid vinkelräta…
att göra en hit
alla strävar efter originalitet
aven fast alla vet att det är en omöjlighet
men man kan alltid väcka frågor kring autencitet
önskar att jag kommit på det där med baseballträet
sjömanskostymen är ju redan snodd
varenda cross-over-genre redan gjord
man kämpar mellan smk-spex och joy division-komplex
för att få ut en produkt som skriker:
kom och titta på mig!
här är min alldeles unika grej
jag kör helt mitt eget race
ett race som jag försöker sälja på myspace
på tal om autencitet
men om vi kör ett släpigt disco-trumkomp som grund
och sen en funkig bas som går runt runt runt
och som min mormor sa när jag spelade på dop
”saxofon och orgel passar så bra ihop”
men man får passa sig för ett för knife-igt arr
så jag slänger in en mark knopfler-gitarr
sådär med lite hederligt klipp och klistra
ska väl vi ta oss in på trackslistan
sedan lite av varje spelat revy
känns låten både autentisk och ny
så ödmjukast herr bjurman säg
varför kysser du inte mig?
och varför skriver inte strage något smart
om övre medelklassångest på halvfart?
och fröken fahl varför så sval
är det dags att jag byter kanal?
är det en fråga om kvalitet
eller är det något jag inte vet?
på tal om autencitet
de hemliga behagens zoo
spatserar omkring tillsynes utan plan
men han är skyldig som ett barn
som slår och slår och slår den han inte borde
som inte gjorde det han inte tordes
ett rävspel
krokodilen fäller en tår
en falsk är allt han förmår
inte sant? inte sant? inte sant
och påfågeln visar sig nöjt
övertygad om att ”även om jag var riktigt ful skulle folk tycka jag var kul”
eller hur
vi känner så väl oss själva
in till minsta lilla inälva
men moralen skaver med sin klo
i de hemliga behagens zoo
man tror sig veta man tror sig veta man tror sig veta man tror sig leta
efter sig själv
ibland smakar rått kött bränt
ibland smakar sanningen skämt
så zebran flyttar till paris för att lösa sin kris
ett bevis
på att vi känner så väl oss själva…
den allvarsamma kortleken
en kort lek med en kortlek
säger mer än det mesta
och patiens är egentligen trist
jag fuskar hellre i tvåmanswhist
och en joker är vad du vill
och det är just därför den inte gills
så blanda och ge
två kort kvar
snart får vi se
lek eller allvar?
i vissa spel räcker inte bara trumf på hand
till en självklart seger
även om tvåan slås ut lätt
är även ässet ibland värt ett
så blanda och ge…
jag lindar in mig i metaforer som kanske är vackra men som kan betyda det mesta
emellan himmel och jord men ta mig på mitt ord jag menar allt det jag säger
och det är det fina att du får förstå mig precis som du vill för jag tar inte ställning
jag har inget att säga har inget att säga har inget att säga
så då säger jag det
så blanda och ge…
dialog mandarinmän emellan
en gång för längesen sjöng du om den totala egotrippen döpt i vin
men var finns du nu?
svara mig du, mandarinman den texten var så fin
du som gick till jobbet och förlorade hoppet
och undrade vart allt leder i det långa loppet
och du drack sprit och hyllade tragik
det var lite pinsamt men ärligt och fint
och du dolde inte särskilt väl din hemliga dröm
att du ville bli en ny håkan hellström
du ville rabla metaforer
få säga saker som att ”ingen förstår mig och det känns skönt, att bara överleva är ju inte lönt”
du bad att någon skulle ta dig i kragen så att du kunde bryta mot den egna lagen
men mandarinman när blev skillnaden så stor?
jag saknar dig, vad hände vi hade ju ändå samma mor?
men nu har klyftan växt sig större än du tror
så du bytte ut excentrisk mot fallogocentrisk
du bytte verklighet mot fiktion
men det känns rätt nära sanningen det här med din medvetet falska ton
du lurar bara dig själv när du i spy bar-kön
framhäver att du har ett metaperspektiv på kön
uppenbarligen är dina akademiska poäng
bara ett dåligt försök att få någon i säng
snacka om hemmablind när du vägrar förstå
att fiktiv ärlighet är det som förenar oss två
du vill framstå som den klyftigaste men tänk på
när du skriver om mig, vem är det egentligen du beskriver då?
och då tar även du mandarinmannens position
för innerst inne är vi fortfarande samma person…
ge mig något att skylla på
och du säger ”det är upp till en själv, man måste ta sina chanser när dom kommer”
och jag protesterar, drar några resonemang
om att allting bestäms av någon annan
och jag försvarar mig tappert, jag förklarar mig väl
jag har ju mina skäl
men mitt försvar blir ett anfall mot mig själv
för jag panikar att det går helg efter helg
och sakta sväljer jag sanningshalten i din butelj
att jag inte kan skylla på någon annan än mig själv
men en sådan insikt gör alltför ont
jag övertygar mig själv om att det är draget för långt
jag behöver något annat för att förstå
jag behöver någonting att skylla på
men det finns ingenting som förklarar min situation
förutom uttrycket ”don efter person”
så ge mig något slags handikapp
eller en konstig sjukdom
eller en psykolog som hänvisar till min barndom
ge mig en valfri sociologisk förklaringsmodell
som friar mig från allt ansvar för mig själv
ge mig något att skylla på…
jag tar vad som helst…
jag hatar män
testosteron är en stark religion
vars tio budord styr halva jordens population
och våra principer vetenskapligt inbegriper
det mesta vi sviker men vi kommer alltid undan
för det är vårt spel och vi älskar dessa regler
som omöjligt kan ha fel
åh, jag hatar män vi tror att vi är sända från himmelen
jag hatar killar när vi tror att vi faktiskt har nåt man gillar
man blundar så skönt, vem tackar nej till söta drömmar?
det är ju knappast, lönt att se nåt vackert allt för nära
ju närmre han kommer, desto hårdare blundar han
ju hårdare han blundar, desto vackrare blir allt
ord som skuld och ansvar gör den starke krigaren rädd
de fräter på hans pansar, så han blir avklädd
åh, jag hatar män vi tror att vi är sända från himmelen
jag hatar killar när vi tror att vi faktiskt har nåt man gillar
jag hatar karlar när vi med vårt försvar våran dumhet bedagar
jag hatar män när vi tvingar oss på någon som bara vill gå hem
kuken är tung att bära…
jag hatar män för att vi tror att någon annan än oss själva bryr sig om vår lilla
lalalalala…
Jag är en borg
Jag skyddas av väl befästa murar
Till den yttre gården tränger inte många in
Till den inre är tillträdet nästan noll
Men det passa mig perfekt för
Jag är en borg
Min vallgrav sköljer bort alls sorg
Men det hålls avrättningar
På mitt innersta torg
Murgrönan är min bästa vän
För den visar mig i fördelaktigt ljus
Och jag verkar fredlig och sympatisk
Mitt skydd emot kanonerna
Jag är en borg…
Stopp, lystring nere vid porten
Fäll upp vindbryggan!
Ingen får komma in, ingen får komma ut
karl dubbelmoral
världens fegaste person
det är jag ingen pardon
säger jag och vet att jag ljuger
för vilken bekännelse duger
och det är det fina i en dubbelvinst
man rentvår sitt hjärta visar allt som inte finns
för visst har vi glömt det där som ingen minns?
hej mitt namn är karl
i efternamn dubbelmoral
vår gemensamma släkt
en fantastisk sparkdräkt
täcker och sitter på plats
tills vi kommer o byter kateter
men vi gillar vad vi heter
käre vitklädde prins
glöm nu inte ditt jobb så att något syns
och vi sympatiserar med varandra
förtränger tillsammans allt det andra
det som inte syns
som tåget litar på sin stins
vår gemensamma lögn
upphöjd till sanning
i vårt rike sägs allting
här är främsta vapnet bikt
för när nåt kommer ut är det redan dikt
kom, låt oss bedja
jag trodde jag visste vad jag ville ha
men när jag fick det var det ingenting värt
en kompromiss mellan frihet och kval
där det sista väger tyngst
och ja, jag har mina pretentioner
och ja, det är klart jag skäms
men jag mår knappast bättre
utav att saken nämns
för när du briljerar med passionerna
när du krossar illusionerna
när du förstorar proportionerna
när du gör någonting berör du alltid
jag tyckte jag såg slutet idag
men det var visst ett antal varv kvar
jag får mitt straff varje gång du för saken på tal
domaren alltid rättvis och lojal
Så kom, låt oss bedja
För att allt ska glömmas av
Och låt mig ej behöva
Se dig ännu en dag nej
För när du…
kär (imaginär) pensionär
jag som är så rädd för mtv sitter nu gråter till kommersiell r’n’b
det är en märklig grej det här med melankoli
nu har den tvingat mig till ett musikaliskt bondfångeri
så jag försöker uppdatera mitt sound
försöker inbilla mig att det var nyttigt för mig att få en iskall hand
att allt som inte dödar en gör en starkare och klokare, eller hur?
då skulle ju denna låten istället gått i dur
nej jag kan inte riktigt släppa detta ännu
tänker om du bara du kunde se bortom historien och le
tänker att vi är pensionärer som har kafferep
vi pratar väder: “det blir ljusare för varje dag”
men vi vet att vi menar en helt annan sak
vi är två små gummor i kjol och dräkt
och vi kramar varann intimt men käckt
det räcker för mig det enda jag begär
är kakor och kaffe med dig som pensionär
för du fattar vad det handlar om
du vet vad det här är för typ av sång
du vet att man förmår sin kropp till en hel del
men sitt hjärta till betydligt mer
det finns många ord som kan beskriva mitt agerande
men diskret och smidig är i alla fall helt felformulerande
när jag fick min chans så ryckte jag ut som någon jävla ambulans
för mina ordval var ju minst sagt ambulerande
nej man ska nog inte citera gyllene tider efter första träffen
och särskilt inte klockan sex på väg hem från efterfesten
och man ska nog inte förklara sin kärlek mitt ibland kallprat
tänkte att det skulle verka lite laid back-charmigt
men det blev bara desperat
för du fattar vad det handlar om…
men jag lovar jag ska aldrig ringa mer
jag ska radera ditt nummer så att jag kontrollerar vad som sker
även när jag är full
jag ska vakta mina känslor med pitbulls
men du ska veta att jag skulle tagit varje smula du aldrig gav
från vårt imaginära kafferep som aldrig
kommer att bli av
för du fattar vad det handlar om…
slutet kom innan något han börja
så egentligen finns väl inget att sörja?
intalar mig själv att jag bara spelar spel
med dig som pjäs för att känna mig hel
och jag styr mina känslor de styr inte mig
så jag kastar in handuken och säger hej
det var en fin utopi jag byggde upp
men det var nog lika bra att du sa stopp när du sa stopp…
kärlekskomplexet
han kanske råkar ge dig en blick ibland
en blick ibland men inte mer
Och han kanske råkar ta dig i hand
och ta dig i famn men inte mer
Men detta sätter honom inte i brand
inte i brand nej inte mer
varför tar han allt med så kall hand?
det finns en person att träffa men han vill inte gå
när passerar han gränsen? när passerar han?
allting är upplagt men han vill inget få
när passerar han gränsen? när passerar han?
visst är det konstigt och svårt att förstå
när passerar han gränsen? när passerar han?
att han aldrig blir kär helt apropå
det måste vara vädret
som är förklaringen till hur det går
det måste vara mörkret
som dunklar sinnet så
det måste vara vinet
som förstör logiken
i ett plus ett är två
det finns en person att träffa…
nej till sex
kärlekskomplex
fundersamma ex
kärlekskomplex
liv, död, kärlek & lite dans
lite trött kan man vara men en dag som idag spelar det inte någon roll
vi vet vad som väntar och vi vet var vi längtar och hur vi ska nå mål innan tolv
vi förbereder oss noga det behövs för att våga spela ut sin karaktär
som preparerats med omsorg den perfekta kvoten för var och ens behov och begär
tröttheten glöms bankomaten töms
och stegen är ställda mot det förställda
liv död kärlek och lite dans
som dansas som att inget annat fanns
men det är ingen som hör dig ingen förför
och när du vaknar upp så minns du
nästan ingenting
men efter diverse samtal kommer minnet tillbaka och med den även ångern vår vän
vi är rätt förstörda men gör allt för att hinna innan tre denna magiska gräns
sen fyller vi på i tankerns skrov
som för oss direkt till kungens hov
liv död kärlek och lite dans
igen för till igår är flera mils distans
och till imorgon än längre tänker vi och beställer in nya
liv dödar och kärlekar
ja de kommer på tapp o de kommer snabbt
det skärper våra sinnen ger oss fina minnen
som vi tyvärr inte alltid minns
liv död kärlek och lite dans
ja detta kan vara vår sista chans
att hitta den rätta få nåt berätta
så vi springer vidare till mera
liv död kärlek och lite dans
nu har vi nog nått nattens sista instans
så vi dricker som svampar tills de tänder lamporna
mannen i mitt liv
han lever av att ge komplimanger
och han lägger de villigt runt min hals som girlanger
han lyder som en officer
lyder sin general för att det egen vinning ger
hans röst är len men hans blick är tom
när han upprepar sitt mantra gång på gång
mannen i mitt liv…
han är en väldigt kreativ natur
när han gömmer sig elegant bakom en busskur
han måste få slå runt ensam med sina vänner
för de förstår hur han egentligen känner
med fyrverkerier, pompa och ståt
döljer han sitt verkliga uppsåt
mannen i mitt liv…
han lever av att ge komplimanger
och han lägger de villigt runt min hals som girlanger
girlanger han annars bara ger sina män med gitarrer
mannen i mitt liv…
min begravning
kalla mig bara inte för martyr
jag är bara rädd det är jag som flyr
desperata skrik om samhällskritik
blir till tragisk mimik och komisk tragik
vissa saker fungerar utmärkt i teorin
den totala ego-trippen döpt i vin
bit ej den hand som föder
älska den kärlek som söver
mässan påbörjas och allas ögon tåras
mässan finns här bara för att ni skall såras
luta er till baks, njut och hör
och föreställ er hur en människa dör
på min begravning ska ni få se
på min begravning ska ingen le
på min begravning är tystnaden tung
på min begravning är jag kung
oraklet
du ska veta att jag försökt
sökt sätt att bida tiden
men jag trodde att den var för sent liden
så jag gick i ide
men då kom våren
solen skiner starkare än förut
den torkar upp mitt våta krut
så jag kan explodera
så respondera
orakel
när ett skepp med lycka lastat
allt för rakt mot målet siktar
slutar skeppet oftast på ett rev
nej, den här gången har du fel
jag har redan passerat dessa rev
och du har förstört tillräckligt för min del
det är inte på grund
av dig jag går på grund
så länge solen inte torkat ut
hela öresund
jag tror dig ej
orakel
nu när lyckan nått sin fullhet
nöjer hon sig inte där
utan lyckan föder barn av sorg
nej, jag tror dig ej…
pain au chocolat
sitter nedanför sacré coeur
det är så vackert och jag tror jag dör
men det är inte för att det ser ut som ett vykort
som jag dör som jag gör
snälla snälla vänd er inte mot mig titta inte hit
nej tyvärr jag är inte mansonit
men tack för att ni får mig att känna mig som skit
innerst inne vet jag att jag har rätt
men jag är van att få det utspätt
inte anade jag att jag köpt enkelbiljett
rakt tillbaks till högstadiet
så jag går hem och äter några pains au chocolat
sånt ett får en ju alltid att må bra
smärta med choklad
svensk mansonit ska fransk skit ha
man köper en flaska billigt franskt rött vin
man dricker upp den och åker mot pop-in
man tränger sig fram köper det största dom har
beställer franskt och får engelskt svar
får höra att svenskar älskar denna bar
vi är flockdjur och vi gillar det vi har
när det stänger börjar karolinerna gå
under en fernissa av helt apropå till truskel
där man känner sig rätt men ändå speciell
där ens färg syns utan att vara för gräll
men den franska lützens dimma ligger kvav
så en efter en droppar vi av
varsin taxi till varsin söndagsgrav
där man gläds åt sin franska eskapad
jag kommer hem och äter upp det som är kvar
i min påse med pains au chocolat
det får mig ju alltid att må bra eller hur?
smärta med choklad
pappa go riot
far och jag vi bygger en mur
först glad, censur
likgiltigheter uppå varann
tills inget syns utom jag och han
och då
kommer vi aldrig att nå
djupare än grunden
muren stödjer sig på
pappa, pappa
allt fungerar bra
men saknar du inte nåt?
pappa, go riot!
far och jag vi åker bil
det är tyst i åtta mil
sen säger far att det är skönt att
lyset just slog om till grund
ändå
är inte det ett tecken
att vi förstår varann
när vi inte behöver prata på?
pappa…
poäng
den lille mannen var en sån där
som är som ett isberg insvept i siden
en sån som vinner allas gunst med tiden
en sån som alltid verkar få rätt kort i given
och som dessutom tar det för givet
som fullt naturligt och som en del av livet
att jag försöker fånga honom mitt i klivet
han sa ”i dessa hårda dagar räcker ett sympatiskt beteende inte till
det krävs det något extra i ditt cv
något extra i ditt leende
det behövs poäng
och du behöver många fler poäng”
”men hur får jag fler poäng?” undrade jag
och han sa ”man får de poäng man förtjänar
du får ju inga poäng från din egen säng
somliga vill ha poäng på en gång men så går det inte till
nej om alla skulle få poäng som de vill skulle de inte längre spela någon roll”
han sa ”jag behöver inte golva dig jag vinner på poäng”
och jag sa ”men vad är då poängen med en vinst i sig?”
och han svarade ”grattis där fick du in en bra poäng”
så lägg dina småstadssyndrom på hyllan
göm dina ideal på fyllan
gräv ner dina kval i myllan
förutom de som ska göra dig hyllad
det handlar inte om att sälja sig
du måste bara marknadsanpassa dig
din kropp är ditt företag
och dina ord dina anställda
och omvärlden din marknad
så om du visar upp det folk vill se
ska du se att det bidrar till en uppgång
en uppgång av din egen aktie
saga
snälla snälla vänta med att förstå det där
snälla du vänta med att må så här
försök att njut av ditt liv som fint i i alla fall tio-femton års tid
när du väl tar steget finns inga baklängeskliv
för sen sitter du där och undrar hur fan det blev så här
när blev det tvunget att vara kär och göra karriär?
varifrån kommer denna allmänmänskliga misär?
snälla du vänta med att förstå det här
men det kommer vare sig du vill det eller ej
det är omöjligt att värja sig
du kommer också att leta svar men fråga inte mig
fråga kristeva, cixous eller irigaray
men sagan har precis börjat så ta det lugnt
att måla freud på väggen är ju alltid dumt
jag känner mig som ett hemskt horoskop
men jag är faktiskt ingen misantrop
för allt kan ändra sig
du kan förändra ditt liv och dig själv
determinism är inget ord vi använder
även om något helt säkert anländer
men det går ju över
det är inte många som förblöder
jag kommer inte att förstå vad du söker
i mitt tillrättalagda liv på söder
man minns så mycket men glömmer desto mer
jag läste tre namn i en bok
så nu känner jag mig klok…
svar ja
du säger att du inte vill vara dig själv
men sanningen är att du bara inte vill vara själv
du säger att du inte vill vara med
du ser dig som missförstådd per se
och frågar man dig svarar du så här
“om din fråga är en kula är mitt svar ett gevär;
varje svar jag ger dig är endast en chimär,
det är det som ger ett svar dess karaktär”
men jag tror att du kanske har fel
du har alltid haft en faiblesse för att veta lite mer
för att framhålla att allt är ett spel
vars regler du förstår lika bra som din hegel
du är väldigt säker på sambandet mellan vokabulär och intellekt
du är en inkarnation av hela din släkt
och du har aldrig, aldrig blivit knäckt
men är du säker på ditt svar?
är du säker att självförtroendet alltid finns kvar?
är du säker på att du får det du vill ha?
svar ja…
även om du kanske får rätt ändå
är det en liten sak jag vill anmärka på
för medge ändå att det ger märkliga konnotationer
när du säger att du sett igenom alla konstruktioner
och ändå gör precis likadant som dina tidigare generationer
det är ett vackert halsband du har
som med fördel kan tas av
men är du säker på ditt val?
är du säker att du följt dina ideal?
är du säker att det inte ger dig några kval?
svar ja…
som smuts under naglarna
ett långsamt mord
ni sa aldrig att alla förstod
men att pretentioner är fult
det har jag lärt mig nu
så ni får inte tro att det är seriöst
det är bara på kul inte alls ambitiöst
försöka duger
säger vi o vet att vi ljuger
en bisarr strategi för något befängt man vill bli
en drivkraft inuti som har blivit ett alibi
för pojken på bänken med sin första cigarett
redan för sju år sen hade han gett
intervjun hundra gånger och drivit sig själv till vanvett
han tycker om sig själv stupfull
för endast då vågar han tro
och han tycker om sig själv bakfull
för endast då vågar han släppa tron
slippa tro slippa tråna
också en ursäkt för att få skåla
men det kommer alltid tillbaks
som smuts under naglarna
ett tveksamt kamouflage
om ni ser igenom mig dör jag
men om jag någon gång får det jag vill ha
lovar jag att vara nöjd i minst en dag
sen börjar jag om
med att sakna allt ännu en gång
alltid uppför vilket devis
kroniskt ris eller kronisk hybris
för det kommer alltid tillbaks
som smuts under naglarna
start; alla program; spel
nu sitter jag här nu får jag äntligen vara ifred
allt är bakom jag går framåt med stora steg
det är så skönt att göra saker som ingen vet
och jag har så mycket ledig tid
inga diskussioner och ingen strid
nu har jag frid och kan förverkliga mitt liv
det finns så mycket jag kan göra som inte gick förr
jag kan spela tjugo partier ms röj
och jag kan kissa med öppen dörr
och söker jag sällskap finns vännerna där
tre stycken att ge namn efter behag och begär
för vad går upp mot några partier hjärter?
har inte tråkigt, nej jag sätter upp mål
snabbar jag mig kan jag röja high score
så varför frågar ni hur jag mår?
jag ska säga er att när harpan väl går ut
är jag den lyckliga filmens lyckliga slut
så luta er tillbaks och njut
men varför tittar ni på mig sådär?
det är verkligen ingen misär
jag vill ju ha det såhär
tro inte att jag är ensam jag vill bara vara själv
jag har massor av alternativ varje helg
men jag väljer windows och mig själv
för när spelet startas så kopplar jag av
en harmoni som inte ens störs utav
när jag någon gång råkar ta spader dam
nej nej, mitt leende är inte snett
nej nej, ni har förstått mig rätt
det är självvalt mitt byte disko mot diskett
för tvåsamheten står ju patriarkatet bi
så med mig själv har jag ett helt fantastiskt sexliv
inga känslor, bara fysik
men varför tittar ni på mig sådär?
det är verkligen ingen misär
jag vill ju ha det såhär
ni säger att jag borde formulera en kontaktannons
men vad skulle jag egentligen annonsera om?
"söker dig som vill ta en chans med en kille som botar ångest med patiens"
start, alla program, spel…
öppet brev till försvarsmakten
tänk vad skönt att ha någon som bestämmer allt
som när man borde stanna skriker halt
tänk att ha någon som kontrollerar ens mobil
och som censurerar ens hysteri
för är det verkligen värt det det här med att vara fri?
tänk att bara vara en kugge i ett större maskineri
för att springa behöver någon skrika spring
jag vill ha en större mening med saker och ting
ge mig en anledning att gå upp på morgonen
ge mig en möjlighet att se folk i ögonen
det här med eget ansvar var en misslyckad utopi
jag behöver en rejäl dos epifani
vad är det som har hänt?
ge mig incitament!
utsätt mig för pavlovska experiment
för även om jag gråter när jag vänder mig om
piskar piskan alltid moroten hundra gånger om
det här är ett öppet brev till försvarsmakten
snälla, snälla, låt mig få mönstra igen
det enda jag har lärt är att det man lärt inte är något värt
och det lärde mig redan eldritch i pojkrummets atmosfär
det här är cirkelgång på högsta nivå
när jag längtar mig tillbaks till lorichsvägen 2
det känns sådär, fyller snart tjugofem
men ikväll tröstar mig eldritch igen…