Välkommen till min hemsida

En kull Egyptiska långörade igelkottar.

Födda 2004-09-06.

Lina:

Här är Lina som är mamman till de små. Hon är oftast mycket snäll. Men får hon inte som hon vill blir det snabbt fräsande och vassa taggar. Hon var en mycket duktig och tålmodig mamma.

Av själva parningen såg jag ingenting (de var nog blyga...) men när jag sett att Lina gått upp 50 gr i vikt så började jag hoppas. Det syntes knappt något på henne bara lite bredare över baken men i beteendet kom stora förändringar. Hon åt inte längre lika mycket mat men drack mycket mera vatten.

Lina har aldrig varit direkt handtam och nu blev hon mycket mera vaksam och gick till attack så fort jag öppnade buren. En eftermiddag hördes det så tillslut små pipanden från huset. När jag tog första fotot såg jag då fyra små ungar. Humöret lättade lite efter födseln. Jag kunde nu stå nära buren utan att hon blev arg på mig.

Alla foton är tagna genom gallret utifrån buren när Lina gick för att äta sin mat.

På kvällen dag fyra hände någon mindre trevligt. Lina bet ihjäl och åt upp en av ungarna. Detta kan tyvärr ofta hända. Antagligen var det något fel på den ungen. Djur har ju förmågan att känna på sig sådant. Visst blev jag ledsen men man måste ju lita på att det bästa är naturens gång. Hon tog sen mycket bra hand om de tre ungar som var kvar. Låg alltid hos dem och gick bara ut för att äta och dricka. Jag tog foton varje kväll för att se att allt var bra med de små rörde dock aldrig huset de låg i för att Lina inte skulle bli störd.

När ungarna var tre veckor gamla började jag lyfta upp dem. Den första veckan var de endast ute någon minut åt gången. Sen ökade jag på tiden de var ute. I början blev Lina ganska nervös när jag tog ungarna. Men efter några dagar vande hon sig och kikade bara på mig när jag tog dem. När de var fem och en halv vecka visade Lina tydligt att hon inte ville ha dem kvar hos sig. De började smaka på fast föda när de var tre veckor. Nu hade Lina slutat att låta dem dia helt. De fick nu flytta till egna burar och jag särade då på honorna och hanen. De små tog flytten med ro och undersökte sina nya hem. När de va sju veckor gamla fick de egna springhjul och det var mycket uppskattat, men toarullar kattbollar, bark och grenar användes lika flitigt. Att klättra var nog det roligaste de visste.

Deras vardag såg ut som för så många andra ungar. Lek och bus tills de somnade på plats. Sen när de vaknat lite mat och så full fart igen..

De flyttade från mig när de var åtta veckor gamla.

(Saknaden blev stor)

Dagbok - 2004

Dag 02:

Här är ungarna 2 dagar de har glest med små ljusa taggar. De har ännu ingen päls. Ser ut som små geléhallon med taggar...

Dag 05 :
Två dagar senare syns det ingen skillnad på dem. Men de är mer aktiva och kryper runt i boet. Skriker med ett mycket högt ljud när mamma går för att äta.

Dag 13:

Nu när de är 13 dagar gamla har de fått betydligt fler taggar som är lite mörkare. De har redan nu lärt sig att rulla ihop sig till små bollar.

Dag 18:

Här har dom nu bytt till sin rätta bruna färg. Detta skedde på en natt när de var 14 dagar. Man kan även se antydan till päls taggarna är mycket täta och det börjar bli en springa vid ögat.

Dag 19:

Äntligen får de se lite av världen. Man ser nu kort tunn päls i hela ansiktet. Öronen börjar stå ut lite från huvudet. De kikar nu ut lite ur boet när mamma äter men blir av henne fort knuffade in igen.

Dag 21:

De är nu tre veckor och jag har nu börjat ta ut och hantera ungarna mycket korta stunder. Lite päls på huvudet men inget på magen. De är inte alls rädda för mig utan mycket nyfikna.

Dag 26:

Nu har de även fått päls på magen och benen. När det nu kommer ut så kryper de gärna runt och undersöker omgivningen. Öronen försöker att resa sig helt nu.

Dag 28:

Nu ser de ut som riktiga miniatyr igelkottar. Allt är nu färdigt utvecklat och enda skillnaden framöver är storleken. De står stadigt på benen och springer redan mycket fort.

Dag 41:

Att sova i en hängmatta är inte alltid så lätt...Nu är det bara full fart och massor av bus allt ska undersökas. Man ser här tydligt färgskillnaden mellan mage och huvud.

Dag 51:

Nu är detta det sista fotot före flytten till nya hem. Otroligt att de kan bli färdiga igelkottar så fort. Av de små geléhallonen med taggar...

Kotte:

Detta är Kotte ungarnas pappa. En mycket lugn och blyg kille. Han fick träffa ungarna strax innan de flyttade. Luktade nyfiket på dem men sprang snart iväg för att försöka hitta på något roligare.