eggstone 'vive la différence!'

 

minst hit-aura och mest albumkänsla. så sammanfattar vi eggstones tredje långa alster i en
jämförelse med föregångarna 'in san diego' och 'somersault'. trion har ju lämnat det alltmer
rämnande mnw/soap-imperiet för att vara sina egna maestros. det går ju att spekulera i
vad detta betyder. kanske en större frihet, kanske har det halvt omedvetna trycket på att
göra skivor som "går ihop sig" lättat. lite grann verkar det så.

men det handlar om gradskillnader, det är ju trots allt eggstone vi talar om. det är söt och rar
och fin popmusik vi talar om. god popmusik. riktigt bra popmusik. 'birds in cages' är sådär
sorgset vacker som bara eggstone-låtar kan vara. 'il trascurato', 'april and may' och fler
därtill fyller i och förstärker tron på att ordet "bitterljuvt" är något som hittats på i en liten
studio i malmö.

det låter tambourine, det låter eggstone. det låter som det skall, såsom vi vill ha det. och
det är mest helgjutet, bäst sammanfogat hitintills. några lustiga detaljer kostar maurits, patrik
och per på sig. som att lägga den lite rockiga sätta-punkt-för-skivan-aktiga 'head around'
allra först. annars är skivan precis det vi hade kunnat hoppas och tro på.

'vive la différence!' är ett lagom avvägt språng (eller kanske kast med liten sko) framåt från
tidigare eggstone-plattor. eEtt skivkliv utan onödiga snedsprång. när generationskamraterna
från "den första stora svenska popvågen efter easy" börjar sacka (åtminstone kvalitetsmässigt - även om dessa band nu är mer kommersiellt framgångsrika än någonsin) traskar eggstone
vidare, på väg mot toppen av sin förmåga.



urban århammar
snurr, vecka 5, 1997