'de gav popen
nytt liv'
de är svensk pops
veteraner. under drygt tio år har de gått i bräschen för den inhemska
popmusiken.
- allt vi gör utgår
från vår kärlek till popmusik, säger eggstones sångare och basist per
sunding.
i drygt tio år har
eggstone existerat som band. när trion började spela ihop var pop en
marginaliserad, nästan utplånad konstart. i dag är situationen som
bekant annorlunda. den svenska popen är starkare och mer vital än
någonsin. cardigans är världsstjärnor och säljer i miljonupplagor.
kent är stjärnor på hemmaplan. en del av äran för popens pånyttfödelse
i sverige kan utan tvekan tillskrivas eggstone som oförtrutet
missionerat om popens förträfflighet.
per sunding slår sig
ner. tar av sig jackan och huttrar lite. han har just kommit till stan
med resten av bandet för skivsignering och ett par kortare spelningar.
till skillnad från alla andra förståsigpåare i musikbranschen tycker
nämligen eggstone att de första veckorna i januari är en alldeles
förträfflig
tid att släppa en platta på. i veckan kom 'vive la différence!',
gruppens tredje album på fem år.
- vi kunde släppt den
i början av december men det är inte så smart. runt jul går det en
pipeline mellan absoluteplattorna och skivköparna, säger per sunding
med ett skratt.
den musikaliska
spridningen på 'vive la différence!' är stor. rakt och enkelt ena
sekunden, stort och komplext nästa. eggstone plockar in vibrafoner,
munspel, feta stråkar och mycket blås i musiken. partier som kunde
blivit rätt platta fylls plötsligt med liv.
- man måste göra saker
som bryter mot den traditionella formen. det gäller att plocka in
element som gör låtarna mer spännande och kanske lite aviga, förklarar
per sunding.
han lutar sig tillbaka
och säger att beatles jobbade på samma sätt. varje låt hade sin egen
personlighet. det som sammafogade låtmaterialet var beatlarnas
karaktäristiska röster.
- fast egentligen vet
jag inte om deras röster hade så stark identitet. förmodligen har man
den uppfattningen bara för att man lyssnat så mycket på dem.
på eggstones förra
platta, 'somersault', jobbade trion med en producent. den här gången
valde man att göra allt på egen hand.
- ingen kan av
naturliga skäl ha ett lika stort engagemang för det vi gör som vi
själva. dessutom är det svårt för en utomstående att jobba tätt med
oss tre. vi har känt varandra så länge att vi ibland hoppar över vissa
led i kommunikationen. kommer man utifrån kan det bli lite
problematiskt.
renässansen för svensk
pop då? per sunding funderar ett tag. säger att det varit som en
tennismatch mellan usa och england under en massa år. de svenska
musikerna har suttit isolerade och i lugn och ro kunnat utvecklas i
egen takt.
- ibland har det hänt
något intressant i tennismatchen och då har man snappat upp det och
integrerat i den egna musiken.
- men sverige är bra
på musik just nu. efter usa och england är vi det land som exporterar
mest. musik har på många orter tagit över idrottens roll som folk- och
framför allt ungdomsrörelse. tonåringar lirar i band i stället för att
spela fotboll.
men per sunding och
hans kollegor i eggstone, patrik bartosch och maurits carlsson, är mer
än musiker. dels är de tillsammans med bland andra producenten tore
johansson delägare i den omåttligt populära tambourine studios i malmö
där cardigans spelat in flera plattor. dels kan de titulera sig
skivbolagsdirektörer. när friheten inte var tillräcklig på eggstones
gamla bolag startade de ett eget.
- vi ville kunna
genomföra alla våra idéer utan att tjafsa med en massa
skivbolagsmänniskor. känner vi för att släppa en singel nästa vecka
gör vi det.
- samtidigt handlar
det om ekonomi. i sverige kanske vi säljer 10 000 exemplar av en
platta. då går det inte att nöja sig med fem procent av kakan om man
vill överleva. har man ett eget bolag får man självklart mycket mer.
vi kommer in på krisen
som drabbat den svenska musikindustrin det gångna året. per sunding
förklarar den med att skivköparna helt enkelt fått större kickar genom
att köpa andra saker än just cd-skivor. det faktum att 'smurfhits 1'
toppar den svenska försäljningslistan stör honom inte.
- jag blir mer
förvånad när bra skivor ligger högt på listan. som när smashing
pumpkins låg i topp förra året. man får inse att mänskligheten har
olika intressen. jag tror inte mats wilander går och retar sig på
vilka olika tennisracketar folk köper.
som de flesta svenska
popband har eggstone en stor och trogen publik i japan. de två skivor
som släppts där hittills har sålt i ungefär 25 000 exemplar vardera. i
slutet av mars åker eggstone till japan för en kortare turné. per
sunding säger att han retar sig på bilden av den japanske
musikkonsumenten.
- japaner porträtteras
som dumma får som köper allt bara för att det är svensk pop. som om
deras musiksmak skulle vara sämre bara för att de har en annan hudfärg
- det är ju hur rasistiskt som helst. dessutom har de inte smurfarna
högst upp på sin topplista!
gabriel nyström
göteborgs-posten, 12 januari 1997