'essensen av
storsäljande popmusik:
eggstone kokar
buljong baklänges'
det var i början av sommaren 1996 som eggstone
släppte singeln 'still all stands still'. ett smakprov inför en
efterlängtad första spelning på två år. en smakfull popdänga. en
inblick i eggstones värld. text och musik signerade eggstone.
det vill säga: per
sunding; sångare, basist, bob hund-producent, regerande
bonving-världsmästare och så vidare. patrik bartosch, gitarrist,
sångare, restaurangägare, studioinredare och så vidare. och maurits
carlsson trumslagare, sångare med mera, med mera.
i texten springer det
stackars jaget runt, runt i cirklar där han sysselsätter sig med allt
mer och allt hetsigare aktiviteter. han stannar aldrig, han kan inte.
ändå står allt stilla eftersom omvärlden vägrar att röra sig lika
snabbt som textförfattarens medvetande.
det är sen vinter
1996. en vanlig dag hos eggstone i malmö. åtta intervjuer gjorda under
dagen. och så en diskussion trumslagare och gitarrist emellan; ska vi
göra den sista intervjun nu i kväll, vid nio innan vi går ner till
restaurangen la couronne? eller i morgon till frukost innan vi spelar
in nya skivans första video? och oavsett vilket, hur blir det med vår
skönhetssömn?
så här är det:
popbandet eggstone har gjort tre skivor. det är snart fem år sedan den
första, 'in san diego' kom. redan innan dess köpte de egna studion
tambourine där alla tre eggstone-skivorna, cardigans alster, liksom
bob hunds är inspelade. i och med sina tre album och sju eller åtta
singlar beroende på hur man räknar har rggstone blivit storstjärnor i
japan och små stjärnor i sverige.
de tre äggstenarna
kommer från lomma, ett av sveriges sydligaste samhällen och har känt
varandra sedan grundskolan. de har haft ett coverband tillsammans, de
har spelat diskohits på bröllop och varit förband till peps persson.
de har repat i källare och bott i studion då tambourine var nyinköpt.
med det var länge sedan.
efter att ha turnérat
ganska många månader i samband med andra albumet 'somersault' startade
eggstone sitt skivbolag vibrafon. efter vibrafonen som står i
tambourines stora studio och som på något vis spökar på alla skivor
som spelats in där. men kanske mest vibrafon efter vibrafonljuden som
finns med på nästan allt eggstone släpper och får märka ut en del av
deras idé om musik.
på vibrafon ger
eggstone ut sig själva och annat de gillar. souldamen lady lynettes
senaste album. poporkestern dipper och deras singel 'butterfinger',
med extraspåret 'shaping up' som är värd en egen artikel. samtidigt
med den nya eggstone-skivan som heter 'vive la différence!' kommer råa
teenybop-rockarna mopeds första singel. med flera med mera.
dessutom har eggstone
köpt en restaurang, la couronne. där en sunkig kinakrog legat i mer än
tio år fanns en gång i tiden ett av malmös populäraste dansställen. nu
har den röda plysch-inredningen skalats bort och la couronne fått
tillbaka det mesta av den fina inramning stället en gång hade. ingen i
eggstone vet om maten på la couronne är god. ett par månader efter
öppnandet har bandet bara lyckats hitta tid att beställa bord en gång.
men då knep någon annan platserna eftersom restaurangchefen tyckte att
det var bättre att boka av ägarna än att säga nej till folk som ringde
och tjatade om att få äta. en vanlig måndageftermiddag sitter i alla
fall david birde från brainpool på la couronne.
uppenbarligen
började ni inte arbeta med den nya skivan direkt efter det att
'somersault' var klar. inte ens efter det att ni turnérat med det
materialet? vad tänkte ni? vadan uppehållet?
maurits carlsson: vi
tänkte inte så mycket alls. vi var mest trötta. men vi hade nog för
avsikt att börja spela in nytt material. samtidigt fanns så mycket
andra idéer, så mycket fick komma emellan. att bygga en ny studio till
exempel. så vi hann aldrig fråga oss "jaha, vad ska vi göra nu då?"
per sunding: vi har en
förmåga att försätta oss i ett läge där vi inte stannar upp, utan
alltid har ett projekt att se fram emot till veckan efter. det behöver
inte vara något stort, det räcker med att vi ska julpynta studion, men
vi ser till att sysselsätta oss.
har ni tillräcklig
tid att spela tillsammans?
ps: ibland känner vi
att vi inte har det. skivbolaget tar mycket tid. mindre och mindre
allt eftersom, men ändå väldigt mycket tid. vilket är kul och bra för
oss som personer och något vi verkligen vill göra. men det gör att vi
inte kan ägna lika mycket tid som förr åt att vara eggstone.
hur föddes idén om
vibrafon?
patrik bartosch: det
satte igång av sig själv, och sedan gick det inte att stoppa. ärligt
talat så har vi velat ha så mycket kontroll som möjligt redan från
början. och efter 'somersault' kände vi verkligen starkt för att ha
kontroll över just den bit som är utgivning och marknadsföring av det
vi ger ut.
var det viktigt att
bolaget inte längre skulle ligga i stockholm, utan i malmö?
pb: ja. men inte i
malmö som stad. det är naturligt att vi har vårt skivbolag i vår stad.
men skulle vi bott någon annan stans skulle det blivit där.
eggstone har haft
oerhörda jam-komplex, och så mycket distans att de lyckats strunta i
komplexen. de har vetat att släppa manéren och bara spela och har
därför, redan till första albumet 'in san diego', hunnit skaffa sig
ett eget universum. med humor, och med värmen i pers röst som på den
tiden ännu var lite skralt velig.
'somersault' betyder
saltomortal. till sitt andra album hade eggstone lagt ett nytt drag
till sin tidigare ganska glättigt raka popmusik. en bister vemodighet,
en ny medvetenhet om att även den ljuvaste sommardag blir kylig om
kvällen. kanske var extrainkallade producenten michael blair som har
arbetat med elvis costello och lou reed den som tillförde ljudbilden
en portion allvar. kanske var
det bara eggstone som växt lite. till nya 'vive la différence!' är
hoppet återigen stort. eggstone är fortfarande eggstone som det
eggstone de alltid varit. men de har lagt tonvikten på helt andra
saker. på skönhet. på dramatik. på att skala bort det överflödiga och
i stället för att bygga en ljudbild leta fram en låt mitt i allt som
är arrangemang och manér.
jag är inte säker på
att 'vive la différence!' är det mest helgjutna av eggstones album.
just variationen, mängderna av idéer som funnits tidigare och gjort
att allt de släppt känts väldigt färdigt har fått stå tillbaka. tuffa
riff, häftiga gitarranslag, och stiliga konspauser har bytts mot
mjukare övergångar, cocktailpoppigare känsla. här finns mindre
kaxighet och mera öppenhet. och lyssnar man på 'vive la différence':s
tio låtar, med namn som 'marabous' och 'taramasalata', en och en är de
allihopa bättre än allt material rggstone tidigare skrivit.
har ni ägnat mer
tid åt det här albumet?
pb: inte egentligen.
det har varit färdigt ganska länge.
ps: det har känts bra
att få ägna sig åt musik igen. precis som det har varit bra att ha
varit borta från spelandet. undermedvetet har vi lämnat musiken att
vila för att kunna utvecklas i det tysta. det är som att öva handstil.
håller du på intensivt en vecka blir du till slut inte bättre utan
står och stampar. det är först när du gör ett uppehåll som du märker
att du gått framåt.
mc: sedan är det
faktiskt så att det går att samla intryck för att göra popmusik på
annat håll än i det egna spelandet. det kan vara minst lika viktigt
att göra andra saker för att utvecklas.
hade ni en idé som
ni arbetat efter?
mc: inte som går att
sätta ord på. eller i alla fall inte som vi till en början kunde sätta
ord på. de låtar vi valt ut till skivan är de som bäst representerar
det vi ville göra.
ps: de enklaste
sångerna har inte känts så roliga. vissa har till och med tråkat ut
oss. de vemodiga, vackra låtarna har känts närmare oss, och varit mer
intressanta att arbeta med.
pb: det kan säkert ha
en del med livespelningar att göra. vi kommer från en jättelång turné.
även det kan bli på rutin. det sista vi ville var att skriva låtar för
livespelningar. det här är verkligen inspelningar att avnjuta på
skiva.
vad har varit
annorlunda?
ps: vi. vi har lyssnat
noggrannare. ifrågasatt mer. tänkt på andra saker. det kan låta som
larvigt snack men vi har blivit äldre och mognare. usch, jag vill inte
säga det. men det är så det är.
bob hund har spelat
in två skivor här nere i studion. kan de ha påverkat er att bli mer
öppenhjärtiga, lägga mer dramatik och starkare känslor i text och
musik?
ps: helt säkert. de
har ett sätt att ta allt på allvar och vilja berätta som vi gärna ser
att eggstone suger upp. man byter utryckssätt mycket efter sin
omgivning.
pb: men det viktigaste
med den här skivan är ändå att vi kommit fram till att man kan skala
bort mer och mer och ändå stå kvar med den man vill ha. vi har kokat
buljong baklänges. vi har lyft ur grönsakerna, kylt ner vattnet och
pressat ihop buljontärningen. vi har försökt få fram grundstenen,
grundämnet, det som är det lilla som gör att en låt blir stor. vi har
försökt ta fram essensen av popmusik.
madelaine levy
svenska dagbladet, 10 januari 1997