Don &
Phoebe
Lord blev nästan 13 år gammal, men när han var borta
tyckte jag det var dags att prova möjligheterna i mitt första
hemland. Hösten 1993 styrdes kosan mot Laguna Beach, California,
där min gamla faster Phoebe bodde. Jobb fick jag inte genast, men
strax före nyår började jag som room-service-kassör på lyxhotellet
Surf & Sand. Efter en tid lyckades jag bli förflyttad till
växeln, där jag trivdes betydligt bättre. Dock fick jag
bostadsbekymmer igen; min kära faster visade sig nämligen ha blivit
senil och att bo hos henne gick inte i längden. Hastigt men inte så
lustigt fick jag sluta mitt jobb och åka till vänner i St George,
Utah. Ökenklimat, nybyggarstämning och mormoner, mormoner - men
inte mycket att göra för en sångare och telefonist. Några
tillfälliga jobb var allt jag fick; främst minns jag ett tryckeri
där jag några nätter var med och stoppade bilagor i lokaltidningen.
Men det var helt ohållbart ekonomiskt, och till hösten fick jag åka
hem till Sverige igen. Min fina fotoutrustning sålde jag för att få
pengar till biljetten.
Sedan jag kommit tillbaka har det varit mycket svårt med jobb. Jag
har varit arbetslös långa tider; å andra sidan har jag under den
här perioden blivit dator-expert alldeles på egen hand. Macintosh
har blivit min livsstil, kan man nästan säga, vilket tyvärr gått ut
över musiken och naturintresset en del. 2001 hamnade jag på
Datorteket som så många arbetslösa gör, och där tog jag ECDL, det
så kallade Datorkörkortet, utan problem - och det fast det bara
handlade om Wintel och Microsoft och inte Apple och Mac. Några
månader senare fick jag dock komma tillbaka och leda ett
Macintosh-projekt; jag blev handledare och undervisade i Mac OS X
och annan mjukvara i närmare ett år. Efter det har det inte hänt så
mycket; jag är fortfarande arbetslös, fast jag fortsätter att
studera mac-program och annat hela tiden. Sommaren 2007 utbildade
jag mig dessutom till ekonomiassistent på Kunskapscompaniet.