|
Lydnad
och bruks |
|
| Lydnad och bruks En Sheltie är av naturen följsam, alert och lättlärd och de allra flesta lämpar sig för lydnadsträning om den utövas med en positiv förare. Om man sedan vill tävla eller ej, är upp till husses eller mattes intresse och nerver! Ett flertal Shelties har erövrat lydnadschampionat genom åren och rasen har också representerats på Lydnads-SM. Det finns fyra klasser man kan delta i, klass 1, klass 2, klass 3 och Elitklass. I bruks tävlar man i Appellklass, Lägre klass, Högre klass och Elitklass. Mer om lydnads- och bruksklasserna och de olika momenten finns att läsa på t ex Aktiv Hund . |
|
 Lillemor Engebro och hennes "Ina" LP ELIT LPI LPII LPIII S LCH NORDUCH Moorwood Theme Of Nobility |
|
| Agility Denna sport brukar numera nästan automatiskt associeras med Sheltien av de flesta, då vi har haft många stora framgångar sedan sporten introducerades i Sverige. Några exempel är Marie Hansson med Starbelle Satin Slippers som blev årets agilityhund i Sverige under 1995, 1996 och 1997 samt Mia Ekström med Brainpool's Siri som blivit årets agilityhund i Sverige under 2000, 2001, 2002, 2003 och 2004. Under de 19 år som titeln funnits har den erövrats av Shelties i hela 13 år, vilket väl säger en del om vilken ras som dominerar! Agility tycker de allra flesta Shelties också om tack vare att de får använda sin spänst, vighet och framförallt sitt huvud. Hindren ska klättras på och hoppas över, det finns tunnlar att springa igenom och pinnar att springa slalom i. Och det ska gå snabbt! Även om man är fylld av förhoppningar redan när man fått hem sin valp är det dock viktigt att inte träna någon direkt hoppträning förrän hunden vuxit färdigt. Skelettet behöver visserligen en viss belastning för att bli starkt, men du kan räkna med att valpen kommer med säkerhet att röra sig och hoppa alldeles själv när den vill! Däremot finns inget som pekar på att du inte kan börja träna kontaktfält och allmänlydnaden tidigt, det kommer snarare bara att underlätta för dig när det är dags att gå ut på planen! I agility finns idag tre olika storleksklasser: small (upp till 34,99 cm), medium (35-42,99 cm) och large (över 45 cm). Man mäter hunden vid manken, det vill säga den kota som förbinder ryggen och nacken och på de officiella tävlingarna blir man inmätt med riktig mätsticka. Mer om agility kan du läsa på t ex Sveriges Hundungdoms hemsida. |
|
 |
 |
|
Poppe in action
|
|
| Viltspår Ett utmärkt sätt att komma ut i naturen och få låta din hund arbeta lite med huvudet är att lägga ett viltspår. Ännu finns ingen möjlighet för Shelties att erövra viltspårschampionat, men förhoppningsvis har det förändrats inom en snar framtid. Tanken med viltspår är att vi ska få hjälp att hitta skadeskjutet eller trafikskadat vilt. För att kunna lägga ett eget viltspår behöver du blod, klöv/skank av rådjur eller älg, blodstav (en pinne med skumgummi i ena änden), snitslar och ett snöre att dra skanken i. Blod och klöv/skank kan du hitta hos t ex jägare eller slaktare. När du lägger ditt spår, börja med att gräva upp en liten kvadrat i marken. Kvadraten kallas uppspark och det är själva "skadeplatsen" som den ska föreställa. Droppa lite blod i uppsparket, knyt fast skanken i snöret och "doppa" den några gånger i uppsparket. Dra sedan hela tiden skanken i marken och droppa lite blod med ungefär en meters mellanrum. I början kan det vara bra att använda mycket blod. Försök att undvika att trampa i blodet och bloda och dra skanken så långt ifrån dig som det bara går. I slutet av spåret lägger man skanken på marken och knyter fast den i t ex ett träd. Här kan du stänka extra mycket blod, så det verkligen doftar starkt för hunden! Första gången du lägger spår kan det vara bra att inte lägga det för långt. Kring 50 meter räcker gott och väl. Gör det inte onödigt svårt genom att göra tvära svängar med spåret heller. Låt spåret ligga i någon timme innan ni beger er ut, så doften är stark och tydlig. Ju lättare det är första gången desto större sannolikhet är att hunden verkligen förstår vad poängen är! Som med all annan inlärning hos Sheltie gäller det att ha ett glatt humör och en positiv inställning som förare. När ni fått pejl på introduktionsspåren är det dags att avancera successivt, genom längre och krokigare spår, mindre blod och längre uppehåll mellan blodstänken. Kurser i viltspår brukar också hållas av de flesta brukshundsklubbar, så undersök vilket utbud din klubb har! Vill du tävla i viltspår så finns reglerna här (obs, PDF-fil som kräver Adobe Acrobat installerat på din dator). Räddning En räddningshund används till att leta upp människor som försvunnit, t ex i rasmassor, i skogen eller efter olyckor och katastrofer. Hunden utbildas alltså för att kunna hitta och markera vart levande människor finns. För att hitta människor använder hunden luftburen vittring när den söker, till skillnad från t ex viltspår där den söker efter markburen vittring. Utbildningen för räddning är mycket krävande och både hunden och föraren (oftast hundens ägare) måste avlägga vissa prov innan ett "räddningscertifikat" kan utdelas. Efter att man klarat dessa prov måste man också avlägga två prov per år för att få fortsätta som räddningsekipage. För att överhuvudtaget bli aktuell för räddningsutbildning krävs att man har genomfört mentalbeskrivning (MH) av sin hund med godkänt skott samt har minst 100 poäng i lydnadsklass 1. Hunden får max vara 3 år när utbildningen startas, eftersom den pågår i två år. Idag finns inte många räddningsshelties, men flera är under utbildning och trenden breder ut sig! Mer information om räddning finns på Svenska Räddningshundsförbundets hemsida! Vill du läsa mer om mentalbeskrivning finns information och bilder på Alltomhundar.com. Hjärngympa på hemmaplan På hemmaplan finns många enkla och roliga sätt att aktivera sin Sheltie om man har lite fantasi! Shelties tycker om att tänka och få lösa uppgifter. Något mina Shelties aldrig tröttnar på är att försöka leta fram köttbullar i tomma toarullar: Ta en tom toalettrulle och stoppa några godbitar i den. Knyckla sedan ihop varje ände på rullen. Ge hunden rullen med godis och låt sedan hunden försöka få ut godiset. Det är en kul lek som de flesta hundar brukar förstå ganska snabbt! Kom bara ihåg att avlägsna toarullen efter leken, då en del Shelties verkar tycka att de smakar ganska gott även utan godis... |
|
 |
|