Till dagboken

 

 





Till Startsidan

 

 

 

 

 

 

 

 

Uppmuntran från flera håll!

Tack alla snälla själar som gör min vandring lite lättare.


Catrine,

Det är förunderligt hur orättvist livet kan vara och jag håller alla tummar jag kan och har plus några till för Dig i Din svåra kamp. Jag hoppas verkligen att Du orkar hålla humöret och hoppet uppe - det hjälper Dig i Ditt tillfrisknande. För frisk - det skall Du bli!!!

Jag tänker mycket på Dig - sköt om Dig och en stor KRAM!

/Margareta

Jag vet att Du är en fighter - så kämpa på!!!!

Hej igen,

Nu behöver du inte oroa dig mer för pengar i alla fall, utan koncentrera dig på att bli frisk :-)

Sköt om dig!
Höstiga hälsningar
Sofia
(Försäkringskassan)


Hej du lilla Cath!

Nu har jag läst din dagbok och följt dina senaste veckor. Jag önskar att jag kunde göra något för dej!
Jag blir så ledsen när jag hör att din kropp får ta sådana hårda smällar, du måste höra av dej om du
behöver hjälp med någonting. Jag förstår om du helst vill vara ensam när illamåendet pågår, men ett
besök behöver inte vara mer än du orkar med; 5min?1 timme?


Kramar

Stor-Kath

Hej,

Tack för din fina hemsida! Du är fantastiskt och stark som orkar vara positiv i denna bedrövelse. Tänker på dig och skall plita ned ett brev snarast...

Mvh
Maria Jarn

Hej kompis!

Tack för ditt mail, du må tro att jag tänkt mycket på dej. Vilken enorm stryka du har byggt upp, jag undrar om jag någonsin skulle orka samla ihop mej så till den grad som du just nu gör. Du är verkligen beundransvärd!
Jag håller med dej om att din envisa närvaro på gymet förmodligen är din nyckel ut ur allt det här, man gör en
stor investering när man tar hand om sin hälsa.

Vi är många som hejar på dej!!!

Kram
Katharina

Hej

Oj vilken chock!!! Det är lite svårt att svara utan att det låter krystat men vi tycker hemskt synd om dig och hoppas att behandlingen ger snabbt resultat och du snart är i form igen.

Hör gärna av dig via mejlen (om du orkar) så vi får höra hur du mår.

Kram Sven /Inga

Hej Catrine,

Det gör mig ont att läsa Ditt mail... Livet tar lite kosvängar ibland och det är ibland svårt att förstå varför. Men Du får tänka som jag gör: jag vet inte vart jag ska men jag är på väg! Mari sade också en gång till mig att: Mamma - Du vet väl att vägen är aldrig rak utan det är både svängar och uppförsbackar och nerförsbackar! Ja det är svårt att förstå. Hoppas Du är stark nog att kämpa igenom - jag tror på Dig och hejar villigt och ivrigt på efter vägen.

Jag har själv lyckats repa mig någotsådär efter mina turer. som Du vet gick jag i väggen i april 2001 och efter vissa turer - som kräver en längre förklaring - sade min chef upp mig i höstas eftersom han inte kunde riktigt hantera personer som har gått i väggen. Hursomhelst så har jag nu lyckats utbilda mig till massageterapeut och har öppnat Hälsostugan Tallen. Jag masserar, hjälper personer som gått i väggen med min erfarenhet m m. Och vecka 38 åker jag till Lidköping för att utbilda mig i Taktil massage - en massageform för smärtlindring till kropp och själ (kan jag hjälpa Dig kanske?) och i slutet av oktober kompletterar jag med en utbildning i fibromassage. Jobb verkar det finnas i massor...

Hursomhelt - SKÖT om Dig Catrine och kämpa på ! ! !

Kramar från mig Margareta

Hej Kusin !

Tack för ditt brev.

Nyheten om din sjukdom smärtar mig, men av brevet att döma känner jag att du har den rätta possitiva andan .

Keep it up

Conny

Hoppas att det är bra med dig, saknar dig på mötena

Mvh

kennet

 

Åter till början