VARG
2012-05-26
Den genetiskt värdefulla hanvargen från Galvenreviret i Gävleborgs län har påträffats på nytt i Haveröområdet i Gävleborg. Han har ett nytt revir tillsammans med en tik från norska Kynnareviret, meddelar Naturvårdsverket i ett pressutskick.
Den här hannen är viktigt för att minska inaveln i den svenska vargstammen. Han kommer från Ryssland och upptäcktes 2007 i Galven vid Bollnäs. Sedan dess har han fått tre kullar, säger Ruona Burman, samordnare för viltfrågor på Naturvårdsverket.
Tiken i Galvenreviret har inte varit synlig sedan 2010. Hannen var kvar med valpar under den följande vintern, men har inte setts sedan dess. Att vargen fortfarande lever upptäcktes i samband med DNA-analyser av spillning som länsstyrelsen i Gävleborgs län samlat in.
Området söder om Haveröreviret.
Norr om gamla reviret
Analysen gjordes vid DNA-labbet på Grimsö forskningsstation och Viltskadecenter.
Det nya reviret ligger norr om vargens tidigare revir. Det är inte ovanligt att hannar som blir av med sin partner flyttar sig och skapar nytt revir.
Tiken kommer från Norge och är avkomma till en annan rysk varg, som upptäcktes år 2007 i Kynna 2.
VEM SKA FÖRVALTA DÅ FÄLTVERKSAMHETEN INTE RÄCKER TILL...
Jag har alltid ställt samma fråga...har Sveriges rike råd med den vargpopulation som de efterfrågar i vårt land. Hur ska den förvaltas, vad ska staten ta all personal till fältverksamheten, vart ska de finnas geografiskt efter att markanvändningens bortfall geografiskt uteslutits...
Redan idag har Sverige så stora stammar av de fyra stora rovdjuren som landsarealen rymmer, om vi tar bort den areal som inte kan uppehållas ( som stationär ) av våra stora rovdjur året runt, redan nu har vi ständiga avskjutningar varje vecka i renbetesområdena och med konflikter med tamboskap och rovdjur.
Sveriges arealer som ska hysa våra rovdjursstammar av de fyra stora harmonerar inte med verklighetens rovdjurspolitik i dess antal och dess utbredning....
Det kommer att bli ständiga konflikter som för alltid skapar problem, skyddsjakt, och osäkerheten bland glesbygdens överlevnad och deras egna intressen av näring och dess överlevnad i deras egen glesbygd.
Sedan lång tid tillbaka så sker indragningar i ekonomin från Naturvårdsverket ner till Länsstyrelserna, vilket även påverkar inventeringarna och fältverksamheten i respektive länsstyrelse som drabbas.
Samtidigt så vill de berörda öka antalet vargar i vårt land, samt dess genetiska förutsättningar, samtidigt som man utesluter i stort nästan helt andra arter som exempelvis " skogsjärven" som i norra Hälsingland och i stort hela Gävleborgs Län legat i träda nu för 5 året i rad....ingen längre bryr sig.
Tittar vi på Jämtlands Län så uppgår renbetesområdet av länet till 80 %, kommer vi in i de mera Norrländska länen så ökar också renantalet i dessa län och renskötseln. Att hysa rovdjursstammar där utan konflikter är nog dock bara en saga.....
Och där vår vargpopulation sker med dess föryngringar är ju Gävleborgs Län och söderut, där vi ska lyfta bort markareal som inte kan förvaltas året runt med de rovdjursstammar, och utbredning av varg vi har nu och i vår framtid minskar markareal ständigt.
Vargföryngringar ska ske inom Gävleborgs Län och söderut där de " möjligtvis " kan leva och överleva " men ändå med ständiga konflikter med olika näringar och dess glesbygd.
Samtidigt så ställer jag den stora frågan....." Var och hur ska förvaltningen ha resurser och ekonomi till dess Naturvårdsvakter i fält för att hantera och inventera, övervaka den ökande bl.a vargstammen i vårt land, då ensamvargar i snart 6 år varit ointressanta för staten i dess utbredning, om vi bortser från Finsk-ryska vargar.
Vad jag menar är att vi måste tänka sunt i allt detta, lyfta bort 9 % av arealen av Sveriges sjöar, Vägnät, Närheten av bebyggelseareal, jordbruksmark osv, där inte stationära rovdjur kan uppehålla sig året runt... Rovdjur är ju revirhävdande ändå. Samt ungefär 50/% drygt av Sveriges yta....där föryngringar av vargar ej ska äga rum..
Samtidigt så är glesbygden i döende, bankerna gör det svårare att sälja våra hus, vad ska den Svenska glesbygden i framtiden leva av.....vem är dess förlorare..
Var finns de dolda resurserna till kommande fältverksamhet till Länsstyrelserna...
Men finns konflikterna som med dagens vargstam, då finns även pengarna till dess förvaltning....kan det vara så enkelt ?
En liten men ändå funderare kan ju vara....jag jobbade under lång tid åt Staten med de stora rovdjuren i dess fältverksamhet.......
Text. Rune Wiklund 2012-05-17
Alla fyra misstänkta häktade
Leif Andersson
2012-05-09
Samtliga fyra män som har varit misstänkta för grovt jaktbrott i norra Dalarna häktades på onsdagen vid Mora tingsrätt.
Jag noterade till min förvåning att tingsrätten beslutade häkta min klient, säger advokat Håkan Müntzing, som försvarar en av de fyra männen.
De fyra männen greps av ett stort polisuppbåd i söndags och har sedan dess suttit anhållna. Idag kördes männen till polishuset i Borlänge, där häktningsförhandlingarna hölls.
Samtliga fyra nekar till brott.
Man ska veta att det krävs inte särskilt mycket för att bli häktad, men ändå förvånade det mig då jag inte kan se tyngden i åklagarens bevisning, säger Håkan Müntzing.
Om polisen ägnat sig åt telefonavlyssning kan han inte svara på, men säger så här.
”Spanat efter kriminellt nätverk”
– Vad jag förstått så har man länge spanat efter ett jaktligt kriminellt nätverk men det mesta verkar mycket oklart. Tydligen så menar man att det har förekommit spårning efter fredat vilt. Men vad är spårning? Är det om man korsar ett spår, följer det 100 meter eller 200 meter?
Enligt Håkan Müntzing ska han och hans klient inom de närmaste dagarna ta ställning till om häktningsbeslutet ska överklagas.
De fyra männen är födda -68, -44, -64 och -69.
Tre av dem är bosatta i Lillhärdal och en i Sveg.
De häktade männen kommer under kvällen att överföras till häktet i Falun.
En femte man, som var tillsammans med de fyra männen då de greps, har själv gripits idag på morgonen och är för närvarande anhållen.
SÅ MYCKET KOSTAR STÄNGSLINGEN
Att ge ett fullständigt skydd för får mot vargangrepp i vargens möjliga utbredningsområde skulle kosta drygt 1 miljard kronor. Det visar Svensk Jakts beräkning.
Enligt Jordbruksverkets statistik fanns 622.711 får i landet i juni 2011. Medeltalet för en fårbesättning i landet är 27 djur. Eftersom normalbidraget på 33.000 kronor i bästa fall räcker till att skydda fåren i 1–2 fållor och varje fårbonde har minst 3 fållor har vi räknat normalbidraget gånger 1,5.
Så många får finns det enligt Jordbruksverket
Götalands skogsbygder 187.993 får
Götalands mellanbygder 136.244 får
Götalands södra slättbygder 24.886 får
Götalands norra slättbygder 52.908 får
Totalt Götaland: 402.031 får
Så har vi räknat
402.031 får i Götaland delat på 27 (medeltalet för en fårbesättning) visar att det i Götaland finns 14.890 fårbesättningar. Att skydda varje får i möjligaste mån kostar 14.890 x 33.000 kronor x 1,5. Det motsvarar en kostnad på 737.056.833 kronor
En del av stängslingsarbetet har redan gjorts i främst Västra Götaland. Avskrivningskostnaden på ett rovdjursavvisande stängsel är tolv år.
Skydd inom varglänen
I redan befintliga varglän (förutom Västra Götaland) och övriga län i Svealand finns enligt Jordbruksverket 163.838 får enligt följande länsvisa fördelning:
Gävleborg: 16.484 får
Dalarna: 19.715 får
Värmland: 17.748 får
Örebro: 27.558 får
Västmanland: 11.750 får
Uppsala: 26.084 får
Stockholm: 21.457 får
Södermanland: 23.042 får
Totalt: 163.838 får
163.838 motsvarar enligt samma beräkningsmodell som ovan 6.068 fårbesättningar. Att skydda varje får i möjligaste mån kostar 6.068 x 33.000 kronor x 1,5. Det motsvarar en kostnad på 300.369.666 kronor.
ROVDJUREN NÄRA SAMHÄLLET...
Vid barnens lekplats, fem-sex meter från familjens köksfönster, strövade en varg. På bilden syns gungorna av fotografen och lekplatsen med vargens nyfikenhet. Det var i Raglunda utanför Köping den 8 mars 2012 i Sverige.
Det blir lite som jag skrev tidigare om markarealerna i Sverige och vart vargpopulationen ska få plats om vi räknar bort de arealer över 50 procent av Sveriges totala arealyta.....
Sannolikt så blir det även så att ju mera tätortsnära söderut vargrevir etableras ju mera nära människan blir också vargarna i deras beteendemönster. Därför att vargrevir kommer att etableras i områden som " gränsar " ( in mot tätorter ) ju fler vargar vi har i vår vargstam i Sverige.
Sedan så får vi en hög frekvens av människans besök i naturen i tätortsnära skogar vilket även kommer att minska rädslan för människor hos vargar, men även andra rovdjur.....
Komflikterna kommer att trappas upp och vargstammen kommer att bli en riktigt kostsam historia för vår statsmakt. Dessutom kommer staten att behöva mängder av nya tjänster för att ha den minsta möjlighet att hantera och inventera och övervaka vargpopulationen framledes.
För redan nu går rovdjursförvaltningen på knäna i uppföljningen av vår vargpopulation, och där ensamvargar står lågt i uppföljningen av tillsyn sedan flera år tillbaka......
Sen ska vi inte glömma bort de övriga rovdjursarterna björn, järv och lodjur som även ska ha sin del av statens fältarbete årligen i Sverige....
Facit kanske är så enkelt att vi har så stora rovdjursstammar som landet har plats för, och blir konflikterna flera och ökar nära bebyggelse så ökar ju även konflikterna mellan människan och de stora rovdjuren i vårt land
Blickar vi tillbaka ca 15 - 20 år i tiden och framåt så har ju de stora rovdjuren också haft stora framgångar geografiskt över vårt land. Inte minst vargstammen.....
1965 är det troligt att antalet vargar understeg tio vargar i Sverige. Vargen blev fridlyst 1966. Under 1970-talet rapporterades sporadiska vargförekomster här och där i Värmland, Dalarna, Härjedalen och angränsande områden i Norge. Dessa följdes emellertid aldrig upp ordentligt.
Under 1980-talet skedde minst sex föryngringar i Sverige, men det totala antalet vargar ökade inte nämnvärt då många föll offer för trafik och illegal jakt. Först ett par år in på 1990-talet började tillväxten ta fart på allvar med flera etablerade par och några föryngringar.
Vi ska även ha klart för oss ändå att under 1970 - talet så var begränsningarna inte så stora i statens uppföljning av varg, det var ytterst få personer som bedrev fältverksamhet åt staten....
Tittar vi längre tillbaka i tiden så blir det än sämre med uppföljningen av våra rovdjursstammar, så vad som funnits och inte vet väl ändå ingen riktigt säkert i denna statistik riktigt säkert....
Brunbjörn 1913 fredades björnen på Kronans mark
Efter 1927 skulle samtliga fällda björnar tillfalla statsmakten
Björnstammen uppskattades till cirka 3221 björnar (2950-3942) år 2008. Björnstammens storlek beräknas utifrån rovdjursobsen och även de spillningsinventeringar som hittills har genomförts i majoriteten av björnlänen.
Jag är övertygad om att höjs nivån på inventeringar av björnspillning så får vi betydligt fler konstaterade björnar i antal i Sverige.Jag är ytterst tveksam att björnpopulationen i vårt land minskat ändå....
Lodjur: fredades åter igen mellan 1986 och 1995
Det ska även nämnas att norrlandskusten hade den starkaste lodjursstammen i Sverige..... Där Västernorrland hade 166 lodjur vid inventeringen 1995. Se lodjur denna hemsida och sammanställning.
För vintern 2009/2010 var det beräknade antalet lodjursfamiljegrupper 251 (224‐264). Det motsvarar 1500-2000 djur i lodjursstammen.
Järv fridlyst 1969.
Skogsjärv: Trend: Stammen har ökat långsamt under några år. Sedan slutet på 1990-talet har även järvungar fötts i skogslandskapet utanför renskötselområdet vissa år.
Idag är stammen tätast i Norrbottens fjällvärld och glesare söderut, ner till norra Dalarna. Under 1990-talet konstaterades dock, för första gången på många år, förekomst av järv i skogslandet utanför renskötselområdet.
Den första kvalitetssäkrade föryngringen på ca 100 år styrktes under skogsjärvsprojektet i norra Hälsingland, två järvungar blev födda.
I skogslandet mellan Hälsingland och Medelpad och i delar av Ångermanland finns tecken på att antalet järvar växer.
Om staten långt tidigare haft en bra tillsyn och uppföljning av våra rovdjursstammar historiskt sett så är jag övertygad att facit sett något annorlunda ut ändå i dess historik i Sverige.
Text: R.Wiklund 2012-03-31
___________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
I vargens spår...
Vargspåret löper ner efter ån i reviret efter vargtiken.
Det är rätt vanligt att både vargar, järvar, björnar och lodjur ofta färdas efter vattendrag
I vargens spår...
En varg bildade ett revir i ett område jag jobbade i med fältarbete för en del år sedan.
Den första tiden vargen var i området gick den inte över broar utan på sidorna av bron upp på vägarna
Då den varit i området ett tag började den gå under broar....
De stora rovdjurens beteenden är så olika många gånger fast samma art
I framtiden kommer också med stor sannolikhet rovdjurens beteende att utvecklas i den takt vi påverkar naturen
Och att konflikter kommer att öka mellan människan och rovdjuren med dagens nivå av arternas antal. Speciellt med varg och björn
Att förvalta rovdjursstammar kostar...idag har Staten inte råd med fältpersonal i den omfattning som behövs för att invetera
övervaka och utföra det fältarbete som ligger i statens tjänst. Bl.a tillsynen av naturreservaten utanför fjällkedjan !
I vargens spår.....
Jag förundrades först över blodet i mitt skoterspår där en varg fanns för några är sedan.
Svagt kunde jag ana vargspåren i det frusna skoterspåret, vad betydde blodet......
Dagen efter tog jag skidorna och spårade ut löpan efter vargen.
Uppe mot en bergkulle hade vargen släppt ner sitt byte för att äta, en del av en bäver.
Vargen hade varit ner mot ån och tagit en bäver, bar med sig resterna till en annan plats
I vargens spår....
Vargarna har lämnat ett rörben av älg ute på isen.
Käkar från älg och underben lämnas ofta kvar av en vargriven älg.
Liknande rörben av älg mals till små benflisor av en skogsjärv där benmärgen tas ut
I det här området fanns 4 vargar aktiva i den så kallade Naggenflocken
Det som var för mig mest intressant under åren med de stora rovdjuren, var att studera "dess beteende".
Tystnaden, skogen, friheten...
I vargens spår...
Vargarnas stig där en älg rivits av vargflocken, det blir en hel del vandrande vid dessa platser.
Och där stigarna mynnar ut till dess legor....
I vargens spår...
Vargen har lämnat spillning efter grusvägen i vargreviret
Det finns indikationer på att området fortfarande har varg under 2011.
Vargar "yrvakna" märkta med radiosändare.
Vargvalp under kontroll.
I vargens spår...
Naggenflocken har rivit en älgkalv i trackterna av Hedsjö i Hälsingland.
Tre valpar styrktes.
Hannen sköts under hösten av en
Finsk medborgare som jagade skogsfågel med en finsk spets,
då enligt uppgifter vargen närmat sig finnspetsen under fågeljakten.
Sedan gick valparna ensamma med tiken under vintern.
Några gånger såg jag vargarna under fältarbetet, bl.a filmade jag vargflocken ca 10 minuter.
Även skogsjärvarna och kungsörn besökte älgkadavren som vargarna rivit.
Järvarna hade i de flesta fall en stor respekt för vargflocken då de närmade sig varg och bytesdjur
I fältarbetet med varg och skogsjärv tittade jag även på interaktioner på dessa, ensam varg, parbildning och flock.
Den ensamma varghannen i början skapade mest föda för järvarna, den åt upp minst av rivna älgar. Då parbildningen ägde rum
revs fler älgar och mera åts upp av de båda vargarna, men en hel del lämnades över även nu åt järv, räv, korp och kungsörn mm.
Då föryngring ägde rum och flocken var ett faktum blev ytterst lite kvar av rivna älgar, i huvudsak om inte störningar
av vargarna ägde rum så lämnades i huvudsak (underben och käkar tänder),överskottet av kadaver minskade markant till skogsjärv
Det som förvånade något var att skogsjärvarna var oerhört försiktiga att gå in där varg dödat bytesdjur...
Det vanligaste var att det dröjde ungefär 14 dagar innan skogsjärv gick in och tillgodosåg sig av de bytesdjur vargar dödat
och naturligtvis ger en flock på 4 vargar ett respektfyllt beteende för en ensam järv, speciellt vid "öppna ytor utan skydd"
Rödräv var däremot snabb att gå in i området där varg dödat bytesdjur, endas någon dag efter dödandet
Under hela skogsjärvsprojektet kunde ingen jakt på älg av skogsjärv kvalitetssäkras, ej heller någon förföljelse av älg på snötäckt mark
I vargens spår...
Vargriven älg i Nordanstigs kommun Gävleborgs Län.
Vargen tog även bäver i området.
Nedlagda inventeringar gällande skogsjärv av staten.....
Tillbaka